Bokebackens
kultursida

Nytt på Bokebacken:

2021-03-01
Lästips: Gunnar Landtman: Ett sagoland och dess infödingar

2021-02-27
Göran Värmby: Media sviker sin granskande roll. Klimatlarmen är politiskt styrda

2021-02-20
Thomas Garoff: Om uppkomsten av kulturella skillnader

2021-02-13
Torkel Ivarsson: Konstkritikerna lät sig luras - En schimpans bakom staffliet

2021-02-12
Enid Blyton: The Famous Five, Five on Kirrin Island Again

2021-02-07
Torkel Ivarsson: Nordenfelts ubåt såldes till Turkiet
Thomas Garoff: Välbehövlig introduktion till Enckells konstnärsskap

Blommande ljung; en hälsning från 1941 av moster Helfrid i boken av Gunnar Landtman.

En sista titt in i vår förhistoria

Ibland gör man fynd i sin egen bokhylla, här ett exempel ur moster Helfrids (Laine) kvarlåtenskap. I Ett sagoland och dess infödingar (1931) av sociologiprofessorn Gunnar Landtman redogör han för sina antropologiska undersökningar bland ursprungsbefolkningen i Papua Nya Guinea. Boken sammanfattar resultaten från en flerårig forskningsresa som är tidstypisk för sista fasen av den koloniala eran under 1920- och 1930-talet. Forskningsresande tog sig ut från den industrialiserade och ”civiliserade” världen för att ”upptäcka” och beskriva ännu okända geografiska områden samt dokumentera ursprungsbefolkningens samhällsskick och levnadskultur. Läs här.


Media sviker sin granskande roll
Klimatlarmen är politiskt styrda

Klimatdebatten har spårat ur. Den som ifrågasätter FN:s klimatorgan får finna sig i aggressiva påhopp. Fakta ersätts med känslostyrda argument. Här samlar forskare data i den arktiska oceanen. Foto: Wikimedia/Donald K. Perovich - U.S. Army Cold Regions Research and Engineering Laboratory

Klimatlarmen duggar tätt, men vad ligger egentligen bakom? Göran Värmby finner att FN:s klimatpanel utgår från att enbart mänsklig aktivitet orsakar den globala uppvärmningen. Ett antal naturliga faktorer är inte inräknade. Det är också en myt att 97 procent av alla forskare är överens. Kanske allra märkligast är att IPCC:s slutsatser egentligen är politiskt styrda. Såvitt känt har dessa uppseendeväckande förhållanden inte granskats kritiskt av en enda journalist i Sverige, skriver här Göran Värmby. Läs här.


Om uppkomsten av
kulturella skillnader

Korsfästelsen. Tempera på trä av Jörg Breu der Ältere, 1502. Finns i Benedektinerklostret i Melk, Österrike.

Hur ska man någonsin kunna få en överblick över det europeiska kulturella myllret? Filosofen och författaren Fredrik Lång gör ett fascinerande försök i en nyutgiven bok. Hans geografiska förklaringsmodell gör det verkligen lättare att tränga in i detta komplex av språk, mytologi, filosofi, litteratur och religion, skriver Bokebackens Thomas Garoff. Läs här.


Konstkritikerna lät sig luras
En schimpans bakom staffliet

I Borås djurpark finns ett par verk av Pierre Brassau som minne. Foto: Torkel Ivarsson

”Hans penseldrag vrider sig med en vildsint kräsenhet på duken”, skrev Göteborgs-Postens kritiker berömmande om ett nytt stjärnskott på konstens himmel, fransmannen Pierre Brassau. Men den hyllade spontanisten visade sig vara en schimpans i Borås djurpark. Läs här.


Nordenfelts ubåt
såldes till Turkiet

Thorsten Nordenfelt var son till ingenjörofficeren och regementschefen Enar Wilhelm Nordenfelt. Foto: C M Bell/Thorsten Nordenfelts arkiv, Tekniska museet

Den förste mars 1842 föddes i Mark på Örby Bosgården en pojke som skulle bli Sveriges mest kände vapenkonstruktör. Hans namn är i dag nog okänt för de flesta, men under den senare delen av 1800-talet blev han internationellt uppmärksammad för sina undervattensbåtar, kanoner och kulsprutor. Men Thorsten Nordenfelt var mångsidig och sysslade även med civila områden som järnvägar och fiskeindustri. Läs här.


Välbehövlig introduktion
till Enckells konstnärsskap

”Motiv från Brunnsparken” från år 1919 (Bilden med tillstånd från Press.ateneum.fi)

Under coronaepidemin kan inte Ateneum visa konst på sedvanligt vis. Presentationen av Magnus Enckells verk räddas istället av en välredigerad katalog. Konstnären tillhör inte de mest kända, men alla finländare känner igen några av hans målningar, till exempel ”Uppvaknandet”, en yrvaken och småsur tonårspojke som tar sig ur sängen. Läs Thomas Garoffs analys av konstnärskapet här.


Texterna vibrerar i Lemurs noveller

I larmet och trängseln på krogen drömde sig Lemur bort till ett folkligt och enkelt liv.

Få vet idag något om den franske essayisten Henri Lemur. Bokebackens Torkel Ivarsson har läst ett par av hans romaner och flanerat i Lemurs kvarter vid Quai Voltaire och Quai Malaquais. Förmiddagarna tillbringade Lemur på författarnas, konstnärernas och musikernas favoritkaféer men skrev sina dystopiska verk i en påver lägenhet på Rue Saint-Simon. Henri Lemur analyserar på ett närmast freudianskt sätt det som allra djupast rör sig inom människan. Läs här.


Ångmaskinen lade grunden
för det industriella samhället

Denna eld- och luftmaskin installerades för länspumpning av en gruva i Dannemora, Uppland 1728. Konstruktör: Mårten Triewald. Maskinen visade sig inte vara fullt pålitlig och togs snart ur drift. Bild ur Upplandsmuseets samlingar

När den grekiske fysikern och matematikern Heron (10 f.k.-70 e.Kr.) byggde sin enkla ångkula kunde han inte ana vilken revolution hans idé skulle innebära nära tvåtusen år senare. Ångmaskinen blev en av de viktigaste komponenterna i den industriella utvecklingen, kraftkälla för fabriker och snabba transporter till lands och sjöss av gods, passagerare och idéer. Läs här.


Arbetarrörelsen deras stora
hopp om en dräglig tillvaro

Anna och Ivar fotograferade på Kyrkberget en sensommardag 1914. Strax skulle kriget bryta ut i Europa och de kommande åren bli svåra även i Sverige med arbetslöshet och brist på livsmedel. Den fruktade spanska sjukan skördade tusentals människoliv. Fotograf okänd.

Det var den elfte september 1921, för hundra år sedan. Den 28-åriga socialdemokraten Anna Andersson lade högtidligt sin röstsedel i valurnan. Hon var min farmor och den första kvinnan i den lilla bergslagsstaden Lindesberg som röstade i ett andrakammarval. Anna fick vara med om demokratins genombrott, och skulle själv i hög grad medverka till det goda hem som Per-Albin Hansson talade om. Läs här.


Så blev jag skeptisk
till klimatalarmismen

Kemisk Tidskrifts omslag nr 6/83. Göran Värmby, då handläggare på länsstyrelsens naturvårdenhet i Göteborg intervjuas i serien ”Kemiprofiler”. Foto: Per Landén

I denna personliga betraktelse efterlyser Göran Värmby det helhetsgrepp som tidigare fanns i miljöarbetet. Allt handlar nu om klimatet och särskilt allvarligt är att media svikit sin uppgift att kritiskt granska utsagorna från FN:s klimatpanel. De enorma penningflödena till ”klimatkrisen” innebär att lösningen på andra viktiga miljöproblem får stå tillbaka. Läs här.


Wivallius var rättshaverist
ihågkommen för sin poesi

Den svenske poeten och bedragaren tillbringade mycket tid i gäldstugor och fängelser. Teckning av Vicke Andrén. Observera att inget porträtt av Wivallius finns bevarat, detta är sprunget ur tecknarens egen fantasi.

En av vårt lands främsta lyriker. Men också en äventyrare och bedragare. Den begåvade bondsonen från Närke Lars Wivallius hade av allt att döma en framgångsrik akademisk karriär framför sig men valde en annan väg i livet. Med fräckhet, ett fördelaktigt utseende och sällskapstalang skojade sig den medellöse Wivallius obesvärat fram i de högre kretsarna. Läs här.


Kemin var hans ädla ögonsten

Roman om Carl Wilhelm Scheele

Ulf Ivarssons debutroman handlar om den svenske 1700-talskemisten Carl Wilhelm Scheele. Intrigen bygger på historiska källor och kretsar kring hans arbete i laboratoriet, sociala liv, vänner och verkliga händelser i dåtidens Sverige. Några av hans experiment och upptäckter berörs. Men detta är ingen faktasamling utan en berättelse om människan Carl Wilhelm Scheele och hur han med en närmast ofattbar arbetsinsats slår sig in i den vetenskapliga världen. Med något undantag är alla som förekommer i boken historiska personer. Författaren har tagit sig friheten att konstruera delar av dialogen med citat ur samtida brevväxlingar.

Röster om Kemin var hans ädla ögonsten:

”Författaren drar från första sidan in läsaren i en tid för 250 år sedan som genast känns som en samtid. Livet, drömmarna, tankarna, samhället växer fram samtidigt som människan Scheele tar gestalt. Språket tar sats utifrån Scheeles tidevarv. Detta bidrar till att behålla en tidsanda som ramar in Scheeles person, hans forskning och hans funderingar. Ivarsson har en enastående förmåga att förmedla en stark förankring i samtiden vad gäller samhällsbygget, vardagsliv, forskning och kemi.”

Docent i medicinsk vetenskap Elisabeth Kylberg-Lundström (Bokus)

” ...en mycket underhållande biografi med fiktiva inslag om en av de första stora svenska kemisterna. Boken, som bygger på ett omfattande källmaterial, ger en rik föreställning om 1700-talets liv och elitens sociala förhållanden. Den bör läsas både för nöjes skull och för sitt gedigna vetenskapshistoriska innehåll och skulle väl försvara sin plats i kurser om kemi- och vetenskapshistoria.

Tekn dr och professor emeritus i arbets- och miljövetenskap vid KTH Ulf Ulfvarsson i Kemisk Tidskrift 4/2020

"Ivarsson uppträder som en allvetande författare med stöd av sin djupa förtrogenhet med Scheeleforskningen ... Miljöerna i Stockholm, Uppsala och Köping är illusoriskt beskrivna, liksom Scheeles personliga tillkortakommanden på det amorösa planet ... Romanen är skriven med ett lätt arkaiserande språk, viket bidrar till tidsatmosfären ... I syfte att belysa människan Scheele - som själv inte efterlämnade något självbiografiskt materiel -  har två mindre men fiktiva relationer arbetats in i berättelsen. Dessa bidrar till förståelsen av Scheeles kamp för för att hävda sina upptäckter och få erkännande för dem."

Fil dr Olle-Petter Melin i Medlemsblad nr 2/2020 för släktföreningen von Schéele-Bergenheim

"Ivarsson har utnyttjat tidigare litteratur och olika biografier, dessutom de brev till och från Scheele som finns bevarade. Och han har komponerat romanen så att han lagt in texter från dessa brev i dialogerna mellan olika romangestalter. Detta ger boken en fascinerande autenticitet."

Professor emeritus i fysik Svante Svensson i Folket i Bild/Kulturront 12/2020

Läs en utförlig recension av Gunilla Garoff här.

Beställ boken från:

Adlibris
Bokus


Till minnet av
Torkel Ivarsson

Medarbetaren i Bokebackens kultursida, Torkel Ivarsson, Borås, har avlidit i en ålder av 74 år. Läs ett kort minnesord här.

Harrison slår hål på myter om folkvandringen

Dick Harrison har i sin bok Krigarnas och helgonens tid tagit sig an att i detalj granska förhållandena under åren 400-800 e.Kr. det vill säga under tidig medeltid. Från ett myller av detaljerade uppgifter lyckas han slå hål på största delen av våra stereotypa uppfattningar om medeltiden. Resultatet av analysen mynnar ut i ett slutomdöme: statsskicket i Västeuropa kollapsar inte. Läs här.

Ledde fyra krig
blev nationalhelgon

Gustaf Mannerheim lämnar den ryska armén 1917 och flyr från oroligheterna till sitt fosterland Finland. Han kan inte rädda kejsardömet men åtminstone se till att Finland inte dras in i revolutionen. Men i Helsingfors betyder hans höga rang och lysande militära karriär ingenting. Han har inte ens råd att bo på hotell. Thomas Garoff har läst Dag Sebastian Ahlanders biografi om Mannerheim. Läs här.

Hör Leif Svensson tala om böckerna om sin mormors hårda och äventyrliga liv

Boråsförfattaren Leif Svensson två böcker om sin mormor, Nanda och Mor behöver dig har anmälts på Bokebacken vid tidigare tillfällen. Författaren har nu ställt ett av sina föredrag till vårt förfogande. Det fungerar som en introduktion till författarskapet och kan avlyssnas här: https://www.youtube.com/watch?v=kbbWKhhaUs8

En kämpande skolsköterska

I Karlskoga verkade under efterkrigstiden Sigrid Tallmo som skolsköterska. Uppgiften var närmast övermänsklig – hon hade ensam ansvar för 1 500 barn. Hon blev riksbekant för sina protester mot illa organiserade poliovaccinationer. Anvisningarna från medicinalstyrelsen var ofullständiga och registren slarvigt skötta, vilket var medicinskt farligt. Om detta skrev hon en saklig, engagerande och konkret bok, Nubbhålet. Läs här.

Pressen får godkänt i fallet Wallenberg

Under efterkrigstiden var pressen följsam mot makthavarna. Det finns ett klart undantag och det gäller fallet Raoul Wallenberg, diplomaten som i krigsslutet räddade tusentals judar. Ett planerat besök i Sverige av Chrusjtjov 1959 ställdes troligen in på grund av att framförallt borgerlig press var emot det. Opinionstrycket var för starkt, konstaterar Lars Brink i sin bok Raoul Wallenberg i dagspressen under kalla kriget.

Hierta banar väg
in i modernismen

Knappast har en enskild person betytt så mycket för Sveriges väg in i modernismen som publicisten, politikern och industrimannen Lars Johan Hierta, mest känd som grundaren av tidningen Aftonbladet och som banbrytande journalist. Läs här.

Oäkta kungason hjälpte
Sommerlaths till väst

Folkskolegrabben från Hjärtum hjälpte drottning Silvias släktingar över järnridån. Ingrid Thörnqvist har grävt i arkiven för att skildra Carl-Gustaf Svingels fängslande livsöde. Läs här.

Noldes konst direkt ur färgtuben

”Umgänge i trädgården” (1908), olja på duk.

Nolde räknas numera till en av Tysklands främsta och färgstarkaste modernister, man kan till och med säga ”klassiska modernister”. Men vägen dit var kantad av problem. Nazisterna förbjöd hans tavlor och han målade därför ett tag bara harmlösa blomstermotiv. Läs här.

Många obesvarade frågor
kring Estonias förlisning

Upprörande nonchalans med sjösäkerheten ledde fram till Estoniakatastrofen. Till det ska läggas mängder av obesvarade frågor kring haveriet. Vill man, eller vågar man, få fram sanningen? Per Sjöswärd rekapitulerar. Läs här.

Krönika av Torkel Ivarsson:

I Sverige ingen mylla
för högerextremism

Jag läser DN-journalisten Gustaf Hellströms reportage från Tyskland i maj 1933 och slås av två saker: Ingen kan påstå att det ens i inledningsskedet fattades svenskarna kunskaper om den nazistiska terrorregimen. Dess brutala karaktär stod fullständigt klar omedelbart efter statskuppen. Men den ofta upprepade parallellen med den aktuella politiska utvecklingen i vårt land håller inte streck, förutsättningarna är så diametralt olika. Läs här.

Krönika av Torkel Ivarsson:

En illojal murvels bekännelse

Efter min pensionering från Borås Tidning fick jag en intressant erfarenhet av hur det är att vara ute i kylan. Nu fick jag en praktisk inblick i hur en tidning på ett arrogant vis kan behandla läsare, tipsare och insändarskribenter. Redaktionen undviker helst ämnen som upplevs som obehagliga. Läs krönikan här.

För gud, för kung, för fosterland
- om underkastelsens estetik

Barnen tycker om farbror Adolf

Vad har den tyske naziledaren Adolf Hitler gemensamt med scientologirörelsens skapare L. Ron Hubbard och den gamle hedersmannen Gustav den V? Vid en första anblick ingenting, vid en närmare ganska mycket. De var alla ledargestalter i auktoritära, antidemokratiska system och lät sig oreserverat hyllas av undersåtarna. Läs här.

Björn Gillberg medias kelgris
fredad från normal granskning

Medierna har mycket att stå till svars för när det gäller bevakningen av ”miljöforskaren” Björn Gillberg. Han fick tidigt ett slags immunitet och en normal granskning uteblev därför att journalisterna sympatiserade med budskapet. Läs här.


Biografi över Anna Maria Lenngren av Ylva Ivarsson. Läs här.

Lästips

Klicka här för att komma till en lista på de författare och deras verk vi avhandlat på Bokebacken.

Ansvarig utgivare:

Ulf Ivarsson

Medarbetare:

Torkel Ivarsson, Thomas Garoff, Åke W. Bergh

Webmaster:

Ylva Ivarsson

Teknisk support:

Petter Ivarsson

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com

Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.