Nytt på Bokebacken:

2023-08-26
Essä: Fältjägarstugans dramatiska tillkomst

2023-07-02
Lästips: Mikael Forss: Bortom mörkret

2023-06-07
Lästips: Alex Schulman: Bränn alla mina brev

2023-05-20
Essä: En bild berättar: När Krusse kom till Flen
Lästips: Annika Luther: Rågen, en spretig historia (Schildts & Söderströms, Helsingfors, 2022) Essä: Det svarta hålet i mossen

Fältjägarstugans dramatiska tillkomst

Fältjägarstugan har, på grund av bakgrunden, lagts på en ovanligt hög plats, den skulle synas på långt håll. Foto: PG Eklöf

Det började som en vanlig vinterfältövning under beredskapsåren för Norrlands Fältjägarregemente, I 5 i Östersund, där syftet var att rekognosera möjliga tyska fram-ryckningsvägar in i Sverige från det ockuperade Norge. Förbandet möttes ute på fjället av ett riktigt oväder som stegrades efter hand. När stormen bedarrat och man lyckats samla styrkorna i Ramundberget saknades några stycken och man började leta. Några återfann man levande, men tre soldater hade mött en alltför tidig död ute på fjället. Läs här.

Det svarta hålet i mossen

För några år sedan fick Claes-Göran Ekhall ett tips om ett radioprogram, som sänts 2013, om en mystisk flygkrasch, som ägt rum utanför Malmbäck på 1970-talet. Vraket av planet, en J35 Draken, ligger fortfarande djupt ner i en mosse och är inte bärgat. Piloten överlevde inte, och även han följde med ner i mossen. Det här ville Claes-Göran borra i lite mer.

En bild berättar:
När Krusse kom till Flen

Etiopiern Abebe Bikila försvarar sitt OS-guld på maraton och slår dessutom nytt världsrekord och med skor på fötterna den här gången. Fyra år tidigare sprang han utan skor på grund av fattigdom. Det hindrade honom inte från att även då slå nytt världsrekord. På bio har skandalfilmen 491 av Vilgot Sjöman premiär efter att 88 sekunder klippts bort. På vår svenska sportbil Volvo P1800 införs stänkskydd på bakskärmarnas framkant. Samma år som detta äger rum rullar kortegen på bilden genom ett mindre mellansvenskt samhälle. PG Eklöf minns här.

En hel del folk hade samlats längs genomfartsvägen, väg 57, för att om möjligt få en skymt av celebriteten som satt i bilen bakom mc-poliserna. Men allt gick väldigt fort, och bilen har tonade rutor, så det är nog tveksamt. Bilden tagen 25/6 1964. Foto: Gösta Eklöf

Det kemiska språket formas
efter matematiska principer

Var vatten en förening eller ett elementärt ämne? I denna apparatur lät Gaspard Monge (1746-1818) sammanföra väte och syre. Blandningen antändes med en gnista och vatten producerades. Ett avgörande slag mot Aristoteles elementteori.

Innan kemin i slutet av 1700-talet blev en vetenskap rådde rena sammelsuriet när det gällde namn på substanserna. Först i och med upptäckterna av hundratals salter, några nya syror, metaller och gaser tvingades kemisterna bringa ordning och reda i det kemiska språket. Inspirationen kom från matematiken. Läs här.

En svensk knäckte koden

Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius lanserade en kemisk nomenklatur som står sig än idag. Gravör: Charles W. Sharpe (Wikimedia)

Se bilder här.

En bortglömd motorhistoria

Vi begrep oss inte på de olika klasserna. Det fick heta Saabklassen och Volvoklassen. När bilarna trängdes i ”Tröskurvan” satt vi som begeistrade vid bankanten. En och annan DKW, Auto Union, Fiat och till och med Austin A35 syntes i startfälten. Foto: Ulf Ivarsson

Det är lika bra att erkänna direkt: Detta är ett vemodigt minne av min pappa, ingenjör Lennart Ivarsson. Men det vore väl också synd om hans prestation som tidtagningschef på Gelleråsbanan i Karlskoga på 1950- och 1960-talen skulle glömmas bort. Han metod för att organisera arbetet i tornet förtjänar en plats i motorhistorien.

Ina Lange hemlig kurir till tsaren

Ina Lange (f. Forstén) gift med den svenske operasångaren Algot Lange som var engagerad vid ”Det Kongelige Teater” i Köpenhamn. Ina Lange verkade från och med 1885 som kammarpianist vid det danska hovet. Hon var också en del av en hemlig kanal till den ryske kejsaren.

Åter ett bokfynd i farfars bokhylla; Taimi Torvinens ” Suomen puolustusta Kööpenhaminassa”, som handlar om en hemlig influenskanal som finländarna byggde upp via det danska kungahuset i ett försök att påverka den ryska kejsaren Alexander III under ofärdsåren 1885 – 1894. Thomas Garoff har läst boken.

Från rullan rakt in i krigshistorien

Överste Gilbert Hamilton Foto: Eksjö museum

I Svenska Arméns rulla, 1926 års upplaga finns ett par riktigt intressanta namn i Kungl. Smålands husarregemente, nämligen överste Hamilton och underlöjtnant Möllersvärd. Hamilton är känd för tobaksblandningen men hans unika militära bana är förmodligen bortglömd av 99, 9 procent av den historielösa svenska befolkningen, skriver här Claes-Göran Ekhall. Möllersvärd utmärkte sig på Finlands sida under fortsättningskriget vid Svir-fronten.

En praktfull Schjerfbeck
på Bukowskis höstauktion

Helen Schjerfbeck, ”Brevet”, 1894. Med tillstånd av Ellen Huhtamies, Bukowskis

I samband med konstgalleriernas auktioner kan mästerverk av kända konstnärer dyka upp och för en stund vara möjliga att beskåda av allmänheten innan de igen förpassas till någon kapitalstark konstsamlare. En sådan tavla var utställd på Bukowskis på Skatudden i Helsingfors i höstas (2022). Det är frågan om Helen Schjerfbecks ”Brevet” från år 1894. Tavlan hör hemma i perioden då hon börjar övergå från sin klassiska era till den abstraktare och konstnärligt sätt mera förfinad stil som hon är mest känd för. Man kan uppfatta tavlan som kronan på hennes klassiska måleri.

Den rätt stora tavlan föreställer en äldre dam i ”finkammaren” som sitter vid ett litet serveringsbord på en salongsstol. På stolens ryggstöd draperar sig ett virkat överkast. Alla detaljer är tidstypiska. Bordet har en röd sammetsduk på vilken framdukats en liten kaffekanna, en sockerskål och en kaffekopp. Kannan och koppen har ett häftigt rött mönster som representerar det då moderna ryska porslinet med sina kraftfulla, starkt färgade mönster. Att vi sitter i finkammaren framgår också av det bonade golvet, man kan se dörrens foderbräde spegla sig i den glatta ytan nere till vänster på tavlan.

I dörröppningen står tös som just kommit in och räckt damen ett brev som hon omgående öppnat och börjar läsa. Kuvertet ligger kvar på bordet. Det verkar som om flickan blivit kvar i dörröppningen, med dörren ännu öppen för att hon väntar på ett svar som hon skall vidarebefordra till brevets avsändare. Att brevet just överlämnats ger en känsla av en förfluten handling, och att hon står och väntar på ett svar anknyter till en kommande handling. Allt detta ger åt åskådaren en stark känsla av närvaro. En otrolig konstupplevelse.

Tavlan hade ett utropspris på mellan 450 000 och 500 000 euro. Av dylika summor såg Helen Schjerfbeck aldrig en skymt. Stort tack till Bukowskis konstgalleri som gett tillståndet åt Bokebackens kultursida att publicera bilden.

THOMAS GAROFF

27 december 2022

Anders bilder blir som ett
tittskåp in i Scheeles värld

Nytagna fotografier eller inte? Min kloke redaktör på förlaget Ekström & Garay avrådde. Vid närmare eftertanke hade han ju rätt. Så en hel skörd av Anders Kämpes fina fotografier till min bok om Carl Wilhelm Scheele kom aldrig så långt som till tryckning. Nu visar vi några av dem här i stället, tillsammans med en del andra illustrationer som ger den rätta tidsfärgen. Läs här.

Kemin var hans ädla ögonsten

Roman om Carl Wilhelm Scheele

Ulf Ivarssons debutroman handlar om den svenske 1700-talskemisten Carl Wilhelm Scheele. Intrigen bygger på historiska källor och kretsar kring hans arbete i laboratoriet, sociala liv, vänner och verkliga händelser i dåtidens Sverige. Några av hans experiment och upptäckter berörs. Men detta är ingen faktasamling utan en berättelse om människan Carl Wilhelm Scheele och hur han med en närmast ofattbar arbetsinsats slår sig in i den vetenskapliga världen. Med något undantag är alla som förekommer i boken historiska personer. Författaren har tagit sig friheten att konstruera delar av dialogen med citat ur samtida brevväxlingar.

Röster om Kemin var hans ädla ögonsten:

”Författaren drar från första sidan in läsaren i en tid för 250 år sedan som genast känns som en samtid. Livet, drömmarna, tankarna, samhället växer fram samtidigt som människan Scheele tar gestalt. Språket tar sats utifrån Scheeles tidevarv. Detta bidrar till att behålla en tidsanda som ramar in Scheeles person, hans forskning och hans funderingar. Ivarsson har en enastående förmåga att förmedla en stark förankring i samtiden vad gäller samhällsbygget, vardagsliv, forskning och kemi.”

Docent i medicinsk vetenskap Elisabeth Kylberg-Lundström (Bokus)

” ...en mycket underhållande biografi med fiktiva inslag om en av de första stora svenska kemisterna. Boken, som bygger på ett omfattande källmaterial, ger en rik föreställning om 1700-talets liv och elitens sociala förhållanden. Den bör läsas både för nöjes skull och för sitt gedigna vetenskapshistoriska innehåll och skulle väl försvara sin plats i kurser om kemi- och vetenskapshistoria.

Tekn dr och professor emeritus i arbets- och miljövetenskap vid KTH Ulf Ulfvarsson i Kemisk Tidskrift 4/2020

"Ivarsson uppträder som en allvetande författare med stöd av sin djupa förtrogenhet med Scheeleforskningen ... Miljöerna i Stockholm, Uppsala och Köping är illusoriskt beskrivna, liksom Scheeles personliga tillkortakommanden på det amorösa planet ... Romanen är skriven med ett lätt arkaiserande språk, viket bidrar till tidsatmosfären ... I syfte att belysa människan Scheele - som själv inte efterlämnade något självbiografiskt materiel -  har två mindre men fiktiva relationer arbetats in i berättelsen. Dessa bidrar till förståelsen av Scheeles kamp för för att hävda sina upptäckter och få erkännande för dem."

Fil dr Olle-Petter Melin i Medlemsblad nr 2/2020 för släktföreningen von Schéele-Bergenheim

"Ivarsson har utnyttjat tidigare litteratur och olika biografier, dessutom de brev till och från Scheele som finns bevarade. Och han har komponerat romanen så att han lagt in texter från dessa brev i dialogerna mellan olika romangestalter. Detta ger boken en fascinerande autenticitet."

Professor emeritus i fysik Svante Svensson i Folket i Bild/Kulturront 12/2020

"Ivarsson uppvisar i boken en mycket gedigen kunskap om Scheeles verksamhet ... för en läsekrets med vissa förkunskaper om Scheele och hans tid och kanske framför allt om grundläggande kemiska förhållanden kan den rekommenderas som en roande och i många fall klarläggande läsning om en av Sveriges mest betydande vetenskapsmän."

Professor emeritus i farmakologi Lars Oreland i Uppsala medicinhistoriska förenings årsskrift 2021

"Ulf Ivarssons debutroman avslöjar att författaren skaffat sig goda insikter inte bara kring kemin och dess vetenskapsmän, utan romanformen avslöjar också att han äger en bred integrerad kunskap avseende andan och tilldragelserna i Scheeles värld. Romanen är som helhet en fängslande beskrivning av Scheele och hans samtid.”

”. . . romanens anslag är brett och speglar mer än kemin och det naturvetenskapliga perspektivet. Inte minst kryper den huvudpersonen och fler av de övriga aktörerna in på livet. Här finns intriger och fram träder såväl goda som onda.”

Björn Lindeke, docent i läkemedelskemi och tidigare adjungerad professor vid Farmaceutiska fakulteten i Apotekarsocietetens nyhetsbrev 26 mars 2021

Läs en utförlig recension av Gunilla Garoff här.

Beställ boken från:

Adlibris
Bokus

Konstverk får
en ny innebörd

År 2017 avtäcktes Eva Langes skulptur ”Två länder - en framtid” på Skillnadsplatsen mitt i centrala Helsingfors. Syftet med konstverket var att lyfta fram de friktionslösa förhållandena som råder mellan Sverige och Finland och att man väntar sig att länderna i framtiden kommer att smälta allt mera samman, framför allt i ekonomiskt hänseende. Läs här.

Till minnet av
Torkel Ivarsson

Medarbetaren i Bokebackens kultursida, Torkel Ivarsson, Borås, har avlidit i en ålder av 74 år. Läs ett kort minnesord här.

Anders Kämpes bilder och teckningar finns här.

Dick Harrison har i sin bok Krigarnas och helgonens tid tagit sig an att i detalj granska förhållandena under åren 400-800 e.Kr. det vill säga under tidig medeltid. Från ett myller av detaljerade uppgifter lyckas han slå hål på största delen av våra stereotypa uppfattningar om medeltiden. Resultatet av analysen mynnar ut i ett slutomdöme: statsskicket i Västeuropa kollapsar inte. Läs här.

Gustaf Mannerheim lämnar den ryska armén 1917 och flyr från oroligheterna till sitt fosterland Finland. Han kan inte rädda kejsardömet men åtminstone se till att Finland inte dras in i revolutionen. Men i Helsingfors betyder hans höga rang och lysande militära karriär ingenting. Han har inte ens råd att bo på hotell. Thomas Garoff har läst Dag Sebastian Ahlanders biografi om Mannerheim. Läs här.

Boråsförfattaren Leif Svensson två böcker om sin mormor, Nanda och Mor behöver dig har anmälts på Bokebacken vid tidigare tillfällen. Författaren har nu ställt ett av sina föredrag till vårt förfogande. Det fungerar som en introduktion till författarskapet och kan avlyssnas här: https://www.youtube.com/watch?v=kbbWKhhaUs8

En kämpande skolsköterska

I Karlskoga verkade under efterkrigstiden Sigrid Tallmo som skolsköterska. Uppgiften var närmast övermänsklig – hon hade ensam ansvar för 1 500 barn. Hon blev riksbekant för sina protester mot illa organiserade poliovaccinationer. Anvisningarna från medicinalstyrelsen var ofullständiga och registren slarvigt skötta, vilket var medicinskt farligt. Om detta skrev hon en saklig, engagerande och konkret bok, Nubbhålet. Läs här.

Pressen får godkänt i fallet Wallenberg

Under efterkrigstiden var pressen följsam mot makthavarna. Det finns ett klart undantag och det gäller fallet Raoul Wallenberg, diplomaten som i krigsslutet räddade tusentals judar. Ett planerat besök i Sverige av Chrusjtjov 1959 ställdes troligen in på grund av att framförallt borgerlig press var emot det. Opinionstrycket var för starkt, konstaterar Lars Brink i sin bok Raoul Wallenberg i dagspressen under kalla kriget.

Hierta banar väg
in i modernismen

Knappast har en enskild person betytt så mycket för Sveriges väg in i modernismen som publicisten, politikern och industrimannen Lars Johan Hierta, mest känd som grundaren av tidningen Aftonbladet och som banbrytande journalist. Läs här.

Oäkta kungason hjälpte
Sommerlaths till väst

Folkskolegrabben från Hjärtum hjälpte drottning Silvias släktingar över järnridån. Ingrid Thörnqvist har grävt i arkiven för att skildra Carl-Gustaf Svingels fängslande livsöde. Läs här.

Noldes konst direkt ur färgtuben

”Umgänge i trädgården” (1908), olja på duk.

Nolde räknas numera till en av Tysklands främsta och färgstarkaste modernister, man kan till och med säga ”klassiska modernister”. Men vägen dit var kantad av problem. Nazisterna förbjöd hans tavlor och han målade därför ett tag bara harmlösa blomstermotiv. Läs här.

Många obesvarade frågor
kring Estonias förlisning

Upprörande nonchalans med sjösäkerheten ledde fram till Estoniakatastrofen. Till det ska läggas mängder av obesvarade frågor kring haveriet. Vill man, eller vågar man, få fram sanningen? Per Sjöswärd rekapitulerar. Läs här.

Krönika av Torkel Ivarsson:

I Sverige ingen mylla
för högerextremism

Jag läser DN-journalisten Gustaf Hellströms reportage från Tyskland i maj 1933 och slås av två saker: Ingen kan påstå att det ens i inledningsskedet fattades svenskarna kunskaper om den nazistiska terrorregimen. Dess brutala karaktär stod fullständigt klar omedelbart efter statskuppen. Men den ofta upprepade parallellen med den aktuella politiska utvecklingen i vårt land håller inte streck, förutsättningarna är så diametralt olika. Läs här.

Krönika av Torkel Ivarsson:

En illojal murvels bekännelse

Efter min pensionering från Borås Tidning fick jag en intressant erfarenhet av hur det är att vara ute i kylan. Nu fick jag en praktisk inblick i hur en tidning på ett arrogant vis kan behandla läsare, tipsare och insändarskribenter. Redaktionen undviker helst ämnen som upplevs som obehagliga. Läs krönikan här.

För gud, för kung, för fosterland
- om underkastelsens estetik

Barnen tycker om farbror Adolf

Vad har den tyske naziledaren Adolf Hitler gemensamt med scientologirörelsens skapare L. Ron Hubbard och den gamle hedersmannen Gustav den V? Vid en första anblick ingenting, vid en närmare ganska mycket. De var alla ledargestalter i auktoritära, antidemokratiska system och lät sig oreserverat hyllas av undersåtarna. Läs här.

Björn Gillberg medias kelgris
fredad från normal granskning

Medierna har mycket att stå till svars för när det gäller bevakningen av ”miljöforskaren” Björn Gillberg. Han fick tidigt ett slags immunitet och en normal granskning uteblev därför att journalisterna sympatiserade med budskapet. Läs här.

Biografi över Anna Maria Lenngren av Ylva Ivarsson. Läs här.