Bokebackens
kultursida

Lästips

Staaff, Edén och Branting
på demokratins barrikader

Håkan Bengtsson och Lars Ilshammar har sammanställt en mycket läsvärd bok om de politiska omvälvningarna i Sverige mellan åren 1907 och 1921, det vill säga åren då parlamentarismen och demokratin infördes och det moderna folkhemmet skapades. Händelseförloppet belyses ur tretton centrala politikers eller opinionsbildares perspektiv där deras insats och betydelse för utvecklingen diskuteras av lika många författare.

De egentliga politikerna representeras av Hjalmar Branting, K.G. Westman, Zeth Höglund, F.J. Gustafsson och Nils Edén. Elin Wägner, Signe Bergman och Anna Lindhagen representerade kraftkvinnorna bakom kampanjen för kvinnornas rösträtt.

Två starka personligheter inom företagsvärlden har också smugit sig in i boken, nämligen LKAB:s Hjalmar Lundbohm och ASEA:s Sigfrid Edström.

Boken är därtill skickligt inramad av två totalt aparta personligheter; Rickard Sandler som så att säga inleder händelseförloppet år 1911 och Herman Lundborg som skördar en personlig seger helt vid sidan av den stora politiska kampen i det att Lundborg lyckas skapa institutet för rashygien och blir dess första chef år 1921.

Boken tangerar alla de stora omvälvande händelserna under de kritiska åren då Sveriges statsskick övergår från kungadominerad regeringsmakt till en konstitutionell monarki, samtidigt som de berörda personernas betydelse beskrivs. Mycket kretsar kring liberalernas och socialdemokraternas krav på allmän och lika rösträtt oberoende av betalt skatteöre parat med kvinnoorganisationernas äskande på rösträtt för kvinnor. Skildringen tar avstamp i införandet av allmän rösträtt för män i riksdagsvalet år 1907 som motiveras med att allmän värnplikt införts i Sverige 1901/1902.

I kommunalvalet gäller dock en fyrtiogradig skala som ger ett vägt röstetal på basen av erlagt antal skatteören. Reformen leder till att närmare 10 procent av befolkningen blir röstberättigade. Sverige hinner dock skakas av en storstrejk 1909 innan den nya vallagen första gången testas i andrakammarvalet 1911. Kvinnoorganisationerna har vid det här laget insett att de inte kommer att få igenom sina krav om de ej lierar sig politiskt med liberalerna och socialdemokraterna, vilket leder till att de högerinriktade kvinnorna bryter sig ur kampanjen.

Andra kammarvalet leder till en jordskredsseger för socialdemokraterna Och Karl Staaff bildar en demokratisk regering på basen av valresultatet. För att hjälpa regeringen att driva rösträttsfrågan samlar kvinnoorganisationen LKPR in nästan 400 000 namnunderskrifter till stöd för sina krav. Men efter jordskredet följer jordbävningen i februari 1914 i form av ett bondetåg där 30 000 bönder marscherar till kungliga slottet där Gustav V kräver ökade anslag för försvaret samt regeringen Staaffs avgång.

Lite senare bryter första världskriget ut och hela frågan om kvinnornas rösträtt hamnar i skuggan av kriget. Hammarskjölds tjänstemannaregering tar vid men klarar ej av folkförsörjningen vilket leder till ”hungerkravaller” och regeringen ersätts av Carl Swartz ministär som bygger på mandatfördelningen i första kammaren och man koncentrerar sig på att klara av livsmedelssituationen fram till följande andrakammarval som skall hållas i september 1917.

Kvinnorna stöder nu sin kampanj med att aktivt ta del i fredsrörelsen. Resultatet blir återigen en stor valseger för socialdemokraterna. Det är nu som Hjalmar Branting och Nils Edén lyckas övertala konungen att acceptera en parlamentarisk regering som har rösträttsfrågan som huvudmålsättning och därmed godkänns kvinnornas rösträtt på samma villkor som männens i riksdagsvalet och den graderade rösträtten slopas i kommunalvalen våren 1919. Samtidigt införs åtta timmars arbetsdag och dödsstraffet avskaffas.

För en läsare som inte är bekant med Sveriges närhistoria ger denna bok ett utmärkt tillfälle att förkovra sig i tidsperioden från 1907 fram till åren efter första världskriget. En kort definition av det svenska statsskicket kunde dock ha varit på sin plats för. För en finländare kan det vara bra att komma ihåg följande: Sverige hade tvåkammarriksdag fram till 1971. I vallagen om andra kammaren, som blev stadfäst 1909, infördes allmän och lika rösträtt för män. Första kammaren valdes sedan 1865 genom indirekta val av landstingen och de största städernas fullmäktige. På det sättet ville man garantera att första kammaren företrädde ”bildningen och förmögenheten”. Bestämmelsen uppluckrades sedan efterhand fram till 1971, då Sverige införde enkammarriksdag. Valrätten till fullmäktige i städer och kommuner var förmögenhetsbaserad (liksom i Finland), i Sverige med en 40-gradig rösträtt, till efter första världskriget.

Regeringen Edén-Branting var avgörande för att Sverige inte drogs med i första världskriget, men också att landet kunde undvika en revolution. Andra kammarvalet 1917 gav socialdemokraterna och liberalerna en klar majoritet. Genom att varna kungen för revolutionsfaran kunde Edén och Branting bilda en regering med kravet på allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män som sin centralaste programpunkt. Härigenom var revolutionsfaran avvärjd.

Priset var att socialdemokratiska partiet sprack då vänsterfalangen bröt sig ut då kraven att slopa monarkin ströks från regeringsprogrammet. Tyskland, å sin sida gjorde upprepade framstötar att få Sverige med i en operation som gick ut på att slå ner de röda gardena i Finland. Som belöning skulle Tyskland ge Åland åt Sverige. Detta var otänkbart för den svenska regeringen som till största delen bestod av socialdemokrater. Då skulle de nämligen tvingas beordra svenska arbetarklassen att kämpa mot den finska arbetarklassen, varför regeringen kategoriskt avböjde erbjudandet med hänvisning till landets politiska neutralitet. Däremot lyckades inte regeringen stoppa det svenska ”skyddsgarde” som bildats av utomparlamentariska högerkrafter. Detta skyddsgarde sökte sig (skickades) sedan till Finland och bildade den svenska brigaden som stred på de vitas sida i finska inbördeskriget.

En intressant jämförelse kan göras mellan bokens inledning med Rickard Sandler och bokens avslutning med Herman Lundborg. Sandler chockerade sin samtid med att sammanställa statistik och visa hur ojämlikt och orättvist det svenska samhället var år 1911. Trots att det statistiska materialet otvetydigt blottlade alla dessa orättvisor blev Sandler nedsablad och utfryst av det samtida politiska och kulturella etablissemanget. Lundborg, däremot strök svenskarna medhårs. Genom att samla in massor av bilder av svenskar, och visa dem i stora populära utställningar där bilderna jämfördes med bilder av finnar och samer fick han besökarna övertygade om att det svenska folket utgjorde skapelsens krona.

Han använde sig också flitigt av väl utvalt statistiskt material, kartor och diagram. Men han var alltid mån om att låta andra komma med de dräpande omdömena om den svenska rasens överlägsenhet. Det var just vad alla (svenskar) ville höra, och understödet uteblev inte, alla politiska partier gav sitt bifall till grundandet av det rashygieniska institutet. Exemplet visar hur olika man kan använda sig av statistiskt material.

I boken beskrivs ett flertal fenomen som hjälper läsaren att skapa en fullödig bild av det komplicerade politiska händelseförloppet under dessa kritiska år, inte minst högerns och första kammarens segslitna motstånd mot utvidgad rösträtt. Boken kan också varmt rekommenderas som bredvidläsning i samband med historieundervisningen i gymnasieklasserna.

THOMAS GAROFF

15 april 2020

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.