Bokebackens
kultursida

Lästips

En vit europé bland Colombias indianer

Som pojkar på 1950-talet fascinerades vi av böcker om svenska upptäckarbragder och forskningsresande. Den största av dem alla, Sven Hedin, som avled 1952, kändes passé och i våra politiskt liberala föräldrars bibliotek fanns för övrigt inget verk alls av denne outtröttlige kartläggare av Asiens vita fläckar. Det kan bero på hans ställningstagande för kungamakt - som författare av Gustaf V:s s k borggårdstal 1914 - och hans protyska hållning genom två världskrig. Den bittra polemiken mellan Hedin och Strindberg kände vi då inte till. Långt senare läste jag under skrattsalvor kapitlet Upptäckar-humbug i Strindbergs Svarta Fanor, där författaren undrar ”varför nationen ska samlas vid landgångar och perronger när han kommer sättande?” Strindberg ansåg nämligen att Hedin ”har beskrivit sandhögar i oändlighet och kartlagt bergknallar, vilka alltid varit kända …”. Roligt, men knappast rättvisande för Hedins insatser.

Mindre kontroversiell var då Sten Bergman, som tillsammans med sin fru Dagny också reste i Asien och till Kurilerna. I barndomens bokhylla stod Min far är kannibal som motsvarade högt ställda krav på en ungdomsbok dåförtiden. Sten Bergman var en sann folkbildare och många äldre minns hans karakteristiskt nasala stämma när han i radion föreläste om huvudjägarna i Papua Nya Guinea.

En norsk upptäckarbragd som tilltalade oss mycket var Kon-Tikiexpeditionen. Under Thor Heyerdahls ledning byggdes en flotte av bambustockar och med den lyckades besättningen driva med strömmarna i Stilla havet från Peru ända till Polynesien. Heyerdahls teori att befolkningen där härstammade från Sydamerikas kust kunde därmed stärkas. Boken, Expedition Kon-Tiki, var som det heter rikt illustrerad och vi tröttnade aldrig på de kusliga detaljerna om stormar, hajattacker och färskvattenbrist. En medlem av besättningen var inom parentes radioexperten Knut Haukelid, vars bok om sprängningen av Hitlers tungvattenfabrik i Rjukan, Sabotörer i frihetskamp, vi kunde utantill. Med uppspärrade ögon lärde vi oss att om den tyska vapenindustrin hade fått tungvattnet kunde de ha framställt den första atombomben och nazisterna vunnit kriget.

Den spännande berättelsen Pablos äventyr av Gustaf Bolinder låg ett år i julklappshögen. Denne djärve etnolog med Sydamerika och Afrika som sina specialområden tog sig alltså tid att författa en ungdomsbok vid sidan av forskningsrapporterna. Pablo är en ung pojke som upplever äventyr bland indianerna på Colombias grässlätter. Materialet till boken hämtade Bolinder från sina resor i landet 1914-15. Målet var att lära känna indiankulturerna i mera höglänta områden. Sina intryck från denna mödosamma expedition redovisade han också i en bok för vuxna, Snöfjällets indianer. Hela projektet höll på att gå om intet då paret Bolinder precis då de gått iland nås av nyheten att krig utbrutit i Europa, men en sann vetenskapsman ger inte upp så lätt. Sålunda lastades åsnor med enkel proviant, tält, mediciner, en revolver samt inte minst glaspärlor och knivar som kunde bytas mot etnologiskt intressanta föremål.

Beskrivningen av eländet och den allmänna slöheten i befolkningen i kuststäderna kontrasterar starkt mot bilden av de fria indianstammarna på högplatåerna. Man anar en kritik av de amerikanska banankompanierna, annars anses förslumningen och fattigdomen bero på en olycklig rasblandning. Mulatterna står särskilt lågt. Rasen är degenererad och ”folkkaraktären” lämnar åtskilligt övrigt att önska, skriver Bolinder. ”Ordningsmakten i en kolombiansk kuststad representeras av ett stort antal sluskiga mulatter i uniform efter eget val, oftast i ingen alls.” Inte heller kreoler kan räkna med gillande från den svenske etnologen. De är absolut obildade, nästan halvvilda och lata och säljer bara förnödenheter till expeditionen om de tror sig kunna lura köparen.

Hos vissa av indianstammarna finner däremot Bolinder en helt annan värdighet och en livsstil som måste beundras och dokumenteras. Paret närmar sig sina studieobjekt med den största respekt. För att i grunden förstå det dagliga livet, familjebildning, sedvänjor och religiösa föreställningar tillbringar de flera veckor i varje läger. De inser att de måste skapa vänskapliga förbindelser med befolkningen för att förstå deras problem och tänkesätt. Priset var högt. Det var inte lätt för en europé att stå ut med den ofta undermåliga födan, insektsangrepp, malaria och köld i de colombianska bergen.

Så långt som till den sentida kollegan Rolf Blombergs totala omvärdering av västvärldens syn på världens urbefolkningar kunde dock inte Bolinder nå. Jag anser ändå att han måste betraktas som relativt vidsynt och befriad från sin samtids värsta fördomar.

De tusentals föremålen från Colombia fördes till Göteborg, där en del av dem kommer att ingå i Göteborgs museums basutställning. Tills vidare kan en del av tingen beskådas här: http://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1413/CHILDREN/2.

ULF IVARSSON

19 januari 2015

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.