Bokebackens
kultursida

Lästips

Härlig bild av Erik Gustaf Geijer

Sverige befinner sig i en övergångsskede, kulturellt, tekniskt, politiskt. Ståndssamhället övergår sakta i ett kapitalistiskt medborgarsamhälle. Vid midsommartid 1838 nås Stockholm av oroligheterna i Europa. När en av boulevardpressens pionjärer, Magnus Jacob Crusenstolpe, döms för majestätsbrott, följs han till fängelset av en hurrande folkmassa. Något helt nytt, den allmänna opinionen, skakar om överheten.

Även Erik Gustaf Geijer förnimmer i sin våning på Övre Slottsgatan i Uppsala ”knäppningarna av tidens ur”. Han kommer från en välbärgad släkt av värmländska bruksägare, älskar Mozarts symfonier, umgås i Malla Silfverstolpes litterära salong, befinner sig på toppen av sin karriär, men håller på att överge den konservativa synen på samhället och klasserna, ”stånden”.

I sin tidskrift Litteraturbladet oroas Geijer förvisso av de sociala striderna, men går längre än de flesta av sina samtida intellektuella när han prövande och knappast rätlinjigt resonerar vidare om orsakerna. Både borgaren och adeln har en plikt att undanröja orättvisor. På ena sidan en idé om samhället som underkastelse under fursten och ödet, på den andra en tidig idé om demokratin. Det berömda ”avfallet” – hans eget ord - drabbar honom hårt personligen. Han förtalas som galen, åsikterna anses i Uppsala som dårhusmässiga, att vara liberal var en sjukdom.

I sin storartade och av djup lärdom präglade biografi Minnets hemlighet – en bok om Erik Gustav Geijer inleder Anders Ehnmark på ett oefterhärmligt sätt med sin egen barndoms intryck av nationalskalden. Lätt att känna igen! Han tyckte sig i Geijer då se en enighetens förespråkare. Gustav Eriksson (Vasa) talar till bönderna och några missförstånd klaras upp, varefter bönderna skakar sina skägg och räcker honom handen.

Med forskarens och författarens väl slipade verktyg frilägger Ehnmark de mer eller mindre uppenbara budskapen hos Geijer. Det hela tar formen av ett stilla samtal över seklerna och är oavbrutet spännande. Som föreläsare med hatten på nacken och fötterna på bordet, kraxande i Gustavianum, med huvudet i rät vinkel mot bröstet och rockskörtet över axeln på rövarvis är Geijer en samtida, skriver Ehnmark. En härlig bild. Han har den drivne journalistens hela arsenal av närvaromarkörer till sitt förfogande.

Geijer uttrycker sig ofta oklart, han mumlar och det är en annan tid, svår för oss att tolka. Men Ehnmark följer envist sitt spår. Han avslöjar Geijers gömda berättelse, som finns i hela författarskapet. Både den unge och den gamle Geijer säger i grunden samma sak: att folkets mål är att befria sig från träldomen. Framtiden är öppen, alltså kan människan råda över den.

Han kommer oss nära, skriver Ehnmark, därför att han ställer de frågor vi ställer, eller borde ställa.

I engelska tidskrifter läser Geijer om den arbetande klassens läge i England. Sen angriper han lika oförblommerat som senare Friedrich Engels och Jack London barnarbetet, det vita slaveriet. I Lancashire är ägarnas profit enorm, men det är barnen som utför arbetet. Geijer genomskådar ekonomin. Den är ”endast en vetenskap om rikedom utan avseende på dygd och lycka”. Huvudfrågan är därför ”om det, vid en viss grad av civilisationens framskridande, gives något grundeligt medel mot mängdens moraliska förnedring, utan att även göra den delaktig av politiska rättigheter”.

I Litteraturbladet formulerar Geijer sitt nekande svar. Den reformistiska medelvägen. Sverige tål inga fler revolutioner. Laglydnad gäller men allmän rösträtt krävs. Så ska de de nya ekonomiska krafterna tas till vara. Geijers hjärta klappar alltså för marknadsekonomin, men han förskräcks av dess destruktiva sidor.

Dock är det en demokrati med undantag för kvinnor, lärare och präster – dessa verkar ju inom en ”innerligare” sfär. I kretsen av tveksamma liberaler och fientligt konservativa framstår Geijer ändå som en djärv demokrat. Om friheten skapar oordning svarar han: mer frihet. Då marken gungar: mer demokrati. Då pressen är förfärlig: mer pressfrihet. Dagens politiska debatt är alltså inget nytt, lika gärna ett eko från 1838. Geijers problematik är lätt igenkännlig, skriver Ehnmark. Vi ser den bara från andra hållet.

ULF IVARSSON

25 januari 2016

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.