Bokebackens
kultursida

Lästips

Birgittas uppenbarelser i skarp belysning

Nu när Sverige i dagarna fått sitt andra helgon genom tiderna, Elisabeth Hesselblad, känns det rätt att erinra om vårt första helgon, nämligen den heliga Birgitta, som varenda skolbarn kände till förr i tiden, men idag förmodligen många inte vet ett skvatt om. Litteraturen om Birgitta är riklig och nyligen har ett stort filologiskt projekt startat som ska ge oss en ny textkritisk tolkning av hennes uppenbarelser. Denna moderna version tänks ersätta G. E. Klemmings klassiska utgåva från slutet av 1800-talet och publiceras efterhand på Litteraturbanken.se

Birgittas betydelse för medeltidens andlighet kan knappast överskattas och några av hennes uppenbarelser räknas till vår äldsta litteraturs förnämsta skatter med sin poetiska klang och känslomättade bildspråk. Äktheten i uppenbarelserna är mera en trosfråga. Är de resultatet av hallucinationer, fantasier, drömmar och överspändhet eller existerade en verklig kontakt mellan Birgitta och Kristus? Hon går ju faktiskt så långt att hon jämställer sig själv med Frälsaren och kallar sig till och med Kristi brud, en term som i våra dagar fått en mycket tråkig klang genom de så kallade Knutbymorden.

Som om det inte vore nog anser hon i en uppenbarelse att hon därmed är Guds sonhustru. Gud Fader och den Heliga Jungfrun satta på undantag, medan Birgitta med kraft övertar det stora hushållet. De som hör och följer Birgittas ord kommer att vinna evig lycksalighet heter det i en annan famös text. Vilka pretentioner! Inom katolska kyrkan saknas inte opponenter. Den spanske munken Johannes av Korset (1542-1591) ansåg inte att man bör befatta sig med uppenbarelser överhuvudtaget. Gud talar till själen men utan språk eller tecken.

Författaren och forskaren Sven Stolpe närmar sig ämnet med en vetenskaplig distans som känns minst sagt motiverad. I sin bok Birgitta i Sverige ligger han verkligen inte på knä framför helgonet utan utsätter henne för en väl så skarp belysning. Hon uppträder med osedvanlig världsvana, läxar upp och lägger sig i. Stolpe påpekar att Birgitta, som kom från en inflytelserik stormannaätt hade den inre själsstyrka och auktoritet som krävdes för att våga förmana, fördöma och åkalla Guds vrede över både påvar och kungar.

Hon lade sig i striden om Frankrikes tron. Hon författade en speculum regale, en ”kungaspegel” om hur landet bör regeras. En del av hennes uppenbarelser är helt enkelt ilskna brev till kung Magnus när denne inte lyder sin andliga mentor. Andra handlar om teologiska frågor. En tredje kategori ger stränga regler för samhällslivet, till exempel för hur rika män bör leva eller praktiska riktlinjer för hennes klosterorden.

Birgitta var rasande på det förfall hon såg bland kyrkans präster. Lika upprörd som över samtidens ondska var hon över sin egen ofullkomlighet och hennes självkritik gränsar till ren ångest över den egna synden. Att vara vigd åt Kristus var det enda som betydde något. Hon fällde inte en tår vid makens bår.

Stolpe menar ändå att några av Birgittas kontakter med Gud är verkliga i en särskild mening, nämligen hennes förmåga att så djupt leva sig in i dramat på Golgata att hennes ord skakar oss. ”Den fotografiska sanningen bryr vi oss inte så mycket om. Den inre sanningen känner vi med hela vårt väsen.” Birgitta hade för övrigt oerhörda krav på sig själv och ifrågasatte alltid om det inte i själva verket var djävulen som smyger sig in i hennes själ och låtsas vara Gud. Hon var mystiker, men ingen hysteriker utan åtnjöt enastående psykisk balans. Utåtriktad, energisk, vaksam, slagkraftig, viljestark och osentimental, hävdar Stolpe.

Stolpe vore inte den värdekonservative, stränge väktare av anständighet och god ton han gjorde sig känd som om han inte passade på att jämföra Birgittas bannstråle med den tid i vilken han själv verkade. ”Det är egendomligt nog så att många av Birgittas straffdomar formas till en tidskritik, som nästan oförändrad kunde aktualiseras i våra dagar, då trolöshet, pornografi, normlöshet och moralisk apati blivit allmänt accepterade sederegler.” Det är ju inte särskilt nyanserat och känns som ett något unken utvikning i den för övrigt så balanserade framställningen.

ULF IVARSSON

7 juni 2016

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.