Bokebackens
kultursida

Lästips

Verklighetens Downton Abbey

Den engelska överklassen är ett outtömligt ämne för böcker, filmer och dramatik. Ofta blir det bara ytlig underhållning. Lorderna jagar räv och damerna viftar med sina solfjädrar. Tjänarna behandlas nedlåtande. Allmän rösträtt är otänkbar. Man kan undra över hur denna degenererade elit kunde klamra sig fast vid makten så länge. Men om man studerar deras vanor och attityder närmare är det lättare att förstå varför denna grädda fick ett så starkt politiskt och kulturellt inflytande. Fortfarande, långt efter avvecklingen av imperiet har de betydelse för stil och etikett. I grunden handlar det om konservativa värderingar, rotade i en övertygelse om den egna klassen överlägsenhet och plikt att leda. Men även i denna sociala arrogans finns ett stänk av demokratiska tankar och medkänsla. Med andra ord är bilden inte så entydig som man kunde tro.

När jag läser Stella Tillyards bok Aristokrater, naggas schablonerna i kanten. Boken bygger på studier av tusentals brev mellan systrarna Lennox – Caroline, Emily, Louisa och Sarah under åren 1740-1832. Visst, de var födda in i ett priviligierat skikt, där de passades upp i livets alla skeden, genom äktenskap blev en bricka i det politiska spelet, och där tiden slogs ihjäl med romanläsning, baler, bildningsresor och spavistelser, nigningar för kungen, inredning och välgörenhet. Det skulle vi idag kunna kalla ett pseudoliv, ett sysslolöshetens ideal. Breven visar också att de upplevde sig själva som romanfigurer. ”Emily betraktade livet som en rousseauansk melodram i stor stil där hon var hjältinna och huvudperson”, skriver Tillyard.

I motsats till snobberi och vräkiga vanor blir filosofen Rousseau en slags idol, trots att hans porträtt exponerades i täten för den mobb som stormade Bastiljen, vilket ju var inledningen till franska revolutionen och blodbadet på adeln. Systern Caroline låter sig bäras över Alperna för att med egna ögon se de länder hon studerat i kartböckerna. Schweizarna imponerar på henne. Hon noterar med uppskattning att runt omkring henne finns bara bourgeoisie. Överallt strävsamhet, bekvämlighet, renhet – den moderna världen överträffar den antika i utbildning, hygien, arkitektur ”och som kronan på verket hade den uppfunnit tryckerikonsten”. Det är som att läsa Diderot. Systrarna är alltså öppna för tidens nya strömningar. De franska jämlikhetsidéerna påverkar dem. Louisa anser att de sociala skrankorna måste finnas kvar, men att fattigdomen bör lindras. Den materiella klyftan var för stor.

Det misslyckade irländska upproret under 1700-talets sista år riskerar att splittra familjen som hamnar på olika sidor om en politisk gräns. Emilys son Edward blir hängiven republikan, vilket var farligt i ett England där Pitts regering gjorde allt för att krossa radikalismen. Han avsvär sig till och med sitt adelskap under ett möte i Paris 1792. Emily drar i alla trådar för att rädda sin son men han får betala dyrt för sin frihetskänsla och dör i fängelse.

Aristokrater berättar om de stora politiska omvälvningarna sedda från kvinnornas position. De är inte maktlösa utan ingriper indirekt i skeendena. Samtidigt måste de i hög grad dela sina fattigare medsystrars hårda lott. När Emily dör 82 år gammal lämnar hon två makar och 22 barnsängar efter sig. Mitt i den ofattbara rikedomen – en yngre medlem av familjen kunde spela bort lika mycket pengar på en kväll som lantarbetarna på pappans gods tjänade på ett helt år – vittnar breven om olycka, otrohetens förbannelse, sjukdom och förödmjukelser, men också om äkta kärlek, lojalitet och förnöjsamhet. På så sätt är inte systrarna Lennox liv i grunden så olika alla andras.

ULF IVARSSON

16 september 2013

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.