Bokebackens
kultursida

Lästips

Kioskvältare om
Finlands nutidshistoria

Ilkka Enkenberg har sammanställt en översikt av de viktigaste händelserna i Finland från och med år 1900. Varje år ända fram till 2018, presenteras på ett eller flera uppslag. Boken har blivit en formidabel kioskvältare. En fjärde upplaga är under försäljning.

Början av boken, som representerar tider som man själv inte upplevt, utgör en behändig repetitionskurs i landets närhistoria medan senare delen avhandlar tidevarv som man själv genomlevat. Här blir boken lite som en omvänd frågesport: mins du eller mins du inte denna händelse? Båda delarna erbjuder därigenom underhållande läsning, och inte minst förklarande fakta som gör att man lättare förstår de politiska händelserna. Här ska ges två exempel som recensenten fastnat för.

Turholmsparkens minnessten

Den mystiska minnesstenen på Degerö får ett särskilt kapitel. Degerö är en stor ö öster om stadskärnan och som på 1960-talet förvandlades till en ganska typisk betongförort. Vad som lämnades orört var en stor parkanläggning, ”Turholmsparken” som i tiderna anlagts och donerats till staden av köpmannen Henrik Borgström. I parken befinner sig en ståtlig spetsvilla som varit den berömda operasångerskan Aino Acktés sommarnöje. Alldeles intill står en minnessten utan text, endast ett datum har blivit inhugget: ”3 Augusti 1901”. I åratal gick vi som bodde i förorten och promenerade i parken och undrade över vad stenen med datumet syftade på.

Enligt boken är minnesstenen förknippad med den första ”förryskningsperioden” i storfurstendömet Finland som inleddes med med det så kallade Februarimanifestet 1899 där storfurstendömets lagstiftningsrätt kraftigt beskars. Syftet med projektet var att utradera alla särdrag som det autonoma storfurstendömet hade åtnjutit. Följande år statuerades att ryska språket skulle införas som officiellt förvaltningsspråk i alla ämbetsverk. Förenings- och församlingsrätten begränsades. Importtillstånden särskilt från Tyskland beskars. 1901 förbjöds användningen av finska frimärken och i juli samma år kom det verkliga dråpslaget: den finska armén upplöstes, från och med nu skulle finska rekryter fullgöra sin värnplikt i ryska truppförband.

Det var nu som en grupp initierade statsmän med Leo Mechelin i spetsen insåg att man inte mera kunde lita på ryssarna och att någon typ av motstånd måste organiseras. Eftersom sammankomster var förbjudna tog man sig ut till Turholm där man ostört kunde sammanstråla. I Aino Acktés villa grundade man sedan den först motståndsorganisationen, den så kallade Kagalen vars uppgift var att genom upplysningsverksamhet förmå alla tjänstemän i landet att vägra verkställa alla förryskningspåbud som stred mot storfurstendömet Finlands grundlag.

Datumet 3 Augusti 1901, då grundandet skedde, höggs in i minnesstenen men ingenting annat för att inte avslöja den hemliga organisationens verksamhet. Ännu var det inte frågan om någon självständighetsrörelse, utan bara en strävan att bevara furstendömets autonoma rättigheter, men i praktiken kom organisationen att utgöra fröet till en klarsyn att en fullständig separation mellan storfurstendömet och moder Ryssland var enda alternativet. Därigenom utgör minnesstenen i Turholmsparken en av milstolparna i självständiga Finlands historia. Av någon anledning har stenen inte rönt någon nämnvärd officiell uppmärksamhet.

Huskolosserna på Degerö (Kyrksundsvägen) är en typisk betongförort från mitten av 1960-talet. Förorterna uppstod som ett resultat av en omfattande flyttningsrörelse från landsorten in till städerna. Foto: Staffan Garoff, 16.6.2019/Bokebacken

Aino Acktés sommarvilla i Turholmsparken på Degerö öster om Helsingfors. I detta hus bildades 3.8.1901 det hemliga sällskapet som gick under namnet ”Kagalen”. Foto: Staffan Garoff, 6.6.2019/Bokebacken

Leo Mechelin var den drivande kraften bakom motståndsrörelsen ”Kagalen” mot förryskningsprocessen av storfurstendömet Finland. Foto: Kai Ingman/Bokebacken.

En minnesstenen restes alldeles intill Acktés villa i samband med bildandet av det hemliga sällskapet. Då föreningen var olaglig vågade man inte sätta ut någon annan text på stenen än datumet ”3 Augusti 1901”. Foto: Staffan Garoff, 6.6.2019/Bokebacken

ESSK-konferensen

Enkenberg lämnar en del överraskande uppgifter om bakgrunden till den stora internationella avspänningskonferensen, Europeiska samarbets- och säkerhetskonferensen eller ESSK-konferensen, 1975 i Helsingfors. Konferensen har alltid betraktats som president Urho Kekkonens största prestation då han inbjöd alla europeiska stater samt USA och Kanada att delta. Syftet var att lindra den politiska tudelningen i Europa som på grund av kalla kriget blev allt större och som blev en börda för synnerhet randstaterna genom att allt fler handelshinder infördes.

Inalles 35 stater hörsammade kallelsen inklusive Ryssland och USA. Mötet föregicks av en omfattande tjänstemannasammankomst där man kom överens om innehållet i alla ”korgarna” som man sedan skulle skriva under i samband med slutmötet. Där ingick bland annat avtal om att erkänna alla deltagarländers suveränitet, avstå från hot, erkänna gränserna, lösa meningsskiljaktligheter genom förhandlingar, respekt för mänskliga rättigheter, osv. Den första augusti 1975 undertecknade sedan de 35 inbjudna staterna den så kallade Helsingforsdeklarationen.

Tidigare har man uppfattat ESSK-konferensen som en framgång för den finska utrikespolitiken, där man visade att det lilla landet kunde agera självständigt och initiativrikt på den internationella politiska arenan. Man fick intrycket att landet lyckades visa att finlandiseringsbegreppet var missvisande, landet gick inte alls i östblockets ledband. President Kekkonen nominerades till och med för Nobels fredspris, och det väckte en viss förundran i Finland när priset inte tilldelades honom.

Det framgår dock av Enkenbergs bok att initiativet till ESSK-konferensen inte alls kom från Finland utan från Ryssland. Detta emedan Ryssland hade ända sedan invasionen i Tjeckoslovakien i augusti 1968 råkat i ett utrikespolitiskt bakvatten och ville ta sig ur därifrån. Att låta Finland, som ett litet ”neutralt” land ta initiativet till konferensen var en del av ryssarnas utrikespolitiska schackspel som sedan gav ett fullgott utbyte. Att samtidigt Finland lyckades polera sin utrikespolitiska sköld gjorde att båda parterna kunde anse sig ha vunnit på initiativet.

Finlandiahuset där Helsingforsdeklarationen undertecknades av 35 länders statschefer första augusti 1975. Huset som blivit färdigt 1971 utgjorde en värdig omramning till den solenna tillställningen. Byggnaden är här utsmyckad med figurer som inte hör till den ursprungliga arkitekturen. Våren 2019 strävade man efter att försöka liva upp miljön kring de officiella byggnaderna nära Riksdagshuset i akt och mening att göra miljön mera tilltalande för helsingforsbon. Foto: Staffan Garoff/Bokebacken.

Stor bredd på innehållet

Eftersom boken vänder sig till ett demokratiskt genomsnitt av landets befolkning, tangeras ett stort antal ämnesområden för att ge så många grupper som möjligt passande minnesglimtar. Exempel på teman som tas upp i boken är politik (regeringskriser), näringsliv (strejker), val (kommunala, riksdags- och presidentval), sport (särskilt landskamper Sverige-Finland men också ishockey), kriminalfall (uppseendeväckande mord) samt mycket annat. Sålunda framhålls till exempel att den första biltävlingen i Storfurstendömet Finland gick av stapeln 1910 i Viborg och vinnare var fabrikören Nikolaj Garoff (recensentens farfar). Med andra ord en bok som kan ge nästan envar något av intresse.

Emedan man har strävat efter att få med så många uppgifter som möjligt har texten blivit komprimerad. Trots detta, eller kanske just tack vare detta kan boken behändigt användas för att snabbt få uppgifter om vilka händelser under de enskilda åren som var de mest framträdande.

THOMAS GAROFF

18 juni 2019

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.