Bokebackens
kultursida

Om uppkomsten av
kulturella skillnader

Korsfästelsen. Tempera på trä av Jörg Breu der Ältere, 1502. Finns i Benedektinerklostret i Melk, Österrike.

När man i Finland skrev studentexamen i slutet av 1960-talet förväntades man besitta en allmänbildning som omfattade Europas historia, grunddragen i filosofins utveckling, grekiska och nordiska mytologin, de viktigaste författarna och deras klassiska verk, kyrkohistorien, de centralaste latinska sentenserna samt ha goda kunskaper i engelska och tyska vid sidan av de inhemska språken och gärna också lite i franska. Allt detta förutom naturvetenskaperna. Som de förklarade det åt oss; ”Språkkunskaper gör att du förstår vad den andra säger, allmänbildningen gör att du förstår vad den andra talar om”.

Fredrik Lång har skrivit en omfattande bok som täcker just ovan beskrivna allmänbildningspaket, Geosofi, Bilder på en utställning. En idéhistorisk resa genom en världsdel. I sin genomgång av Europas historia och kultur försöker han på ett förtjänstfullt sätt påvisa trender och förklaringsmodeller som i mångt och mycket ger läsaren effektiva minnesbryggor och underlättar inlärningen av detta omfattande kunskapsblock. I sin strävan att beskriva detta kulturella myller använder han sig av en geografisk modell.

Man kan använda diagrammet ovan för att åskådliggöra Fredrik Långs ”geosofi”. Europa delas diagonalt av den gamla romerska gränsen som i stort sett följer floderna Rhen och Donau. Söder om denna gräns har vi en lång tradition av slavekonomi som senare övergått i en religiös fjättring. Kristendomens utbredning har givit upphov till en andra gräns som uppstått genom att religionen har brett ut sig norrut via en västlig och en östlig rutt. När religionerna efter 1000 år stöter på varandra har de redan fjärmats från varandra vilket lett till en kulturell gräns som i norr representeras av Finlands gräns mot Ryssland. Dessa två gränser har skapat Europas tre kulturella block. Med hjälp av denna geografiska modell visar författaren sedan med otaliga exempel hur indelningen påverkat den politiska och kulturella utvecklingen inom respektive block. Nedan ett axplock.

Kopierade slavkulturen

Boken inleds med att författaren beskriver hur han gör en fotvandring i Robert Louis Stevensons fotspår i södra Frankrike. Stevenson ville uppsöka de trakter där albigenserna i tiderna levat, det vill säga den folkgrupp som inte ville underkasta sig den romcentrerade påvekyrkan och som sedan brutalt utrotades. Han lägger då märke till att alla de trakter som tidigare och senare lösgjort sig från påvekyrkan geografiskt karakteriseras av mera glesbebyggda och karga områden, som kännetecknas av självhushållning baserat på eget arbete.

Bördiga områden som redan under romartiden kunde bära stora gods med slavekonomi är typiska utbredningsområden för påvekyrkan. Därav drar författaren slutsatsen att den romcentrerade kyrkan i mångt och mycket kopierade sin uppbyggnad från det antika romerska riket där en slavekonomi dominerat. Slavkulturen byggde på principen att lydigt tjäna sin herre för att till slut kunna köpa sig fri och vinna medborgarskap. Kristendomen skulle ha kopierat detta mönster. Människan är syndig men kan samtidigt genom att underdånigt följa och leva efter de kristna budskapen bli delaktig i en kommande gemenskap.

I kalla och avlägsna trakter så som i Nordeuropa skulle detta tankemönster aldrig ha slagit helt igenom. Här skulle man ha varit mera beroende av eget arbete baserat på egna beslut och sunt förnuft vilket skulle ha lett till att man blev mindre påverkad de sydeuropeiska dogmerna. Ett exempel skulle vara skillnaden i tidsuppfattningen.

Fria viljan

I Sydeuropa skulle man följa Augustinus definition av tiden som bestående av det förflutna, nuet och framtiden. Syndafallet ger upphov till den kollektiva skulden. Men i detta nu har du din fria vilja och som en avlägsen konsekvens av denna fria vilja på den yttersta dagen himlen eller helvetet. I Nordeuropa skulle vi enligt Lång ha haft ett mycket kortare tidsperspektiv på grund av våra karga förhållanden. Här skulle vi istället ha uppfattat det förflutna som den erfarenhet som vi fått i vår kamp för tillvaron, alltså för att upprätthålla vårt leverne. Dåtidens människor måste helt enkelt fatta beslut i nuet för att klara av den framtida försörjningen. Framtiden var då mera ett resultat av våra egna ansträngningar och mindre en fråga om hopp och öde.

Författaren tar sedan upp ett stort antal politiska, filosofiska och kulturella frågeställningar som han testar i sin ”geosofiska” modell. Ibland kan det bli lite snårigt för en läsare att hänga med i resonemanget men många gånger får man också en känsla av att han träffar absolut rätt då man får sig serverat ett orsakssammanhang som verkar helt logiskt. Kort och gott, Fredrik Lång har mycket att ge dig som läsare, men stå på dig, din åsikt behövs också i så här stora sammanhang.

THOMAS GAROFF

20 februari 2021

Ansvarig utgivare:

Ulf Ivarsson

Medarbetare:

Torkel Ivarsson, Thomas Garoff, Åke W. Bergh

Webmaster:

Ylva Ivarsson

Teknisk support:

Petter Ivarsson

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com

Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.