Bokebackens
kultursida

Nytt på Bokebacken:

2022-09-25
Kulturoasen: Statyn som kanaliserar folks vrede mot Putins krig
Essä: Flummare planerar Sveriges elförsörjning

2022-09-10
Kulturoasen: Konsten i Nimrud återskapad

2022-08-31
Kulturoasen: Konstverk får
en ny innebörd

2021-08-20
Essä: Kommunistpartiet dödade den ryska avantgardismen

Flummare planerar Sveriges elförsörjning

Inslag om energikrisen i alternativa media som SwebbTV, HotSpot, Klimatkarusellen, Timbro, Bulletin, Henrik Jönsson, Riks med flera kanaler ger mängder med intressanta fakta, som i många fall märkligt nog inte alls lyfts fram i vanliga media. Den bild som klarnar ju mer man sätter sig in i energisystemet i Sverige är chockerande. Flummiga politiker och miljöaktivister har tagit över planeringen av elförsörjningen, skriver här miljöexperten Göran Värmby. Läs här.

Oljeberoendet måste minska, men är fossilfri elproduktion utan kärnkraft möjlig? Kan vindkraften ersätta de nedlagda reaktorerna? Teckning: Aake Nystedt (Ur Miljötidingen 1/78)


Statyn som kanaliserar
folks vrede mot Putins krig

Den 14 januari 1990, bara två månader efter att Berlinmuren fallit avtäcktes det stora monumentet ”Världens fred” på stranden intill Hagnästorg i Helsingfors. Monumentet som var gjort av konstnären Oleg Kirjuhin, var en gåva av staden Moskva. Konstverket kom att bli det sista av de ”socialistinspirerade vänskapsmonumenten” som Finland berikades med under VSB-perioden. Monumentet skändades redan följande år när några juridikstuderande tjärade statyn och spred fågeldun över den. Foto: Kai Ingman/Bokebacken

Som en påminnelse om Finlands en gång ojämlika förhållande till Sovjetunionen står Oleg Kirjuhons staty Världsfreden i Helsingfors. Den hann knappt resas innan den blev vandaliserad och idag markerar man sin avsky för Rysslands krig genom att klottra ned den med Putinfientliga budskap. Estetiskt och historiskt har den trots allt sitt berättigande. Läs här.


Konsten i Nimrud återskapad

IS-terroristerna förstörde allt som fanns kvar av monumentala skulpturer och fresker i den före detta assyriska huvudstaden Nimrud. Amerikanske konstprofessorn Michael Rakowitz har försökt rekonstruera en del av verken som collage av trycksaker från nuvarande Irak. Hans styrka är färgsättningen, konstaterar Bokebackens Thomas Garoff efter ett besök på Kiasma i Helsingfors. Läs här.

Michael Rakowitz, ”Den osynliga fienden borde inte finnas” (detalj), (Rum G, nordvästra palatset i Nimrud), 2019, Foto: Kansallisgalleria / Petri Virtanen


”Kollage” av T. Toivola från år 1989. Kollagets färgskala motsvarar de starka färgerna som många av de ryska konstnärerna använde sig av under åren 1905 – 1935 då den avantgardistiska konsten tilläts utveckla sig i Ryssland. Ägare och foto; Gunilla Garoff.

Kommunistpartiet dödade
den ryska avantgardismen

Under början av 1900-talet försökte konstnärerna i Ryssland skapa en ny konst som helt bröt med de tidigare klassiska och romantiska idealen. Den ryska avantgardismen skulle ha kunnat ge världen ett viktigt tillskott till världens kulturarv, men kvävdes av kommunistpartiet. De ledande figurerna där ville ha socialistisk realism, alltså en stendöd konst som förhärligade partiet och serverade schabloner om arbetare och soldater. Bokebackens Thomas Garoff guidar oss genom epoken. Läs här.


Många likheter i Helsingfors
och S:t Petersburgs historia

Isakskatedralen med monumentet över Kejsar Nikolaj I. Monumentet var skapat av bildhuggaren Pjote Klodt von Jürgensburg. Garoff familjearkiv/Bokebacken.

Nu har tsartidens historia tagits till heders igen och då tsarfamiljen var starkt förknippad med den framväxande ryska huvudstaden fungerar detta samspel fint som ett tema för praktvolymen Det kejserliga S:t Petersburg. Det rör sig om en kombinerad presentation av kejsarna under åren 1703 – 1917 och huvudstadens skiftande roller. Boken är författad av flera sakkunniga men huvudansvaret har Boris Kirikov. Thomas Garoff har läst verket och delar med sig av sina intryck här.


Anders går genom
porten till vildmarken

Anders Sköllermo lärde sig uppskatta fjällvandringar i unga år i sällskap med sin pappa Tore. Här intrycken av en dag på Kungsleden 1962 tolkade genom den vuxnes ögon.


Helags var deras andra hem

Makarna de Ron tillbringade 26 år som stugvärdar i Helags. Fotograf okänd

Som så många andra från landsbygden for Ljungdalsflickan Signe Nilsson till Stockholm för att arbeta. Under en danskväll träffade hon stockholmskillen Henry, kärlek uppstod och de gifte sig som makarna de Ron. 1951 flyttade de tillbaka till Signes hembygd Ljungdalen. 1960 tog de över arrendet för Helags Fjällstation och blev med sina 26 år som värdar legendarer i fjällvärlden. Med åtta av årets tolv månader på plats så blev Helags något av deras andra hem. Läs här.


Abisko till Abiskojaure
– den långa vägen

Författaren i unga år vid tältlägret. Foto: privat

Anders Sköllermo är en hängiven fjällvandrare och här ger han en första glimt av hur en tur kan te sig. Anders återkommer med fler artiklar om sin fjällhistoria.


Kungl. Jönköpings regemente
okänt för Jönköpingsborna

Överstelöjtnant Claes-Göran Ekhall ser tillbaka på den militära historien i Jönköping. Försvarsbeslutet 1925 blev dödsstöten åt infanteriregementet. Läs här.

Regementet marscherar in i Jönköping 1914.


Beltons bild av Ryssland:
Putin leder en maffiastat

I Putins värld är Ryssland omgivet av fiender i väst som försöker förhindra en återgång till imperiets forna storhet av vilket Ukraina är en självklar del. Putin verkar systematiskt ha använt sig av envåldshärskarnas gamla trick; tillåta att medhjälparna skor sig olagligt på statens bekostnad men är därefter beroende av Putins beskydd.

Det fruktansvärda krig som i skrivande stund (mars 2022) härjar i Ukraina där Ryssland orättmätigt försöker erövra sitt grannland fördöms indignerat av hela Europa.. Man frågar sig med rätta hur en nation kan låta sig styras av en nära nog enväldig president och hur hur denne kan använda sin makt till att attackera ett broderfolk. Svaren på dessa frågor kan man delvis få om man läser Catherine Beltons bok Putins krets, Maktkampen om det moderna Ryssland. Bokebackens Thomas Garoff har läst den och redovisar sina intryck här.


Chockerande uppgifter i
ny bok om USA:s historia

In a cottage garden. Nybyggarna måste skapa självförsörjande gårdar där de hade fått sig tilldelade ett jordområde. Postkort från Springfield, Mass. 28 november 1903, Garoffs familjearkiv/Bokebacken.

Kan man få ett stadigt grepp om USA:s historia enbart genom att läsa ett enda verk? Ja, om man fördjupar sig i Markku Henrikssons bok Stjärnbaneret går det faktiskt. Han är professor i ämnet i Helsingfors universitet och har skrivit en oavlåtligt fängslande berättelse om landets utveckling från europeisk kolonisation till dagens dominerande ställning på världsarenan. Flera chockerande uppgifter avslöjas. Boken finns ännu så länge bara på finska. Bokebackens Thomas Garoff har läst och sammanfattar här sina intryck i ett fylligt referat.


Vi besegrade de blå bergen

Pulversoppan värms på rödspritsköket. (Bilden är tagen 1962)

Genom att studera nyligen återfunna uppsatser från realskolan kan jag idag, 60 år senare, i detalj följa vår expedition i Kilsbergen där den arbetar sig fram i bitvis svår terräng. Fyra dygn av strapatser var ingenting för ett par 15-åriga friluftsälskande bröder. Läs här.


Anders bilder blir som ett
tittskåp in i Scheeles värld

Nytagna fotografier eller inte? Min kloke redaktör på förlaget Ekström & Garay avrådde. Vid närmare eftertanke hade han ju rätt. Så en hel skörd av Anders Kämpes fina fotografier till min bok om Carl Wilhelm Scheele kom aldrig så långt som till tryckning. Nu visar vi några av dem här i stället, tillsammans med en del andra illustrationer som ger den rätta tidsfärgen. Läs här.


Gillbergs tidiga karriär
var en smutsig historia

”Miljökämpen” Björn Gillberg har en gloria som gjort att han sluppit närgångna frågor från media. Därför är det okänt hos allmänheten hur han försvarade sin position i miljörörelsen genom att trampa på föreningsdemokratin och smutskasta inbillade konkurrenter och kritiker. Han har ett tvångsmässigt behov av att själv stå i centrum. Läs här.

Den unge Björn Gillberg var en skicklig talare med ett grovt förenklat budskap. Det är alltid bråttom och människorna måste väckas snabbt. Någon tid för reflexion och tålamod att bygga upp en demokratisk folkrörelse finns inte. Han hade ingen långsiktig strategi förutom att själv ta kontrollen. Foto: Arbetarbladet Tierp/Upplandsmuseet.


Selma Lagerlöf
framkallar tårar

Åter ett fynd i ”farfars bokhylla”, ett dammigt exemplar av Selma Lagerlöfs Kavaljersnoveller från 1918. Häftad men ännu i läsbart skick. Novellerna illustreras med teckningar av Einar Nerman.

I novellsamlingen Kavaljersnoveller, som utkom 1918, skildrar Selma Lagerlöf sina värmländska original och personligheter på ett gripande sätt. Här finns en försupen före detta kavaljer, en son som hämnas sin mor ”rotekäringen”, prästen som skyr den vetenskapliga sanningen om Gud och klockaren som får allt svårare att sjunga vid graven. Bokebackens Thomas Garoff har haft svårt att hålla tillbaka tårarna. Läs här.


Margareta skapade Europas största rike

Drottning Margaretas gravmonument i Roskilde domkyrka utfördes 1432 i alabaster på bekostnad av Erik av Pommern (detalj).

Herman Lindqvists bok om Kalmarunionen korrigerar en del tidigare nationalistisk färgade uppfattningar som förminskat unionens betydelse. Författaren beundrar drottning Margaretas statskonst och hennes sluga sätt att förhandla. Bokebackens Thomas Garoff rekommenderar denna lättlästa bok om maktbalansen runt Östersjön till alla historieintresserade. Läs vidare här.


Gäddtarmens ristningar
berättar om stormaktstiden

De märkliga inristningarna på klipporna runt Gäddtarmen, en gammal skyddshamn nära Hangö udd får numera inte röras. Här lät 600 adelsmän hugga in sina vapensköldar medan de väntade på förlig vind. Tack vare lektorn Birger Boström finns dokumentation i en bok från 1968, då bilderna ännu var fullt synliga. På lokalt initiativ förbereds nu insatser för att lyfta fram denna vittnesbörd om platsens betydelse för handel och sjöfart. Läs här.

Knut Knutsson Lilja av Ökna. Inskription på Gäddtarmen 1557. Foto: Gunilla Garoff, 1980-talet.


Kemin var hans ädla ögonsten

Roman om Carl Wilhelm Scheele

Ulf Ivarssons debutroman handlar om den svenske 1700-talskemisten Carl Wilhelm Scheele. Intrigen bygger på historiska källor och kretsar kring hans arbete i laboratoriet, sociala liv, vänner och verkliga händelser i dåtidens Sverige. Några av hans experiment och upptäckter berörs. Men detta är ingen faktasamling utan en berättelse om människan Carl Wilhelm Scheele och hur han med en närmast ofattbar arbetsinsats slår sig in i den vetenskapliga världen. Med något undantag är alla som förekommer i boken historiska personer. Författaren har tagit sig friheten att konstruera delar av dialogen med citat ur samtida brevväxlingar.

Röster om Kemin var hans ädla ögonsten:

”Författaren drar från första sidan in läsaren i en tid för 250 år sedan som genast känns som en samtid. Livet, drömmarna, tankarna, samhället växer fram samtidigt som människan Scheele tar gestalt. Språket tar sats utifrån Scheeles tidevarv. Detta bidrar till att behålla en tidsanda som ramar in Scheeles person, hans forskning och hans funderingar. Ivarsson har en enastående förmåga att förmedla en stark förankring i samtiden vad gäller samhällsbygget, vardagsliv, forskning och kemi.”

Docent i medicinsk vetenskap Elisabeth Kylberg-Lundström (Bokus)

” ...en mycket underhållande biografi med fiktiva inslag om en av de första stora svenska kemisterna. Boken, som bygger på ett omfattande källmaterial, ger en rik föreställning om 1700-talets liv och elitens sociala förhållanden. Den bör läsas både för nöjes skull och för sitt gedigna vetenskapshistoriska innehåll och skulle väl försvara sin plats i kurser om kemi- och vetenskapshistoria.

Tekn dr och professor emeritus i arbets- och miljövetenskap vid KTH Ulf Ulfvarsson i Kemisk Tidskrift 4/2020

"Ivarsson uppträder som en allvetande författare med stöd av sin djupa förtrogenhet med Scheeleforskningen ... Miljöerna i Stockholm, Uppsala och Köping är illusoriskt beskrivna, liksom Scheeles personliga tillkortakommanden på det amorösa planet ... Romanen är skriven med ett lätt arkaiserande språk, viket bidrar till tidsatmosfären ... I syfte att belysa människan Scheele - som själv inte efterlämnade något självbiografiskt materiel -  har två mindre men fiktiva relationer arbetats in i berättelsen. Dessa bidrar till förståelsen av Scheeles kamp för för att hävda sina upptäckter och få erkännande för dem."

Fil dr Olle-Petter Melin i Medlemsblad nr 2/2020 för släktföreningen von Schéele-Bergenheim

"Ivarsson har utnyttjat tidigare litteratur och olika biografier, dessutom de brev till och från Scheele som finns bevarade. Och han har komponerat romanen så att han lagt in texter från dessa brev i dialogerna mellan olika romangestalter. Detta ger boken en fascinerande autenticitet."

Professor emeritus i fysik Svante Svensson i Folket i Bild/Kulturront 12/2020

"Ivarsson uppvisar i boken en mycket gedigen kunskap om Scheeles verksamhet ... för en läsekrets med vissa förkunskaper om Scheele och hans tid och kanske framför allt om grundläggande kemiska förhållanden kan den rekommenderas som en roande och i många fall klarläggande läsning om en av Sveriges mest betydande vetenskapsmän."

Professor emeritus i farmakologi Lars Oreland i Uppsala medicinhistoriska förenings årsskrift 2021

"Ulf Ivarssons debutroman avslöjar att författaren skaffat sig goda insikter inte bara kring kemin och dess vetenskapsmän, utan romanformen avslöjar också att han äger en bred integrerad kunskap avseende andan och tilldragelserna i Scheeles värld. Romanen är som helhet en fängslande beskrivning av Scheele och hans samtid.”

”. . . romanens anslag är brett och speglar mer än kemin och det naturvetenskapliga perspektivet. Inte minst kryper den huvudpersonen och fler av de övriga aktörerna in på livet. Här finns intriger och fram träder såväl goda som onda.”

Björn Lindeke, docent i läkemedelskemi och tidigare adjungerad professor vid Farmaceutiska fakulteten i Apotekarsocietetens nyhetsbrev 26 mars 2021

Läs en utförlig recension av Gunilla Garoff här.

Beställ boken från:

Adlibris
Bokus


Konstverk får
en ny innebörd

År 2017 avtäcktes Eva Langes skulptur ”Två länder - en framtid” på Skillnadsplatsen mitt i centrala Helsingfors. Syftet med konstverket var att lyfta fram de friktionslösa förhållandena som råder mellan Sverige och Finland och att man väntar sig att länderna i framtiden kommer att smälta allt mera samman, framför allt i ekonomiskt hänseende. Läs här.

Till minnet av
Torkel Ivarsson

Medarbetaren i Bokebackens kultursida, Torkel Ivarsson, Borås, har avlidit i en ålder av 74 år. Läs ett kort minnesord här.

Anders Kämpe tecknare och fotograf

Anders Kämpes bilder och teckningar finns här.

Harrison slår hål på myter om folkvandringen

Dick Harrison har i sin bok Krigarnas och helgonens tid tagit sig an att i detalj granska förhållandena under åren 400-800 e.Kr. det vill säga under tidig medeltid. Från ett myller av detaljerade uppgifter lyckas han slå hål på största delen av våra stereotypa uppfattningar om medeltiden. Resultatet av analysen mynnar ut i ett slutomdöme: statsskicket i Västeuropa kollapsar inte. Läs här.

Ledde fyra krig
blev nationalhelgon

Gustaf Mannerheim lämnar den ryska armén 1917 och flyr från oroligheterna till sitt fosterland Finland. Han kan inte rädda kejsardömet men åtminstone se till att Finland inte dras in i revolutionen. Men i Helsingfors betyder hans höga rang och lysande militära karriär ingenting. Han har inte ens råd att bo på hotell. Thomas Garoff har läst Dag Sebastian Ahlanders biografi om Mannerheim. Läs här.

Hör Leif Svensson tala om böckerna om sin mormors hårda och äventyrliga liv

Boråsförfattaren Leif Svensson två böcker om sin mormor, Nanda och Mor behöver dig har anmälts på Bokebacken vid tidigare tillfällen. Författaren har nu ställt ett av sina föredrag till vårt förfogande. Det fungerar som en introduktion till författarskapet och kan avlyssnas här: https://www.youtube.com/watch?v=kbbWKhhaUs8

En kämpande skolsköterska

I Karlskoga verkade under efterkrigstiden Sigrid Tallmo som skolsköterska. Uppgiften var närmast övermänsklig – hon hade ensam ansvar för 1 500 barn. Hon blev riksbekant för sina protester mot illa organiserade poliovaccinationer. Anvisningarna från medicinalstyrelsen var ofullständiga och registren slarvigt skötta, vilket var medicinskt farligt. Om detta skrev hon en saklig, engagerande och konkret bok, Nubbhålet. Läs här.

Pressen får godkänt i fallet Wallenberg

Under efterkrigstiden var pressen följsam mot makthavarna. Det finns ett klart undantag och det gäller fallet Raoul Wallenberg, diplomaten som i krigsslutet räddade tusentals judar. Ett planerat besök i Sverige av Chrusjtjov 1959 ställdes troligen in på grund av att framförallt borgerlig press var emot det. Opinionstrycket var för starkt, konstaterar Lars Brink i sin bok Raoul Wallenberg i dagspressen under kalla kriget.

Hierta banar väg
in i modernismen

Knappast har en enskild person betytt så mycket för Sveriges väg in i modernismen som publicisten, politikern och industrimannen Lars Johan Hierta, mest känd som grundaren av tidningen Aftonbladet och som banbrytande journalist. Läs här.

Oäkta kungason hjälpte
Sommerlaths till väst

Folkskolegrabben från Hjärtum hjälpte drottning Silvias släktingar över järnridån. Ingrid Thörnqvist har grävt i arkiven för att skildra Carl-Gustaf Svingels fängslande livsöde. Läs här.

Noldes konst direkt ur färgtuben

”Umgänge i trädgården” (1908), olja på duk.

Nolde räknas numera till en av Tysklands främsta och färgstarkaste modernister, man kan till och med säga ”klassiska modernister”. Men vägen dit var kantad av problem. Nazisterna förbjöd hans tavlor och han målade därför ett tag bara harmlösa blomstermotiv. Läs här.

Många obesvarade frågor
kring Estonias förlisning

Upprörande nonchalans med sjösäkerheten ledde fram till Estoniakatastrofen. Till det ska läggas mängder av obesvarade frågor kring haveriet. Vill man, eller vågar man, få fram sanningen? Per Sjöswärd rekapitulerar. Läs här.

Krönika av Torkel Ivarsson:

I Sverige ingen mylla
för högerextremism

Jag läser DN-journalisten Gustaf Hellströms reportage från Tyskland i maj 1933 och slås av två saker: Ingen kan påstå att det ens i inledningsskedet fattades svenskarna kunskaper om den nazistiska terrorregimen. Dess brutala karaktär stod fullständigt klar omedelbart efter statskuppen. Men den ofta upprepade parallellen med den aktuella politiska utvecklingen i vårt land håller inte streck, förutsättningarna är så diametralt olika. Läs här.

Krönika av Torkel Ivarsson:

En illojal murvels bekännelse

Efter min pensionering från Borås Tidning fick jag en intressant erfarenhet av hur det är att vara ute i kylan. Nu fick jag en praktisk inblick i hur en tidning på ett arrogant vis kan behandla läsare, tipsare och insändarskribenter. Redaktionen undviker helst ämnen som upplevs som obehagliga. Läs krönikan här.

För gud, för kung, för fosterland
- om underkastelsens estetik

Barnen tycker om farbror Adolf

Vad har den tyske naziledaren Adolf Hitler gemensamt med scientologirörelsens skapare L. Ron Hubbard och den gamle hedersmannen Gustav den V? Vid en första anblick ingenting, vid en närmare ganska mycket. De var alla ledargestalter i auktoritära, antidemokratiska system och lät sig oreserverat hyllas av undersåtarna. Läs här.

Björn Gillberg medias kelgris
fredad från normal granskning

Medierna har mycket att stå till svars för när det gäller bevakningen av ”miljöforskaren” Björn Gillberg. Han fick tidigt ett slags immunitet och en normal granskning uteblev därför att journalisterna sympatiserade med budskapet. Läs här.


Biografi över Anna Maria Lenngren av Ylva Ivarsson. Läs här.

Lästips

Klicka här för att komma till en lista på de författare och deras verk vi avhandlat på Bokebacken.

Ansvarig utgivare:

Ulf Ivarsson

Medarbetare:

Torkel Ivarsson, Thomas Garoff, Åke W. Bergh

Webmaster:

Ylva Ivarsson

Teknisk support:

Petter Ivarsson

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com

Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.