Bokebackens
kultursida

Lästips

Bortglömd språkman räddade koreanskan

”Där stort sker, sker det ofta i tysthet” är ett ordspråk som mycket väl kan tillämpas på Gustaf John Ramstedt. Dessvärre måste man tillägga att där stort har skett i tysthet det också mycket snabbt glöms bort, något som i allra högsta grad gäller Ramstedts livsgärning. Den bilden får man som läsare när man tillägnar sig Anna Lena Bengelsdorffs bok om denne språkvetare och forskningsresande som slussades in i diplomatins värd och till slut kom att rädda det koreanska språket.

Ramstedt föddes 1873 i Ekenäs i Västra Nyland i dåvarande storfurstendömet Finland. Fadern arbetade som finsmed men hade alkoholproblem vilket gjorde att familjen tidvis var helt utblottad. På grund av att fadern upprepade gånger måste lämna sin arbetsplats kom familjen att bo på ett flertal ställen i södra Finland. I normala fall skulle pojken inte ha haft några som helst möjligheter till högre utbildning men lyckligtvis lade folkskoleläraren märkte till Johns begåvning och med en skräddares benägna bistånd lyckades man puffa fram pojken till en lysande studentexamen.

Teologistudierna var nu det självskrivna valet för en fattig student emedan det kunde erbjuda en framtida försörjningsmöjlighet. I ämneskombinationen för teologi ingick dock flera språk såsom latin, grekiska och hebreiska. Det är här som John märker att han har en uttrycklig fallenhet för språkstudier så han sadlar om redan under den första terminen till filosofiska fakulteten.

Törstade efter identitet

En ny skyddsängel uppenbarar sig i och med att professor Otto Donner (Jörn Donners farfar) upptäcker Johns begåvning och börjar understödja hans studier. Vid denna tid finns det i Finland en nationell beställning på språkforskning. De patriotiska strömningarna hade fått ökad fart och landet törstade efter en egen identitet varav språket utgjorde ett av de centralaste elementen.

Letandet efter källorna till det finska språket leder Ramstedt ut på äventyrliga resor i österled. I början gäller studierna de ugriska språken men hans aptit ökar efterhand och objektet utvidgas till att söka efter gemensamma nämnare mellan alla nordasiatiska språk. Han är här med om att skapa den jämförande lingvistiken med vars hjälp man kan utröna vilka språk som har ett gemensamt urspråk och vilka språk som börjat likna varann genom att de uppträtt sida vid sida. Här gör Ramstedt en banbrytande insats som sent omsider leder till en professur vid Helsingfors Universitet.

Umgås smidigt med alla

Forskningsresorna i Asien utsträcker sig lite till samma områden där Sven Hedin företog sina geografiska undersökningar. De är underhållande och skall inte här beröras närmare för att inte förstöra eventuella läsupplevelser. Vad som kommer fram under alla strapatsrika färder är Ramstedts skicklighet att smidigt umgås med alla människor. Man kan säga att Ramstedt har en karaktär som ”inte irriterar någon”. Till och med när han blir hotad under Boxarupproret i gränstrakterna mellan Kina och Mongoliet lyckas han neutralisera situationen genom att hänvisa till de urgamla traditionerna om gästfrihet gentemot resanden, en okränkbar sed på stäppen.

Han har knappt hunnit hem för att installera sig som professor då saker börjar hända som helt ändrar på hans kommande öden. Finland har blivit självständigt. I och med det har landet fått ett eget utrikesministerium som i sin tur skall upprätta ett nätverk av ambassader runt om i världen. Men det finns just ingen som kan några utländska språk i landet. Detta leder till att Ramstedt tillfälligt blir utnämnd till ambassadör i Japan med ansvar för bevakningen inte bara av Japan utan också av Korea, Kina och Thailand. Inte så lite precis. Och utan någon som helst diplomatisk utbildning. Det tillfälliga förordnandet visar sig bli tio år. Händelserna och komplikationerna under denna period utgör ett lika fängslande lässtoff som äventyren i den första delen av boken, men skillnaderna är förstås stora mellan lägereldar och diplomatbaler.

Avgörande insats

Trots det omfattande diplomatiska uppdraget kunde Ramstedt fortsätta med språkstudierna. Nu stod japanskan och koreanskan i tur. Hans insats vis-a-vis koreanskan anses nästan avgörande för det koreanska språket. Korea hade varit under kinesisk dominans sedan 600-talet ända fram till slutet av 1800-talet då förtrycket förbyttes i en japansk överhöghet. Under båda perioderna kom det koreanska språket på undantag. Ramstedt blev intresserad av språket och utarbetade den första grammatiken för koreanskan, något som kom att få en avgörande betydelse när landet senare började ta sitt eget språk i bruk. Uppskattningen och tacksamheten i Korea har varit så stor att John Ramstedt ännu 30 år efter sin död tilldelades en hög koreansk orden för sin insats.

Det är förvånande hur en så framstående forskare inom lingvistiken kan vara så totalt bortglömd bland den stora allmänheten. Är det så att den som studerar språket talar inte?

THOMAS GAROFF

16 februari 2018

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.