Bokebackens
kultursida

Essäer

Digerdöden slog ut feodalismen
Europa förändrades i grunden

Judebål i Tyskland. I brist på rationella förklaringar till pesten utsågs försvarslösa grupper till syndabockar. Bilden är från 1400-talet.

Inför pestepidemierna på medeltiden var myndigheterna chanslösa. Bristen på arbetskraft i och minskad efterfrågan när halva befolkningen strök med ledde till dålig lönsamhet i jordbruket. Bönderna kunde därför förbättra sina arrendeavtal och flytta fram sina positioner i förhållande till adeln. Krisen för jordbruket tvingade också fram brukningsmetoder som lade grunden för den tekniska utvecklingen. Dick Harrison har i sitt monumentala verk Stora döden studerat alla möjliga aspekter av pestpandemierna. Bokebackens djupt imponerade Thomas Garoff ger här författaren ett erkännande för sin briljanta analysförmåga.

Klassiska miljöproblem finns kvar
överblick och redovisningar saknas

Vi ska inte sluta att utnyttja naturen. Men det måste ske med hänsyn till det fina samspel mellan växter, djur och deras omgivning som växt fram under årmiljonerna. Foto: Nils-Åke Siversson (Ur Miljötidningen 8/78)

Miljön mår knappast bättre idag än på 1980-talet. En mix av nya syntetiska ämnen påverkar både människor och natur. I många fall går det inte längre att få någon klar bild av läget därför att myndigheterna inte sammanställer data på ett lättillgängligt sätt. Läs Göran Värmbys analys här.

Fint komponerad gatukonst som överraskar

ALE LAVRAÉ, VS, ”Torni”, 2020, konstverk utställd som skyddsräcke under renoveringen av Hotell Torni på Georgsgatan i Helsingfors. Foto: Staffan Garoff/Bokebacken

Ofta kan man få en konstupplevelse i naturen på grund av dess oändliga skönhetsinnehåll och harmoni. De estetiska intrycken bara haglar över en när man strövar omkring i skog och mark. Mera sällan smyger sig mänsklig konst på en på samma sätt. Men ett sådant verk stöter jag på i den absolut innersta delen av Helsingfors, mitt emot den pyttelilla fyrstjärniga restaurangen Karl Johan på Georgsgatan 21 där gatan gör en S-formig kurva. Läs mer här.

Det räcker att läsa Bergtagen en gång

Ett sanatorium för TBC-sjuka i Schweiz är platsen för Thomas Manns egenartade roman som är sprängfylld av svårsmälta filosofiska resonemang: Foto: Kai Ingman

Redan i inledningen varskor Thomas Mann om att hans bok Bergtagen är ganska lång men tillägger att man får mera ut av boken om man läser den två gånger. Han jämför den då med ett klassiskt musikstycke som man uppfattar till fullo först efter att ha lyssnat igenom verket ett större antal gånger och citerar Goethe:”Dass du nicht enden kann, das macht dich gross”. För mig får dock en gång räcka, skriver här Bokebackens Thomas Garoff.

En vacker dag på glaciären
förvandlades till en mardröm

Vy bakåt över glaciären, mot Unna Kasak (1420 m), under vägen ut.
Notera strängarna med snö på den plana glaciärisen.

Det som skulle bli en angenäm vandring i Sulitjelma-massivet utvecklade sig till ett gastkramande äventyr. Följ med Anders Sköllermo på Stuorrajekna-glaciären. Hans fjällvana ställdes plötsligt på hårda prov och katastrofen var nära. Läs här.

Roslings tio goda råd
för att förbättra världen

Oscar Pöysti i teaterföreställningen ”The Loving Memory of Hans Rosling” på teater Viirus, Foto: Cata Portin. Pressbild

Klanen Rosling har givit sig i kast med att korrigera den allmänt förhärskande negativa bild av tillståndet i världen som förmedlas av massmedia. Med hjälp av klara diagram som grundar sig på statistiskt material insamlat av FN lyckas de visa att världen trots allt går mot det bättre. Läs här.

Ryskt anfall chockartad
inledning på vinterkriget

Finska trupper marscherar till Raatevägen och passerar resterna av ryska 163:e divisionen. /Wikimedia

Den 30 november 1939 överskred de sovjetiska trupperna i sträng kyla och djup snö den finska gränsen vid Juntusranta. Detta var en fullkomlig överraskning för det finska försvaret som hade väntat ett anfall längre söderut, vid Raate. Det var nämligen uppenbart att ett försök att kapa Finland mitt itu ingick i den ryska krigsplaneringen och det skulle då ske på det smalaste stället från Raate över till Uleåborg. Att de inledde anfallet från Juntusranta tog den finska militärledningen på sängen. Läs här.

Kary H. Lasch


Svensk fotograf som
upptäckte Brigitte Bardot

Kary H. Lasch. Foto: Roger Tillberg

Bokebackens Per Sjöswärd lärde känna Kary H. Lasch i slutet av dennes liv och ger här några personliga intryck av den originelle mästerfotografen. I många och långa telefonsamtal utvecklades en djup vänskap och Lasch bjöd på oförglömliga anekdoter ur sitt spännande yrkesliv. Läs här.

Media sviker sin granskande roll
Klimatlarmen är politiskt styrda

Klimatdebatten har spårat ur. Den som ifrågasätter FN:s klimatorgan får finna sig i aggressiva påhopp. Fakta ersätts med känslostyrda argument. Här samlar forskare data i den arktiska oceanen. Foto: Wikimedia/Donald K. Perovich - U.S. Army Cold Regions Research and Engineering Laboratory

Klimatlarmen duggar tätt, men vad ligger egentligen bakom? Göran Värmby finner att FN:s klimatpanel utgår från att enbart mänsklig aktivitet orsakar den globala uppvärmningen. Ett antal naturliga faktorer är inte inräknade. Det är också en myt att 97 procent av alla forskare är överens. Kanske allra märkligast är att IPCC:s slutsatser egentligen är politiskt styrda. Såvitt känt har dessa uppseendeväckande förhållanden inte granskats kritiskt av en enda journalist i Sverige, skriver här Göran Värmby. Läs här.

Om uppkomsten av
kulturella skillnader

Korsfästelsen. Tempera på trä av Jörg Breu der Ältere, 1502. Finns i Benedektinerklostret i Melk, Österrike.

Hur ska man någonsin kunna få en överblick över det europeiska kulturella myllret? Filosofen och författaren Fredrik Lång gör ett fascinerande försök i en nyutgiven bok. Hans geografiska förklaringsmodell gör det verkligen lättare att tränga in i detta komplex av språk, mytologi, filosofi, litteratur och religion, skriver Bokebackens Thomas Garoff. Läs här.

Konstkritikerna lät sig luras
En schimpans bakom staffliet

I Borås djurpark finns ett par verk av Pierre Brassau som minne. Foto: Torkel Ivarsson

”Hans penseldrag vrider sig med en vildsint kräsenhet på duken”, skrev Göteborgs-Postens kritiker berömmande om ett nytt stjärnskott på konstens himmel, fransmannen Pierre Brassau. Men den hyllade spontanisten visade sig vara en schimpans i Borås djurpark. Läs här.

Nordenfelts ubåt
såldes till Turkiet

Thorsten Nordenfelt var son till ingenjörofficeren och regementschefen Enar Wilhelm Nordenfelt. Foto: C M Bell/Thorsten Nordenfelts arkiv, Tekniska museet

Den förste mars 1842 föddes i Mark på Örby Bosgården en pojke som skulle bli Sveriges mest kände vapenkonstruktör. Hans namn är i dag nog okänt för de flesta, men under den senare delen av 1800-talet blev han internationellt uppmärksammad för sina undervattensbåtar, kanoner och kulsprutor. Men Thorsten Nordenfelt var mångsidig och sysslade även med civila områden som järnvägar och fiskeindustri. Läs här.

Välbehövlig introduktion
till Enckells konstnärsskap

”Motiv från Brunnsparken” från år 1919 (Bilden med tillstånd från Press.ateneum.fi)

Under coronaepidemin kan inte Ateneum visa konst på sedvanligt vis. Presentationen av Magnus Enckells verk räddas istället av en välredigerad katalog. Konstnären tillhör inte de mest kända, men alla finländare känner igen några av hans målningar, till exempel ”Uppvaknandet”, en yrvaken och småsur tonårspojke som tar sig ur sängen. Läs Thomas Garoffs analys av konstnärskapet här.

Ångmaskinen lade grunden
för det industriella samhället

Denna eld- och luftmaskin installerades för länspumpning av en gruva i Dannemora, Uppland 1728. Konstruktör: Mårten Triewald. Maskinen visade sig inte vara fullt pålitlig och togs snart ur drift. Bild ur Upplandsmuseets samlingar

När den grekiske fysikern och matematikern Heron (10 f.k.-70 e.Kr.) byggde sin enkla ångkula kunde han inte ana vilken revolution hans idé skulle innebära nära tvåtusen år senare. Ångmaskinen blev en av de viktigaste komponenterna i den industriella utvecklingen, kraftkälla för fabriker och snabba transporter till lands och sjöss av gods, passagerare och idéer. Läs här.

Arbetarrörelsen deras stora
hopp om en dräglig tillvaro

Anna och Ivar fotograferade på Kyrkberget en sensommardag 1914. Strax skulle kriget bryta ut i Europa och de kommande åren bli svåra även i Sverige med arbetslöshet och brist på livsmedel. Den fruktade spanska sjukan skördade tusentals människoliv. Fotograf okänd.

Det var den elfte september 1921, för hundra år sedan. Den 28-åriga socialdemokraten Anna Andersson lade högtidligt sin röstsedel i valurnan. Hon var min farmor och den första kvinnan i den lilla bergslagsstaden Lindesberg som röstade i ett andrakammarval. Anna fick vara med om demokratins genombrott, och skulle själv i hög grad medverka till det goda hem som Per-Albin Hansson talade om. Läs här.

Så blev jag skeptisk
till klimatalarmismen

Kemisk Tidskrifts omslag nr 6/83. Göran Värmby, då handläggare på länsstyrelsens naturvårdenhet i Göteborg intervjuas i serien ”Kemiprofiler”. Foto: Per Landén

I denna personliga betraktelse efterlyser Göran Värmby det helhetsgrepp som tidigare fanns i miljöarbetet. Allt handlar nu om klimatet och särskilt allvarligt är att media svikit sin uppgift att kritiskt granska utsagorna från FN:s klimatpanel. De enorma penningflödena till ”klimatkrisen” innebär att lösningen på andra viktiga miljöproblem får stå tillbaka. Läs här.

Wivallius var rättshaverist
ihågkommen för sin poesi

Den svenske poeten och bedragaren tillbringade mycket tid i gäldstugor och fängelser. Teckning av Vicke Andrén. Observera att inget porträtt av Wivallius finns bevarat, detta är sprunget ur tecknarens egen fantasi.

En av vårt lands främsta lyriker. Men också en äventyrare och bedragare. Den begåvade bondsonen från Närke Lars Wivallius hade av allt att döma en framgångsrik akademisk karriär framför sig men valde en annan väg i livet. Med fräckhet, ett fördelaktigt utseende och sällskapstalang skojade sig den medellöse Wivallius obesvärat fram i de högre kretsarna. Läs här.

Studentikos lundakemist
knäckte Bruna bokens gåta

Uno Boklund gjorde vad ingen klarat före honom: analyserade texterna i Scheeles Bruna bok.

I kvarlåtenskapen efter Carl Wilhelm Scheele fanns en bunt handskrifter inbundna i bruna pärmar. Ingen intresserade sig för dem innan kemisten Uno Boklund på 1950-talet mödosamt tolkade de svårlästa lapparna. Han fann ett brevkoncept till den franske kemisten Lavoisier. På några få rader avslöjar här Scheele sin upptäckt av syret. Boklund inser att han i sin hand har beviset för att Scheele var först. Läs här.

Karl X Gustafs offensiv pressade danskarna till hårda fredsvillkor

Svenska arméns tåg över de danska Bälten. Utsnitt av Johan Philip Lemkes bataljmålningar på Drottningholm, gjorda på 1680-talet efter Erik Dahlbergs gravyrer. Här betraktar kungen och hans stab trupperna som just satt sig i rörelse över isen mot Lolland.

Det var ett av krigshistoriens mest våghalsiga företag men det lyckades och framgången fastställde i stort sett Sveriges gränser som de ser ut i dag. Tåget över Bälten vintern 1658 blev en triumf för Karl den X Gustaf. Men inte förrän femtio år senare tystnade vapnen de båda ärkefienderna emellan. Läs här.

Musik vi pådyvlas
har aldrig ägt rum

Sampling, insamling av ljud inplacerade i ett matematiskt bestämt tidsmönster och med pålagd trummaskin är grundläggande i mycken digital dansmusik. Här så kallad street dance. Foto: Eduemoni/Wikimedia

I varuhus, butiker och gallerior spelas underlig musik. Den är obehagligt plastaktig och går inte riktigt att känna igen. Det beror på att den framställts i datorer och bygger på afrikanska rytmer som isolerats från sitt ursprungliga sammanhang. Läs här.

Ljusa och mörka minnen
från åren som skeppsgosse

Manne Asperud hade både mörka och ljusa minnen från Skeppsgossekåren. Det största äventyret var långseglingen med flygplanskryssaren Gotland. Foto: Torkel Ivarsson

Den unge Manne Asperud hade tur. Trots svår konkurrens fick han en elevplats i Skeppsgossekåren och slapp den svåra arbetslösheten på 1930-talet. Men det var med kluvna känslor han nästan 70 år senare berättade för mig om åren i flottan. Han gillade utbildningen och upplevelserna till sjöss men pennalismen var utbredd. ”Kaninerna” trakasserades av äldrekursarna. Läs här.

Kan jordbruket binda
mer kol än det släpper ut?

En svensk forskare, Per Frankelius vid Linköpings universitet beräknar att jordbruket binder mer koldioxid än det släpper ut och alltså kan vara en så kallad kolsänka. Detta är något som FN:s klimatpanel tycks ha missat. Men för att vara säker krävs en mer detaljerad analys. Läs här.

Mjölkningsdags vid Ohh la Vache, Morbihan, Frankrike. Foto: Amélie Tsaag Valren/Wikimedia

”Vill irritera alla kränkta
kärringar som aldrig vart unga”

Boende i centrala Mora vittnar om sömnlösa nätter där bilarna kan spela hela natten fram till åtta på morgonen. Teckning: Anders Kämpe

Ett ständigt återkommande svar i enkäter som rör trivseln i boendet är att grannen spelar för hög musik. De juridiska möjligheterna att stoppa störningarna är små. Ett liknande beteende i trafiken som blivit allt värre de senaste åren är extremt höga volymer från bilar med specialbyggda ljudanläggningar. På många håll har detta problem för länge sedan passerat alla acceptabla gränser.

Läs här.

Västergötland flödar
av skrivarglädjen

Hornborgasjön. Litografi av Olof Thunman. 1919.

Västergötland tar inte mycket plats i litteraturhistorien. Här finns visserligen en uppsjö av duktiga hembygdsförfattare- och forskare men få riktigt stora namn. En djupdykning i landskapets krönika ger dock mer än man tror. För att citera folklivsforskaren Sixten Västgöta-Bengtsson: ”Tänk om alla vore västgötar, va lognt å gött dä vore på jola då och så roligt sen!”

Läs här.

Pressen får godkänt i fallet Wallenberg

Under efterkrigstiden var pressen följsam mot makthavarna. Det finns ett klart undantag och det gäller fallet Raoul Wallenberg, diplomaten som i krigsslutet räddade tusentals judar. Ett planerat besök i Sverige av Chrusjtjov 1959 ställdes troligen in på grund av att framförallt borgerlig press var emot det. Opinionstrycket var för starkt, konstaterar Lars Brink i sin bok Raoul Wallenberg i dagspressen under kalla kriget.

Läs här.

Journalister rättar in sig i
det genusteoretiska ledet

Tecknarens bild av radikalfeminismen och genusteoretikerna. I den grekiska mytologin var gudinnan Echidna moder till alla vidunder inklusive Kerberus (trehövdad hund som vaktade ingången till dödsriket ). Echidna var till hälften vacker kvinna, till hälften orm. Argus, jätten med de hundra ögonen, dödade Echidna när hon sov. I Then swänska Argus (1732-1734) verkade redaktören Olof Dahlin för upplysning och vetenskap. Teckning: Anders Kämpe

Män slår kvinnor. Kvinnor har sämre chanser på arbetsmarknaden och lägre löner än män. Det finns inga biologiska skillnader mellan män och kvinnor, allt är en social konstruktion och styrs av den så kallade könsmaktordningen, det vill säga mäns överordning.
Psykologen, biologen och författaren David Eberhard vänder på dessa begrepp i sin bok Det stora könsexperimentet i vilken radikalfeminister och genusteoretiker får rejäla slängar av sleven. Hans faktaspäckade resonemang känns befriande för alla oss män som gått omkring och misstänkt att det är något som är fel med de moderna ideologierna, men inte vågat opponera oss. Läs här. Läs här.

Vänsterpartiets rötter
avslöjas i protokollen

1930-tal. Kommunisterna demonstrerar i Borås. Foto: Stadsarkivet Borås

De svenska kommunisternas förebild var den ryska revolutionen och Sovjetstaten. I Borås stadsarkiv finns protokollen som avslöjar hur den lokala partiföreningen rättade in sig i ledet. Först in på 1950-talet reagerade några medlemmar mot Stalins terror, men partiet odlade kontakterna med östblocket ända fram till 1989, då allt kollapsade. Läs här.

Algots fabriker spottade ut
kläder och utslitna arbetare

En av sysalarna på Algots konfektionsfabrik. Här producerades mängder av kläder men också utslitna arbetare. Foto: Bernt Ragnarsson/Stadsarkivet Borås

Säg Algots - det räcker. En slogan som alla äldre svenskar kommer ihåg. Om Ingvar Kamprad möblerade Folkhemmet så var det det boråsknallen Algot Johansson som klädde det. I media framställdes denne store entreprenör som en filantrop, som en omtänksam far för sina anställda. Men verkligheten såg annorlunda ut. Läs här.

Tärningen var kastad
Adlersparre marscherar

Gustav den IX Adolf grips på slottet och sätts i husarrest.

Mordet på Gustaf den III följdes av en framgångsrik attack mot enväldet, den 13 mars 1809 sattes hans son och efterträdare Gustaf den IX Adolf ur spel. En nyckelperson i denna revolution var överstelöjtnanten Georg Adlersparre som marscherade med tretusen man från Värmland till Stockholm för att garantera upprorets lyckliga utgång. En episod i vår historia som kanske borde uppmärksammas mer. Läs här.

Rättsskandal i Borås:

Det var vittnet
som tände på

Vittnet ljög om vems bil som stod parkerad vid mordbranden. Teckning: Anders Kämpe

Det har gått mer än 30 år men fallet med den för mordbrand dömde invandraren Eleftherios Thamkarelos fortsätter att gnaga i mig. Jag hade en naiv föreställning att jag kunde bevisa hans oskuld och få ut honom ur fängelset, men rättssystemet självt blev min värsta motståndare. En usel polisutredning och halvsovande domstolar fällde honom, när jag lade fram ny bevisning var ingen längre intresserad. Prestigen gick före rättssäkerheten. Läs här.

Exercis bäst
under fredstid

I remmen gevär! Illustration ur Soldatinstruktion för infanteriet 1939 års upplaga.

Exercisen är ett grundmurat begrepp för min och äldre generationer. Exercis i betydelsen militärtjänst men också mer konkret som hur man går i takt, gör vändningar, för sitt vapen och så vidare. I civila sammanhang för exercis tanken till släktingen massgymnastik . Alltså - från kaserngården till Idlaflickorna! Läs här.

Vi privatreligiösa köper inte kyrkans Jesus

Herre, vart ska du gå? Det menar sig kyrkan ha svar på. Foto: The National Gallery, London (Wikimedia)

Svenska kyrkan agerar ombud för universums skapare. Det är förstås en position som kan skärskådas. Lögnen är så grandios att den går hem varje söndag i kyrkan, inte hos oss privatreligiösa, skriver P. Lunqe. Läs här.

Inga bilder kvar efter
Borås första fotograf

Bilden på Annebergs spinneri är en av de äldsta i Borås stadsarkiv. Upphovsmannen var C A Leverin.

I juli 1847 hände något märkligt i Borås historia - de allra första fotografierna togs. Bakom kameran stod en resande fotograf vid namn Per Lindbergh från Stockholm. Han använde sig av den allra första fototekniken – daguerreotypi – som redan då var på väg att konkurreras ut. Läs här.

Islamismens mål:
världen som ett kalifat

För många i Borås utanförskapsområde Norrby står Koranen över världsliga lagar och normer

Islams vagga Saudiarabien är en diktatur som skrämmer medborgarna till tystnad med hjälp av religionen. Särskilt hårt är kvinnoförtrycket. Med invandringen ökar islams betydelse även i Sverige. Frågan är om vi ska se denna religion som ett hot mot vår demokratiska och jämställda välfärds- och rättsstat – eller inte. Läs här.

Pappan till Åsa-Nisse
simpel sol- och vårare

De folkligt uppskattade författarna Birgit Th. Sparre och Stig Cederholm gifte sig 1955.

Det var ett författarmöte som det slog gnistor om. Birgit Th. Sparre, känd för serien Gårdarna runt sjön, mötte Stig Cederholm, pappa till Åsa-Nisse, och ljuv musik uppstod. De gifte sig och levde i sus och dus på Sparres fina herrgård Åsundsholm utanför Ulricehamn tills sanningen kom i kapp idyllen. Gentlemannen Cederholm visade sig vara en simpel sol- och vårare som efter ett några år lämnade Birgit Th. Sparre som då var fullständigt utblottad. Läs här.

En renässansmänniska i västgötska Tranemo

På väg till Kina uppsökte Anders Elgqvist den 27 juni 1849 herr Julius Böhms fotoatelje på Poststrasse N:o 5 i Hamburg. Böhm porträtterar den unge svenske missionären med sin daguerreotypikamera. Fotot som finns på Kungliga biblioteket är en av de ytterst få bevarade daguerreotypierna i Sverige.

Han kunde ha fått sin grav i havet utanför Goda Hoppsudden. Men ödet, eller kanske Guds vilja, lät den unge prästen överleva den rasande stormen. Anders Elgqvist, senare kyrkoherde i Tranemo, var vår förste missionär i Kina, språkmänniska, affärsman och vetenskapligt intresserad. Läs här.

Krönika av Ulf Ivarsson:


Svårt avgöra kvalitén i litteraturen

För den som en gång fått kontakt med de stora författarna råder det ingen tvekan om vad som är kvalitet i litteraturen. Men hur ska man kunna dra gränser och orientera rätt i århundraden av litterära sediment? Ulf Ivarsson gör att försök att överblicka ett område som det är svårt att ha någon definitiv uppfattning om. Läs här.

Miljöjournalistiken
blev klimatalarmism

Av den förut så aktiva miljöjournalistiken återstår idag praktiskt taget ingenting. Nästan allt handlar om klimatet. Det värsta är att media inte klarar att kritiskt granska slutsatserna från FN:s politiskt styrda klimatorgan IPCC. Istället förmedlas alarmistiska nyheter och oberoende experter släpps inte fram. Göran Värmby efterlyser samarbete inom media på liknande sätt som när skatteflykt och pengatvätt avslöjas. Läs här.

Hierta banar väg
in i modernismen

Knappast har en enskild person betytt så mycket för Sveriges väg in i modernismen som publicisten, politikern och industrimannen Lars Johan Hierta, mest känd som grundaren av tidningen Aftonbladet och som banbrytande journalist. Läs här.

Krönika av Ulf Ivarsson:

Björn Gillberg medias kelgris
fredad från normal granskning


”Miljökämpen” Björn Gillberg är det väl allt färre som har minnen av men här måste jag av omtanke om den politiska nutidshistorien i Sverige förmedla lite av spelet bakom kulisserna som aldrig kommer att bli känt annars. Alla inblandade utom jag har nämligen ett intresse av att dölja det inträffade, inte minst förre finansmarknadsministern Mats Odell. Läs här.

Krönika av Torkel Ivarsson:

I Sverige ingen mylla
för högerextremism

Jag läser DN-journalisten Gustaf Hellströms reportage från Tyskland i maj 1933 och slås av två saker: Ingen kan påstå att det ens i inledningsskedet fattades svenskarna kunskaper om den nazistiska terrorregimen. Dess brutala karaktär stod fullständigt klar omedelbart efter statskuppen. Men den ofta upprepade parallellen med den aktuella politiska utvecklingen i vårt land håller inte streck, förutsättningarna är så diametralt olika. Läs här.

Krönika av Ulf Ivarsson:

När svenska folket
svek Björn Gillberg

”Miljökämpen” Björn Gillberg är det väl allt färre som har minnen av men här måste jag av omtanke om den politiska nutidshistorien i Sverige förmedla lite av spelet bakom kulisserna som aldrig kommer att bli känt annars. Alla inblandade utom jag har nämligen ett intresse av att dölja det inträffade, inte minst förre finansmarknadsministern Mats Odell. Läs här.

Krönika av Torkel Ivarsson:

En humanitär katastrof
I skuggan av baltutlämningen

Få känner idag till den tragedi som drabbade ingermanländarna. Många föll offer för de sovjetiska utrensningarna på 1930-talet och därefter kom tysk ockupation och evakuering till Finland. Stalin krävde efter kriget att de skulle återvända. Många flydde då till Sverige och det var nära att Sverige lämnade ut dem. Läs här.

Många obesvarade frågor
kring Estonias förlisning

Upprörande nonchalans med sjösäkerheten ledde fram till Estoniakatastrofen. Till det ska läggas mängder av obesvarade frågor kring haveriet. Vill man, eller vågar man, få fram sanningen? Per Sjöswärd rekapitulerar. Läs här.

Krönika av Torkel Ivarsson:

Om man startar från noll
ter sig allt märkvärdigt

Försvarsdebatten rör sig ofta på ett ytligt plan och de flesta journalister har ingen kunskap om militära förhållanden och hur ett militärt försvar bör vara organiserat. De föll till exempel för klichéerna om det gamla otidsenliga förrådsställda försvaret. Läs här.

Krönika av Torkel Ivarsson:

En illojal murvels bekännelse

Efter min pensionering från Borås Tidning fick jag en intressant erfarenhet av hur det är att vara ute i kylan. Nu fick jag en praktisk inblick i hur en tidning på ett arrogant vis kan behandla läsare, tipsare och insändarskribenter. Redaktionen undviker helst ämnen som upplevs som obehagliga. Läs krönikan här.

Stilla skönhet på Ateneum

Lagom till turistsäsongen sammanställde konstmuseet Ateneum i Helsingfors en temautställning ”Stilla skönhet” om hur japansk konst och konsthantverk påverkat den europeiska och särskilt den nordiska konsten under 1900-talet. Samtidigt vill man också visa att påverkan skett i motsatt riktning, det vill säga från Europa till Japan.

Läs här.

Karelen som summan av sina myter

Nicken Garoff som löjtnant i Fjärrkarelen med sin ettåriga förstfödda son Rolf sommaren 1943. Foto: Katarina Garoff (f. Pulkkinen). Denna och några andra unika bilder från det s k fortsättningskriget publiceras här för första gången.

I några artiklar och med en karta över dialekter och därtill exklusiva fotografier från fortsättningskriget tecknar Thomas Garoff en bild av Karelens betydelse för den finska nationen. Med hjälp av experter på frågan analyseras hur den karelianska kulturströmningen präglat Finlands identitet. Gränsen till Ryssland har alltid varit flytande i kulturellt och språkligt avseende och förlusterna vid fredssluten har satt djupa spår i nationalkänslan, särskilt då de kulturella järnridåerna etablerades 1918 och 1947. Karelen är en symbol för det finska kulturarvet.

Läs här.

Första världskrigets influensapandemi
kan ha skördat 100 miljoner offer
Av Åke W Bergh

Funston Camp i Kansas 1918

Första världskriget tog livet av 16 miljoner soldater. Om "spanska sjukan" som härjade i femton månader i samband med kriget råder i det närmaste total minnesförlust, trots att den var en av de värsta medicinska katastroferna i modern tid. Enbart i Sverige dog 37 000 personer.

Läs essän här.

Vulkanutbrott avgjorde
slaget vid Waterloo

Stoftpartiklar som slungats upp i atmosfären i samband med vulkanutbrott föranleder starkt rödfärgade soluppgångar och solnedgångar. Enligt författaren beror detta på att det blå ljuset sprids mera av mikropartiklarna än det röda ljuset. Vid soluppgång och - nedgång måste ljuset färdas längre sträckor genom atmosfären varvid det blåa ljuset hinner avlänkas. Enbart det röda ljuset når ögat, vilket ger soluppgången och solnedgången en röd lyster. Hangö i Östra hamnen.
Foto: Staffan Garoff

Klimatet styrs i huvudsak av faktorer vi inte kan göra något åt som jordens elliptiska bana, jordens oscillerande lutning och variationer i solens strålning. Senaste istiden låg förmodligen bakom att neandertalmänniskan försvann och klimatförändringar har orsakat folkvandringar och kollapsade högkulturer. Ett vulkanutbrott i Indonesien kan förklara det skyfall som avgjorde att Napoleon förlorade slaget vid Waterloo, hävdar Marcus Rosenlund i sin nya bok Väder som förändrade världen.

Läs essän här.

Ett ögonvittne berättar om
Finlands frigörelseprocess

Lennart Gripenbergs bok Ur mina levnadsminnen, som recensenten hittat i farfars bibliotek. Foto Antti Voipio, 10.9.2018/Bokebacken

Thomas Garoff har läst Lennart Gripenbergs ögonvittnesskildring av hur först förryskningsprogrammet växer sig allt starkare i storfurstendömet Finland mellan åren 1899-1905, för att sedan tillfälligt komma av sig. Mot bakgrund av de oroligheter som uppstod i Ryssland på grund av förlusterna i det rysk-japanska kriget lyckades progressiva krafter införa folkrepresentation. Av bara farten genomförde man också i Finland samma manöver. Genom att författaren själv tog aktiv del i alla förhandlingar när den nya grundlagen växte fram kan hans bok användas som källmaterial om den dramatiska epoken i Finlands historia 1890- 1917.

Läs essän här.

Folket mobiliserades när
Finlands autonomi var i fara

Finska lejonfanan. Denna flagga representerade inofficiellt storfurstendömet Finland under början av 1900-talet. Flaggan var inte erkänd eller tillåten av det ryska kejsardömet. Foto våren 1976, Vårdö, Helsingfors: Lauri Anttila/Bokebacken.

Under ryske kejsaren Nikolajev II utsattes Finland för en målmedveten kampanj för att förryska landet. Det motstånd som utvecklades på flera olika sätt lade grunden för ett demokratiskt samhällssystem med en folkrepresentation bestående av en enkammarriksdag baserad på allmän och lika rösträtt. För första gången i Finlands historia genomfördes massaktioner där hela folket var representerat. Från rysk sida satte man in hårda repressiva åtgärder. Thomas Garoff har studerat en skrift om Finlands författningskamp från 1907, som han funnit i sin farfars bokhylla.

Läs essän här.

Ett läroverk i storpolitikens skugga

Att trycka upp egna frimärken redan i oktober 1917 var en klar markör från Finlands sida att man nu var herre i sitt eget hus. Man ansåg att maktövertagandet av det civila samhället sommaren 1917 berättigade Finlands senat att ge ut egna frimärken. Den berömda arkitekten Eliel Saarinen anlitades som konstnär för att skapa de nya frimärkena. Av märkena ovan utkom 5 p:s märket 1.10, 10 p:s 17.10, 25 p:s 25.10 och 50 p:s märket 24.11.1917 d.v.s. före självständighetsförklaringen. Garoffska släktarkivet/Bokebacken

Kan en jubileumsskrift för ett läroverk som stängdes 1973 vara av minsta intresse för dagens läsare? Ja, absolut, om det handlar om Svenska reallyceum i Helsingfors och man ber en historiker av rang berätta om skolans roll i ett föränderligt samhälle. Förryskning som avlöstes av finländsk nationalism, tyskorientering, en framväxande borgerlighet som kräver utbildning i tekniska ämnen, inte bara klassiska språk, striden om svenskans ställning, lärarlöner som urholkas av inflationen. Skolvärlden ska vara politiskt neutral, men det är inte lätt att hålla på principen när skotten ekar på gatorna utanför.

Läs essän här.

Ingen vanlig turistbroschyr
Årsskrift med oväntat innehåll

Ångbåtar i linjetrafik förändrade sjöfarten under början av 1900-talet. Bland annat Malmö-Köpenhamnsområdet fick en ökad betydelse medan Göteborg tappade terräng. Postkort från Malmö hamn den 8 september 1912. Släkten Garoffs familjearkiv/Bokebacken.

Kan en årsskrift från Svenska turistföreningen under första världskriget med realism säga något om samhället? Ja, 1917 års upplaga ger faktiskt en förträfflig lägesrapport om de geografiska och ekonomiska förhållandena i landet i krigets skugga. Dessutom en intressant teori om sambandet mellan hur känsliga växter och människan valt samma vägar för sin kolonisation av Sverige efter inlandsisen. Thomas Garoff har fördjupat sig i de olika bidragen.

Läs essän här.

Journalister lånar sig
till krigspropagandan

Propaganda är lika viktig i krig som de militära och industriella resurserna. Under första världskriget inbjöds journalister från neutrala stater av de krigförande på båda sidor. Syftet var att de skulle åka hem med en tillrättalagd bild av styrkeförhållandena. Nils Christiernsson från Helsingborgs Dagblad reste runt på östfronten och guidad av sina tyska värdar målar han sedan upp en ljus bild av axelmakternas möjligheter att vinna kriget. Thomas Garoff har läst och analyserat Christiernssons iakttagelser.

Läs essän här.

Folket ville ha bröd och fred
men fick bolsjevikernas diktatur

Den politiska kartan i Petrograd i slutet av februari 1917.

Ryska revolutionen 1917 utvecklas ur en komplex serie av händelser med ursprung i svält, kyla, sjukdomar och krigströtthet. Beställningarna från armén uteblir och arbetarna sägs upp från vapenfabrikerna. Beväpnade folkhopar drar fram över Petrograds (S:t Petersburgs) gator. Strejker, plundring och upplopp avlöser varandra. Poliser dödas och polisstationer bränns ned. Militären kan inte kontrolleras utan massor av soldater och matroser övergår till de oppositionella. Kejsaren förlorar därmed sin makt och abdikerar. Duman förlamas av motsättningar mellan olika kommittéer. Ett tillfälligt parlament med Alexander Kerenski i spetsen bildas. Syftet är att ryska folket ska få välja en grundlagsstiftande församling. Men det är försent för de moderata krafterna. Agitatorer har fått gehör för sina krav på socialism och separatfred med Tyskland och bolsjevikerna utnyttjar spelrummet för att utdela sina dråpslag mot alla demokratiska idéer. Thomas Garoff har läst Helen Rappaports bok Petrograd 1917

Läs essän här.

Spanska inbördeskriget
ett ideologiskt minfält

Exempel på hur man retuscherade bilderna ända tills Yuri Gagarin (1934 – 1968) nästan liknade en vaxdocka. Inga tekniska detaljer fick synas på bilderna. RGANTD-arkivbild

På luciadagens 1938 när kvällståget från Göteborg rullade in på Borås central var perrongen fylld av entusiastiska människor. Fyra av de överlevande frontkämparna från Spanska inbördeskriget kom hem och fick ett varmt mottagande av den samlade arbetarrörelsen. De skarpa ideologiska motsättningarna mellan socialdemokratin och det kommunistiska partiet hade tillfälligt lagts åt sidan.

Läs essän här.

Sovjetiska rymdprogrammet
Tafatt reklam för socialismen

Exempel på hur man retuscherade bilderna ända tills Yuri Gagarin (1934 – 1968) nästan liknade en vaxdocka. Inga tekniska detaljer fick synas på bilderna. RGANTD-arkivbild

Iina Kohonen fick lära sig ryska för att komma åt källorna till propagandan kring sovetiska rymdprogrammet. Hon har åstadkommit en bejublad avhandling som kastar nytt ljus över de tämligen tafatta sovjetiska försöken att utnyttja framgångarna i rymden för att sprida en bild av de perfekta kosmonauterna och det socialistiska systemets fördelar. Bokebackens Thomas Garoff har läst boken och sökte upp Iina Kohonens far, pensionerad astronom, för att få veta mer om hur ryssarnas charmoffensiv mottogs i Finland. Läs här.

Besök världens ände med Agatha Christie
Av Åke W Bergh

På trettiotalet, fram till andra världskriget deltog Agatha Christie med nye maken arkeologen Max Mallowan i stora utgrävningar i Mellanöstern. Främst i Syrien, i de trakter vid gränsen till Turkiet där krig nu pågår. Boken skrevs för att ge hennes bekanta en bild av vedermödorna på plats.

Med Bokebackens Åke W Bergh, själv deckarförfattare, vid spakarna flyger vi in över öar i Medelhavet som Agatha Christie utnyttjar som miljöer för några av sina intriger. Hennes noveller om Mr Harley Quin står litterärt högre än bestsellers med Poirot och Miss Marple. Läs här.

Historien om Första världskriget förfalskad

Fortfarande råder ett tomrum om den verkliga orsaken till denna monstruösa katastrof, som ännu hundra år senare formar vår värld. Engelska historiska standardverk lämnar fler frågor än svar. Författarna till Hidden History har analyserat presskommentarer kring krigsutbrottet och korrespondens som talar för en medveten krigsframkallande verksamhet i det fördolda. Spåren leder till franska revanschister, hemliga delar av vänskapspakter och finanskretsar med egen agenda. Konspirationsteori eller väldokumenterade alternativa förklaringar?

Läs Åke W Berghs essä i pdf-format

Fascinerande historia kring finländska språkfrågan

Bokebackens medarbetare Thomas Garoff fortsätter sin analys av Finlands historia. I essän Förstklassig diplomati bakom Finlands framgångar påpekar han med stöd av Henrik Meinanders bok om vändpunkter i den moderna finländska historien att den framförallt skapats av faktorer utanför landets gränser. Den här gången kommenterar Thomas Garoff en nyutgiven bok av historikern Max Engman och riktar sitt intresse särskilt mot den språkliga utvecklingen. Varför tillät ryssarna att svenskan fick fortsätta vara förvaltningsspråk? Varför misslyckades rörelsen för förfinskning med att avskaffa tvåspråkigheten? Hur hänger Ålandsfrågan ihop med svenskans nuvarande ställning i Finland?

Läs essän i pdf-format

Förstklassig diplomati bakom Finlands framgångar

Finlands moderna historia avgjordes framförallt av faktorer utanför landets gränser. Sovjetimperiets fall och tillkomsten av Europeiska gemenskapen, nödvändigheten att haka på den teknologiska utvecklingen i Väst och den tyska återföreningen satte finsk politik och diplomati på svåra prov. Ledare som Mauno Koivisto och Matti Ahtisaari manövrerade skickligt Finland i den förändrade ekonomiska verkligheten och den nya säkerhetspolitiska bilden. Thomas Garoff har läst Henrik Meinanders bok om vändpunkter i den finska historien.

Läs essän i pdf-format

Då skakades makten i Borås av folkliga protester

Spontana uppror, sprungna ur förtryck och svåra levnadsförhållanden är ganska ovanliga i Borås historia. Men vid några tillfällen har det hettat till rejält: den Hofmanska resningen 1766, potatisupproret 1855 och hungerdemonstrationen 1917 de mest bemärkta.

Läs essän i pdf-format

Pålitlig källa till historien
om de Puniska krigen

På ett antikvariat i Karis fann Bokebackens medarbetare Thomas Garoff Polybios verk om de Puniska krigen mellan Rom och Kartago. Dennes Romarnas väg till världsväldet, i skicklig översättning av professor Ivar Heikels, är en spännande och fascinerande läsning trots att den skrevs för över 2000 år sedan. Historikern Polybios framstår som en neutral och sanningssökande vetenskapsman när han kyligt iakttar förloppen med klart sinne för sammanhang och helhet. Dåtidens vidskepelse och tro på gudomliga ingripanden intresserar honom inte.

Läs essän i pdf-format

Hindås replipunkt för Tucholsky och krigsförbrytaren Max Ilgner

Förmiddag i gråmulen februari. Jag tar en promenad i Hindås på spaning efter den miljö som mötte tyskarna Kurt Tucholsky och Max Ilgner. Tucholsky författare och motståndare till nazismen, Ilgner direktör i jättekoncernen IG Farben , partimedlem och dömd i Nürnberg för krigsförbrytelser. Hindås blev dessa motsatta personligheters gemensamma replipunkt.

Läs essän i pdf-format

Kalevala är som ett språkligt himmelrike

Thomas Garoff går på jakt efter skärvor av bevis som kan placera finländska nationaleposet Kalevala historiskt och geografiskt, i tid och rum. Inspirationen kom från en nyöversättning av Lars och Mats Huldén. De uråldriga runsångerna som vår essäist minns från skolan med en rysning rinner nu som lenaste honung.

Läs essän i pdf-format

Kerstin Hed om lyrikens ställning

Bokebacken publicerar här ett sannolikt otryckt tal som lyrikern Kerstin Hed hållit. Manuset är odaterat men påträffades i ett sammanhang som tyder på att det skrivits någon gång kring 1950. Innehållet har på ett påtagligt sätt behållit sin aktualitet. Vi återger även författaren och förlagsmannen Karl-Fredrik Björns minnesord vid Kerstin Heds bortgång.

Tore Lundström om Yves Lacostes Ibn Khaldoun - en essä om fattigdomens uppkomst

Tore Lundström har läst Yves Lacostes bok om 1300-talshistorikern Ibn Khaldoun, vars studier av hur kontrollen över produktionsresurserna påverkar samhällsordningen har mycket att säga om orsakerna till dagens ojämlikhet.

Läs essän i pdf-format

Lokalcharmen utraderad

av Åke W. Bergh

Författaren och journalisten Andre Vltchek visade nyligen på sin blogg hur Prag förvandlats till motbjudande kitsch. Staden har blivit ett avskräckande exempel på vad ”marknaden” kan ställa till med. Hans kritiska rundvandring i Prag kunde lika gärna vara en spegel av dagens Stockholm, skriver Åke W Bergh.

Läs essän i pdf-format

Alice i Underlandet redux

av Åke W. Bergh

llustration: John Tenniel, 1865

It was much pleasanter at home, tänkte stackars Alice. När man inte alltid växer sig större och mindre, och blir skickad hit och dit av möss och kaniner. Jag önskar nästan att jag inte ramlat ner i det där kaninhålet – och ändå – det är ganska konstigt, vet ni, den här sortens liv. Jag undrar vad som kan ha hänt mej! Då jag läste sagor trodde jag att sånt här aldrig kunde ske – och här är jag nu mitt i en. Det borde skrivas en bok om mej. Det borde det…

Läs essän i pdf-format

Isvinter

Av Per Lunqe

...det går alldeles... utmärkt att skriva... dikter på haikuformatet... bara man har ett n ära öga... och svävar på ett moln... mer påtagliga än traditionell... mycket bättre helt enkelt... Studera ett urval av Per Lunqes dikter.  Gå till böcker och beställ dikthäftet för 120 kr.


https://www.youtube.com/watch?v=_r8kUMF_OPY

En förborgad framtid

Av Ulla B Eriksson

Det fanns ingen tid att sörja vad som inte blev.
Dessa ord sammanfattar livet för Anna Albertina från Gökhem i Västergötland. Hon växte upp i en schartauansk storbondefamilj och längtade efter ett självständigt liv, men förmådde aldrig bryta sig loss från en gammaltestamentlig livssyn. Drömmen om ett eget arbete och större personlig frihet kunde inte förverkligas. Livsuppgiften blev istället att stå ut med ett olyckligt äktenskap och vårda barnen. Ulla B Eriksson berättar här om sin mormor i en krönika, fantastiskt rik på detaljer om familjens vardag och problem men framför allt hur kvinnorna måste organisera sina liv för att klara vardagens slit och männens förtryck.


Anna Albertina omgiven av sin familj. Sonen Gustaf har tagit
studenten och bakom Anna står systrarna Olga och Elsa, den senare
mamma till Ulla B Eriksson, som författat berättelsen om sin
mormor. Foto: privat

Läs krönikan i PDF-format

"Döda allt som rör sig"
Den osminkade sanningen om kriget i Vietnam

Av Åke W Bergh

”Kill Anything That Moves” kommer aldrig att nå bestsellerlistorna, om ens översättas till svenska (därav detta fylliga referat), men är inte desto mindre ett måste för alla anständiga betraktare av världen. I synnerhet i dessa tider av deja vue, då allt som här beskrivs och mer därtill återupprepas i allt större skala. Suveräna stater bombas sönder och samman, läggs i ruiner och aska och störtas i kaos. Fejkade ”folkliga” uppror med inhyrda våldsverkare. Allt av samma imperium, då som nu. Samma imperium som då skulle ”skydda” folket i Sydostasien.

Läs recensionen i PDF-format

Berättelsen om mademoiselle Pauline du Rietz mystiska försvinnande

Av Torkel Ivarsson

Läs essän i PDF-format

Naturen lever genom poesin. En resa förbi poetikens milstolpar.

Av Ulla B Eriksson


Detta är ett spel om den roll som naturen spelat för poesin genom alla tider, om hur diktarna i sin poesi gestaltat naturen, försvarat den eller hämtat kraft ur den, lite också om hur filosoferna sett på naturens skönhet och betydelse för de sköna konsterna.

Läs essän i PDF-format

Jobbet som inte fanns

Av Ulf Ivarsson


Mitt sista jobb som statligt anställd råkade bli som redaktionssekreterare för Vattenfalls tidningar. Någon välbetald skälm utan minsta hum om tidningsvärlden hade fått en köpa-säljidé och föreslagit en helt onödig tjänst.

Läs essän i PDF-format

Läslusten övervinner allt

Av Ulf Ivarsson


Även om vi inte har någon svensk litterär kanon och fast det är svårt att dra gränser och trots att den akademiska forskningen inte kan ge någon vägledning råder det ingen tvekan om vad som är kvalitet för den som en gång fått kontakt med elden och kraften hos de stora författarna.

Läs essän i PDF-format

Beethoven och musikens makt

Ett krigsminne

Av Leo Kramár


Under den nazistiska ockupationen av Tjeckoslovakien var det belagt med tukthus eller döden att lyssna på utländsk radio. Men den tyska sändningen från London, som inleddes med ett par takter ur Beethovens ödessymfoni, var den enda lilla öppningen mot den fria världen utanför fängelset.

Läs essän i PDF-format

För gud, för kung, för fosterland - om underkastelsens estetik

Av Torkel Ivarsson


Vad har den tyske naziledaren Adolf Hitler gemensamt med scientologirörelsens skapare L. Ron Hubbard och den gamle hedersmannen Gustav den V? Vid en första anblick ingenting, vid en närmare ganska mycket. De var alla ledargestalter i auktoritära, antidemokratiska system och lät sig oreserverat hyllas av undersåtarna

Läs essän i PDF-format

Gesäller på vandring

Av Leo Kramár


Gesällvandringar tror man fanns redan på medeltiden men blev obligatoriska först på 1600-talet. Meningen var i första hand förkovring i yrket. Hantverket hade ganska hög status i dåtidens ståndssamhälle. Även gesällerna tjänade ganska bra efter dåtida förhållanden.

Läs essän i PDF-format

Filosof farlig för makten


Leo Kramár skriver om Jan Patocka, tjeckisk filosof och undertecknare av Charta 77. Det kommunistiska förtrycket och isoleringen från västvärlden gjorde att Patockas namn och filosofi förblev nästan okända utanför en liten krets av filosofer och studenter. Det visade sig så småningom att dessa till synes abstrakta filosofiska idéer skulle få ett oväntat politiskt genomslag.

Läs essän i PDF-format