Bokebackens
kultursida

Lästips

De var nazitidens whistleblowers

Efter det andra världskrigets slut och nazismens sammanbrott inträdde den stora förnekelsens tid. I Tyskland fortsatte många före detta partimedlemmar och krigsförbytare sina karriärer inom företagsvärlden och förvaltningen. I Sverige lades locket lades på om de bruna förbindelserna. Det skulle dröja in på 1990-talet innan journalister och författare på allvar började gräva i den illaluktande sörjan. Ett förtjänstfullt arbete i ämnet är Tisdagsklubben, skriven av historikern Rune Boxholm. Undertiteln är Om glömda antinazistiska sanningssägare i svenskt 30-och 40-tal. Hans ingående studium slår effektivt hål på myten att svenskarna inget visste om nazismens illgärningar förrän allt var över.

Sanningen är den att ett stort antal klarsynta svenska journalister, författare och akademiker tidigt skickade ut varningssignaler. Till skaran räknas författaren Gustaf Hellström som i en reportageserie i Dagens Nyheter 1933 förutspådde att Europa skulle sättas i brand. Han citerade en Hitler närstående person som yttrade att ”vårt slutliga mål är ett enda stort germanskt nazivälde från Norge till den Italienska gränsen”.

Författaren Signe Höijer som var ordförande i det Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet analyserade samtidigt den totala likriktning som nu skedde i Tyskland; redan tre månader efter Hitlers maktövertagande hade 45 000 oliktänkande spärrats in i koncentrationsläger.

Författaren Torsten Fogelqvist kallade i Dagens Nyheter Tyskland för ”en kaserngård”, läkaren och riksdagsledamoten Israel Holmgren tog i riksdagen upp de hotande militärpolitiska följderna av regimförändringen i Tyskland, prinsarna Eugen och Wilhelm tog initiativ till en namninsamling bland den vetenskapliga och kulturella eliten, Ivar Pauli skrev i Socialdemokraten om Tyskland som ”en skamfläck för den civiliserade mänskligheten”.

Rune Boxholm visar att en majoritet av Sveriges mest kända författare tog ställning mot nazismen: Ivar Lo-Johansson, Erik Asklund, Josef Kjellgren, Arthur Lundkvist, Harry och Moa Martinsson, Gustav Sandgren, Rudolf Värnlund, Marika Stiernstedt, Elin Wägner, Jan Fridegård. Eyvind Johnson gav ut sin trilogi om Kilon och Vilhelm Moberg Rid i natt, kanske den mest flammande appellen mot nazismens tyranni. Icke att förglömma Per Lagerqvist med Bödeln” från 1933, en bitande ironi som naturligtvis hamnade på nazisternas lista över lämpligt bränsle för kommande bokbål.

Även konstnärer och artister fanns i skaran som Naima Wifstrand och revykungen Karl Gerhard med sin legendariska ”Den ökända hästen från Troja”.

Bland de journalister som vi kanske mest förknippar med nazimotståndet återfinns Ture Nerman, redaktör för tidningen Trots Allt! och Torgny Segerstedt-Wiberg i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Segerstedt skrev från februari 1933 till sin död 1945 flera tusen artiklar i ämnet. Till de antinazistiska tidningarna hörde också Eskilstuna-Kuriren, Vestmanlands Läns Tidning och Karlstad-Tidningen.

Återkommande i Bokholms framställning är författaren Amelie Posse, som under det första världskriget och fram till det andra levde ett äventyrligt liv i Italien och Tjeckoslovakien. Med Prag som bas hjälpte hon åtskilliga judar och antinazister att fly till Sverige innan marken började brännas under hennes egna fötter. Amelie Posse grundade Tisdagsklubben 1940 tillsammans med bland andra Ture Nerman, Ivar Harrie och Marika Stiernstedt. Andra som slöt sig till klubben var Olof Lagercrantz, Torsten Tegnér, Anna Lindhagen, Pär Lagerkvist, Elisabeth Tamm och Bertil Ohlin.

Klubben sysslade inte bara med föredrag och annan opinionsbildande verksamhet utan var i händelse av ockupation också tänkt som en del av den underjordiska motståndsrörelsen. Så placerade man till exempel ut ett antal radioapparater runtom i landet och såg till att det fanns telegrafister som kunde sköta dem. Klubben kartlade nazisympatisörer och överlämnade listorna till myndigheterna.

Till det aktiva nazimotståndet hör också organisationerna Antifascistisk Samling med hela 25.000 medlemmar över hela landet, Samfundet Nordens Frihet och Englandsvännerna i Kämpande Demokrati med 31 lokalavdelningar och 2.000 medlemmar, allt utförligt redovisat av Rune Bokholm.

Tisdagsklubben diskuterar också några andra grundläggande teman under denna mörka tid. Dit hör inskränkningarna i tryckfriheten av vilka mest tidningsbeslagen belysts men mindre uppmärksammat är indragna bokupplagor som Nermans Europa 1940 och Herman Rauschings Samtal med Hitler.

Till detta avsnitt hör eftergiftspolitiken i stort med permittenttrafiken med mera, och en redovisning av hur nazismen eller i vart fall beundran för den tyska stormakten bländade en del av Sveriges överklass. Särskilt krigsmaktens ledning var svårt anfäktad där flera högt uppsatta officerare ställde in sig på ”nyordningen” av Europa.

Under en fältmanöver i Dalsland i september 1940, alltså bara några månader efter den tyska ockupationen av Norge och Danmark, inbjöds den tyske generalen Bruno von Uhtmann att studera svenska befästningar vid den norska gränsen. Det väckte naturligtvis förvåning och vrede hos de officerare av lägre rang som ansvarade för försvarslinjerna. Ett annat exempel är när försvarsledningen ville skicka vinterutrustning till Wehrmacht, vars soldater frös i sina sommaruniformer utanför Moskva vintern 1941. Regeringen avslog.

De antinazister inom försvaret som vågade uppträda öppet hade en svår tid. Rune Bokholm tar kommendörkaptenen av första graden Emil Boldt-Christmas som exempel. Denne hade tjänstgjort som marinattaché i London och skrev efter hemkomsten både i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Trots Allt! Boldt-Christmas hade tidigare setts som ett amiralsämne men stoppades nu i den fortsatta karriären.

TORKEL IVARSSON

8 januari 2017

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.