Bokebackens kultursida - noveller, reportage, böcker, lästips, kultur

En svensk knäckte koden

Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius lanserade en kemisk nomenklatur som står sig än idag. Gravör: Charles W. Sharpe (Wikimedia)

1. Den geometriska formen för Aristoteles fyra element, jord, vatten, luft och eld kombinerade med Paracelsus teori om de tre principerna, salt, svavel och kvicksilver. Rektangeln med en innesluten cirkel symboliserar guld. Triangeln som symboliserar silver saknar eldens element. (Ur Historical studies in the language of chemistry av M. P. Crossland, London, 1962)

2. Några av de viktigaste kemiska tecknen som användes av Carl Wilhelm Scheele. Ur H. T. Scheffers Chemiske föreläsningar utgivna av Torbern Bergman, Uppsala, 1775. Återgivna i Scheeles Bruna bok. (Uno Boklund, Stockholm, 1961)

3. I Geoffrys affinitetstabell från 1718 används symboler för ett 70-tal enkla ämnen och föreningar. Det översta ämnet i varje kolumn kan reagera med alla ämnen därunder. Torbern Bergman räknade på 1770-talet ut att 30.000 försök skulle krävas för att undersöka attraktionen mellan kombinationerna av de då kända ämnena. Bild ur A short history of Chemistry av J. R. Partington, New York, 1957

4. John Dalton (1764-1866) lät atomerna symboliseras av cirklar. En tom cirkel betydde syra, en cirkel med en punkt i väte, en fylld cirkel kol osv. Cirklarna kombineras till molekyler. En stor nackdel med Daltons tecken var att de är svåra att minnas. Bild ur hans A new System of Chemical Philosophy 1808

Jacob Berzelius slopade Daltons cirklar. Han angav i stället varje grundämne med sin begynnelsebokstav eller med ytterligare en bokstav i dess latinska namn. En molekyl med två atomer, till exempel väte tecknas H2 . Vatten som innehåller en syreatom och två väteatomer skrivs H2O. De kemiska formlerna blev därmed enkla och logiska. Detta kemiska symbolspråk erkändes internationellt och är självklart för oss.

ULF IVARSSON

9 mars 2023