Lästips
Tidlös budbärare mellan tre generationer
Mikael Forss roman Bortom mörkret är en släktkrönika i romanform som troligen grundar sig på författarens egen släkt med rötter i Jakobstadstrakten i Österbotten. Han använder sig av romanform precis som Alex Schulman i sin bok Bränn alla mina brev för att lättare kunna sammanväva fakta med allehanda icke verifierbara släkthistorier och rykten. Vad som har irriterar recensenter av boken (Hbl 6/6 - 23) är Forss sätt att överdrivet ingående förklara betydelsen av österbottniska ord och uttryck samt hans sätt att underskatta läsarens allmänbildning när han belastar texten med onödiga specificeringar såsom ”Tölö, en stadsdel i Helsingfors”. De önskar sig mindre pekpinnar i den uppföljning som författaren utlovar i slutet av boken.
På första sidan av boken presenterar Forss en släkttavla över den släkt som romanen handlar om och som hjälper läsaren att orientera sig allrahelst som författaren ofta i berättelsen hoppar från en generation till en annan. I korthet handlar boken om tre generationer, huvudpersonen Göranson, hans far och hans farfar. Göranson är en frånskild nyligen pensionerad historielärare som aldrig sett sin far Göran som stupade 1944 i slutskedet av kriget mot Sovjetunionen, i samband med de desperata försvarsstriderna vid Tali - Ihantala på Karelska näset.
Sonen Göranson hade hunnit bli avlad under en permission och sedan fötts 1945 då separatfreden redan ingåtts. Fadern beskrivs mycket lite i boken men däremot belyses farfadern desto starkare. Farfadern är en torparson som tar sig upp i livet och samhället genom att först resa till Amerika för att tjäna pengar och sedan komma tillbaka och sätta upp en egen handelsbod. Genom en kombination av handelsboden och lönsamma skogsaffärer blir farfadern rätt förmögen men blir senare utblottad då han försöker rädda sin äldsta son från konkurs i efterdyningarna av börskraschen 1929.
Vad som definitivt får en att uppfatta boken som fiktiv är att det i berättelsen ingår en tidlös ”budbärare” som hemsöker i tur och ordning sonen, fadern och farfadern och förmedlar uppgifter och minnesföremål dem emellan. Däremot ökas historiens trovärdighet genom att de viktigaste historiska, politiska och ekonomiska händelserna i Finland mellan åren 1850 och 1950 tangeras under berättelsens gång så läsaren får sig också en kortfattad repetition av landets historia. Sålunda tas hungersnöden 1867-1868, emigrationen, inbördeskriget 1918, förbudslagen, börskraschen 1929, Lapporörelsen och dess ”skjutsningar”, fortsättningskriget och till och med olympiaden 1952 upp i texten som en bakgrundsram för släkthistorien.
Bokens bästa del utgörs enligt mitt tycke av inledningen som går i stillsam berättarstil. Huvudpersonen Göranson sitter hemma i sin lilla lägenhet i Berghäll och gör just ingenting varefter hans vuxna dotter Eva tittar in hos honom och de dricker kaffe tillsammans. Eva märker att hon vet väldigt lite om sin släkthistoria och börjar fråga ut sin far om olika detaljer. En lågmäld och harmonisk berättelse följer som skulle kunna tjäna som mönster för alla unga som vill fråga ut sina åldrande föräldrar om sin egen släkthistoria. I senare delen av boken frångås dock detta mönster och berättelsen hoppar lite mellan olika tidevarv och får också inslag av fantasigestalter och mystik. De historiska kopplingarna i texten utgör dock ett starkt stöd för läsaren att inordna berättelserna i kronologisk ordning.
Mikael Forss roman ”Bortom mörkret”.
THOMAS GAROFF
26 juni 2023