Bokebackens
kultursida

Inga bilder kvar efter
Borås första fotograf

Bilden på Annebergs spinneri är en av de äldsta i Borås stadsarkiv. Upphovsmannen var C A Leverin.

I juli 1847 hände något märkligt i Borås historia - de allra första fotografierna togs. Bakom kameran stod en resande fotograf vid namn Per Lindhbergh från Stockholm. Han använde sig av den allra första fototekniken – daguerreotypi – som redan då var på väg att konkurreras ut.

Daguerres metod var omständlig och dyrbar och vi kan därför förmoda att Lindberghs kundkrets kom ur Borås förmögna societet. Inga foton finns bevarade från Per Lindberghs besök i Sjuhärad, i vart fall inga offentligt kända. Daguerreotypier är sparsamt förekommande i Sverige överhuvudtaget. Kungliga biblioteket i Stockholm har som exempel bara ett fyrtiotal. Vi ska senare i artikeln återvända dit, en Sjuhäradsbo finns faktiskt på daguerreotyp i samlingarna, men den bilden togs i Hamburg ett par år senare.

Fransmannen Louis Daguerre räknas som fotokonstens fader även om andra uppfinnare verkade jämsides med honom. Daguerre hade inlett sina experiment på 1820-talet genom att vidareutveckla Camera obscura och 1837 kunde han ta bilder med förhållandevis kort exponeringstid ( cirka 30 minuter) och fixera dem på en plåt med hjälp av ljuskänslig silverjodid. I januari 1839 presenterade han sin uppfinning för den franska vetenskapsakademin som genast förklarade den som en gåva till den fria världen.

Spred fotokonsten

Daguerreotypin spreds snabbt över Europa. Till Sverige kom den samma år. Det blev löjtnanten och den tidigare främlingslegionären Lars Benzelstjerna som under årslånga resor spred fotokonsten till rikets provinser. En annan av pionjärerna var stockholmaren Per Lindbergh med en lång karriär som porträttmålare bakom sig, bland annat utbildad vid Konstakademin i Köpenhamn. Lindbergh hade tidigare understötts av kungen i sitt måleri och ansökte nu om medel för att kunna utbilda sig till fotograf. Men Kungl. Maj:t avslog hans begäran, fototekniken ansågs inte som konstnärlig verksamhet, därtill var den för enkel att hantera. Lindbergh lät sig inte nedslås utan skaffade sig en utrustning, fick handledning av den från Österrike invandrade fotografen Joseph Weninger och började sin ambulerande verksamhet. Han reste mest ute på landsbygden och särskilt utmed norrlandskusten och runt Bottenviken till den finska sidan.

Men i juli 1847 återfinner vi honom alltså i Borås. Med sig hade han sin utrustning som förutom en stor trälåda med objektiv omfattande en stor mängd framkallningsattiraljer. Bagaget torde ha tagit mycket plats på de hästdragna diligenser och kärror med vilka han sakta skakade sig fram genom landskapet på dåtidens usla vägar.

Enda spåret

Daguerreotypen var ett original och kunde inte kopieras, och det är väl förklaringen till att inga av dessa porträtt tagna i Borås och senare i Ulricehamn denna sommar 1847 överlevt till vår tid, i vart fall inte i något officiellt arkiv eller museum. Kanske finns någon privatperson som har en sådant exklusivt foto?

De enda synbara spår Lindberg lämnade efter sig i Borås är en liten annons i Borås Tidning den 14 juli där han meddelar att han upphör med sin ”daguerreotypporträttering” den 19 juli för att fortsätta i Ulricehamn i början av påföljande vecka eller omkring den 21 juli.

Egentligen hade den resande porträttfotografen redan nått pensionsåldern, om man nu kan tala om en sådan i mitt av 1800-talet, men han fortsatte sin karriär till slutet av 1850-talet, över 70 år gammal. Och han höll envist fast vid daguerreotypin trots att modernare tekniker i huvudsak konkurrerat ut den.

Fyra mark för porträttet

Nu åter till Kungliga biblioteket i Stockholm. Där hittade artikelförfattaren för ett antal år sedan en daguerreotyp som kan vara det enda bevarade porträttet av sitt slag av en Sjuhäradsbo. Det föreställer den nyvigde prästen Anders Elgqvist som på väg till Kina för att missionera tog sin porträttbild i herr Julius Böhms fotoateljé i Hamburg den 26 april 1849. Elgqvist, senare kyrkoherde i Tranemo, betalade fyra mark för porträttet, vilket var en ansenlig summa på den tiden. Denna daguerreotyp hade tillsammans med några senare fotografier legat i en papplåda i decennier och varit okänd för Kungliga bibliotekets forskare.

Missionären Anders Elgqvist – senare kyrkoherde i Tranemo – lät daguerreotypera sig i Hamburg den 27 april 1849.

Sedan får vi göra ett rejält hopp framåt i tiden för att hitta Borås förste stationäre fotograf, nämligen teckningsläraren C A Leverin, huvudsakligen verksam under 1870- och 1880-talen. De äldsta bilderna i Borås stadsarkiv kommer från honom, den som säkrast kan dateras föreställer Asplyckan med Caroli kyrka i bakgrunden och är tagen 1866, mest troligt av Leverin. Bilden på Annebergs spinneri är hans men årtalet osäkert. Dessutom verkar bilden vara en litografi utförd med ett foto som förlaga.

Om Leverin skrev John Åkerlund i Borås Tidnings jubileumsnummer 1951: ”Den snälle fotografen och läraren Leverin kan en pojke ej undgå att nämna. Han var ju korpulent, klev ned på Ramnabadhusets trappa med en stor cigarr i mun och en tidning under armen. Utan besvär flöt han. Med fötterna som propellrar begav han sig ut i sjön, rökande sin cigarr och läsande dagens Borås Tidning.”

C A Leverins närmaste efterföljare var Gustaf Nilsson som är känd för sina vykort föreställande 1890-talets och sekelskiftets stadsmiljöer.

TORKEL IVARSSON

6 december 2020

Borås förste stationäre fotograf C A Leverin.

Stadsmiljö med Carolikyrkan fotograferad år 1866, troligen av C A Leverin.

Källor:
Stadsarkivet i Borås
Johansson, Björn Axel, Introduktion av fotokonsten i 1840-talets Sverige. Historiska Media, 2005.
Dungel, Bengt Rune, 150 år med Borås Tidning, tidnings- och händelsekrönika 1826-1976. Borås 1976.

Ansvarig utgivare:

Ulf Ivarsson

Medarbetare:

Torkel Ivarsson, Thomas Garoff, Åke W. Bergh

Webmaster:

Ylva Ivarsson

Teknisk support:

Petter Ivarsson

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com

Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.