Bokebackens
kultursida

Lästips

Försvaret stödde inte neutralitetspolitiken

Carl Björeman återkommer till sin forskning om svenska försvaret under efterkrigstiden med en fjärde bok: ”Svenska armén under kalla kriget. Var vi redo?” Hans slutsatser bygger på en minituös genomgång av källorna – som är både de officiella politiska och militära men också en del mer personliga iakttagelser av honom själv och officerskollegor.

Sedan 1970-talet har Björeman framträtt som en vass kritiker av försvarspolitiken och den vanvård av försvarsmakten som idag lett till irreparabla skador. I denna bok ifrågasätter han att vi under det kalla kriget hade ett försvar som verkligen var ändamålsenligt. Han visar hur vi officiellt var neutrala samtidigt som planering och övningar ensidigt inriktades österut.

Utvecklingen styrdes av försvarsbeslutet 1948 som fryste principen om ett försvar utan luckor, alltså ett stormaktsförsvar i miniatyr. ÖB Helge Ljung var emot men kördes över. Modellen är bara möjlig om resurserna flödar fritt, men leder till gradvis förfall i en minskad ram. Arméns fredsorganisation blev ett sparobjekt utan att politikerna insåg hur intimt den hänger samman med krigsförbanden.

Hotbilden var en storskalig invasion över havet och därmed låstes hela planläggningen till ett högteknologiskt kustförsvar med fjärrstridskrafter. Följden blev att armén missgynnades i förhållande till flygvapnet och marinen. I smyg växte ett militärindustriellt komplex fram. Industrins behov av att snabbt omsätta de allt dyrare stridsflygplanen slukade de resurser som skulle ha behövts för en omställning. Inhemsk flygindustri och värnplikt gick i längden inte heller ihop. Ett försvar utan luckor var ett guldägg för försvarsindustrin, noterar Björeman, men ”armén föll samman som ett korthus”.

Risken för ett överraskande angrepp underskattades och vi hade därför inget kuppförsvar. Ett sådant hade krävt en ny organisation för armén och drastiska förändringar i Försvarsmaktens struktur men den etablerade balansen fick inte ändras. ”Det var en farlig risktagning” konstaterar Björeman.

Ett tyst samförstånd uppstod om socialdemokratins försvarspolitik, skriver Björeman. Honnörsorden från beredskapsåren flödade i retoriken. Men regeringen hade en hemlig agenda, där gällde ren och skär maktpolitik. Partinyttan krävde att man satsade på flygindustrin.

Enligt Carl Björeman borde Sverige ha utkämpat det kalla kriget rustat på följande sätt:

Tyngdpunkt på markstridskrafter omfattande dels brigader med stor strategisk och operativ rörlighet, dels ett yttäckande territorialförsvar. Behovet av fjärrstridskrafter var mindre.

Istället ”blev det som det blev” och Björemans svar på sin egen fråga om det militära försvaret var ett effektivt stöd för den deklarerade neutralitetspolitiken blir därför: ”NEJ”.

ULF IVARSSON

12 februari 2014

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.