Bokebackens
kultursida

Lästips

Finska ödesåret 1917 fint sammanfattat

Kai Häggman har tillsammans med två andra historiker och en fotograf sammanställt en förträfflig bok som helt koncentrerar sig på de viktigaste historiska händelserna under Finlands ödesår 1917. Det gällde för storfurstendömet att grabba chansen då den yppade sig och förvandla sig från en autonom delstat i det ryska kejsardömet till att bli en självständig, oberoende republik.

Författarna lyfter fram ett flertal delfaktorer i händelseförloppet som alla påverkade utvecklingen men som inte ensamma var avgörande. Balansen var hårfin mellan möjligheterna att genomföra en självständighetsförklaring eller att slukas av ett indifferent revolutionskaos förknippat med det framväxande kommunistiska ”paradiset” i det forna kejsardömet. Året 1917 var kort och gott fyllt av osäkerhetsmoment . Eftersom boken föreligger endast i finsk språkversion är det på sin plats att här ge en lite fylligare bild av dess innehåll och lite belysa de talrika osäkra framtidsvyerna som gällde speciellt för Finland år 1917.

USA med i kriget

I april 1917 förklarade USA krig mot Tyskland. Den officiella orsaken var att Tyskland hade dessförinnan förklarat ett oinskränkt ubåtskrig mot ententen vilket också betydde att amerikanska båtar med krigsförnödenheter sänktes utanför den engelska och franska kusten. Men vad som i april 1917 ännu var helt oklart, var om USA hade några som helst möjligheter att transportera över Atlanten en miljonarmé inom en rimlig tid till den europeiska västfronten. Frågan var central med tanke på att den ryska fronten sviktade och när som helst kunde befria axelmakterna från ett tvåfrontskrig.

Emigrationen

Ända sedan 1880-talet hade emigrationen utgjort en behändig säkerhetsventil genom vilken en del av landsortens obesuttna befolkning hade kunnat ta sig ut i världen på jakt efter bättre utkomstmöjligheter. I och med att första världskriget bröt ut i Europa 28 juli 1914 upphörde emigrationsmöjligheterna tvärt. Detta skapade ett ökat befolkningstryck på vissa orter.

Framtiden under Ryssland

Med ”Februari manifestet” år 1899 hade ryssarna satt igång en systematisk förrysknings kampanj i storfurstendömet med målsättningen att avskaffa alla särdrag som det autonoma Finland åtnjöt. Motgångarna i det rysk-japanska kriget hade temporärt stoppat upp förryskningsprogrammet men efter en kort period av töväder återgick ryssarna till sitt assimileringsprojekt som till och med fortsatte trots att första världskriget bröt ut. Straffpåföljderna var ändå ganska milda om man som finländare opponerade sig mot förryskningskampanjen. I mars 1917 levde man lite i den naiva tron att om bara tsaren kom bort så skulle något ordentligt komma i stället. Men allt kom att hänga i luften. Finland hade ingen egen armé, man kunde inte riktigt räkna med en självständighetsförklaring allrahelst som man hade närapå 100 000 ryska soldater i landet.

Skogarna köps upp

Skogarna utgjorde en livsviktig råvarukälla för träförädlingsindustrin. Stora vinster och en aldrig sinande efterfrågan på papper i Ryssland gjorde att skogsbolagen ville komma över så stora skogsarealer som möjligt. Detta ledde till häftig spekulation på landsbygden bland lättlurade bönder vilket i sin tur fick lantbruksorganisationerna att slå larm. Den finska bondens mark fick inte falla i storindustrins händer, alltså stiftades en lag som förbjöd skogsbolagen att köpa upp skogar. Detta ledde snarare till en ännu vidlyftigare spekulation då bulvanföretag grundades som själv inte hade någon verksam inom träförädlingen och därigenom hade rätt att köpa upp skogar som de sedan kunde ”hyra ut” åt skogsbolagen.

Jägarrörelsen

Unga aktivister, framför allt studenter och som var mycket nationalistiskt inställda började söka sig till Tyskland för att få militär utbildning. Allt skedde i största hemlighet. Totalt fick närmare 2000 ynglingar sin militära utbildning i tysk regi. Efter utbildningen bildade de den 27:e Kungliga Preussiska jägarbataljonen som skickades till Rigafronten mot ryssarna för att få praktisk krigserfarenhet. Av naturliga själ var allmänhetens kunskaper om denna jägarbataljon på ryktesbasis. Under 1917 visste ingen ännu vad denna bataljon skulle företa sig. Att 2000 ynglingar skulle kunna driva ut 100 000 ryska soldater ur Finland var uteslutet.

Försörningsläget

1917 levde cirka tre miljoner människor i Finland varav 70 procent på landet. Jordbruket hade redan i stor utsträckning gått in för kreatursskötsel och export av mejeriprodukter varför cirka hälften av all säd som finländarna konsumerade måste importeras från Ryssland. Säden betalas med cellulosa och papper. På grund av Rysslands stora motgångar i världskriget upphörde under år 1917 både exporten till Ryssland och importen från Ryssland, vilket i sin tur ledde till svält bland den obesuttna befolkningen i Finland. Detta var ett problem som efterhand fick stora konsekvenser för den allmänna samhällsordningen.

Ryska militären storkund

Under kriget behövde ryska militären oändliga mängder med vapen, ammunition och andra förnödenheter för att få fronten att hålla. Allt gick att ordna så länge det fans pengar i statskassan. Militären blev en viktig kund också för den finska industrin. Arbetstillfällena ökade. Allt gick bra ända till våren 1917. Efter att kejsaren störtats kom det fram att statskassan var tom och alla beställningar upphörde under sommaren 1917. Ett bra exempel var företaget ”Maskin o’ Bro” som var en storproducent av krigsmateriel. Före krigets utbrott hade företaget cirka 700 anställda, år 1916 hade antalet stigit till 3000 för att vid slutet av år 1917 falla ner till cirka 800. Också befästningsarbetena i Finland avslutades. Detta ledde till oroligheter när arbetslösheten steg. Alltsammans vävdes in i en räcka strejker där man också talade för åtta timmars arbetsdagar både i fabrikerna och på åkern. Bönderna protesterade: ”Kreaturen lever inte bara mellan klockan 8 och klockan16. Oroligheter utbröt.

Krigscensuren avskaffades

I och med februarirevolutionen i Ryssland blev också förhållandena friare i Finland vilket bland annat kom till uttryck i att krigscensuren avskaffades. Plötsligt var det fritt fram att publicera även politiska artiklar. Man behövde heller inte längre förlita sig på insmugglade utländska tidningar för att bilda sig en klar uppfattning av förhållandena både inom storfurstendömet och av det pågående världskriget. De finska tidningarna formligen svämmade över av såväl vänster- som högerorienterade politiska betraktelser. Som ett konkret resultat av den ökade pressfriheten uppstod en brist på zinkplåt som behövdes för att göra klichéer för fotografier vid tryckningen av tidningarna. På grund av kriget var importmöjligheterna starkt beskurna.

Laglösheten breder ut sig

Februarirevolutionen ledde till att vissa säkerhetsventiler öppnades som fick ett ackumulerat övertryck att strömma ut. Ett sådant var hatet mot poliskåren och gendarmerna som pinat och förtryckt folket under kejsartiden. Det blev ställvis en formlig klappjakt på båda kategorierna. Förföljelserna riktade sig ibland också mot militärens officerskår som till exempel på hösten 1907 då ryska soldater dränkte ett flertal av sina officerare i samband med den så kallade ”Viborgska simskolan”. I Finland ersattes ordningsmakten av olika milisgrupper men de kunde inte göra mycket för att styra de närapå 100 000 ryska soldaterna som blivit förlagda i storfurstendömet. Författaren framhåller dock att ett direkt rysshat inte förekom bland den finska befolkningen ännu år 1917.

Lantdagen stiftar ”maktlagen” 1917

Finland hade enkammarriksdag 1917 där socialdemokraterna hade majoritet. Vänstern hade som central målsättning att genomdriva åtta timmars arbetsdag och en reform av den kommunala rösträtten som fortfarande baserades på antalet skatteöre som kommuninnevånarna betalade. Detta stötte på hårt motstånd inom högerpartierna. Den stora förändringen i det politiska läget kom på sommaren 1917. Den finska regeringen (senaten) hade börjat känna sig allt säkrare i sadeln och tog steget ut och stiftade en så kallad maktlag som stipulerade att finska regeringen från och med nu ansåg sig besitta den högsta beslutande makten i alla inrikesfrågor i storfurstendömet. Detta fick Kerenski att fatta hus i helsike och kräva att finska lantdagen skulle upplösas. Skulle Finland i denna situation ha hållit huvudet kallt och vägrat upplösa riksdagen kan det hända att detta banat vägen för en stillsam, fredlig självständighetsförklaring. Men de borgerliga vädrade morgonluft och tänkte att detta var ett bra tillfälle att försöka göra sig av med den socialistiska majoriteten så de gick med på Kerenskis krav att upplösa riksdagen och utlysa nyval. I nyvalet lyckades de borgerliga (Gammal- och ungfinnar, svenska folkpartiet och landsbygdspartiet) uppnå en majoritet på 108 platser mot socialdemokraternas 92 platser. När de beslöt sig för att efter valet bilda en helborgerlig regering miste socialdemokraterna tilltron till parlamentarismen.

Högerregering puttar ut samlingsregering

Enligt författaren hade man haft ganska dåliga erfarenheter från enkammarlantdagen åren 1907-1916. Man var ännu ganska ovan vid en demokratiskt sammansatt riksdag. Efter en socialdemokratisk valseger första halvåret 1917 förde de då ännu en sansad och förnuftig politik i och med att de lät Oskari Tokoi bilda en samlingsregering för att överbygga de politiska spänningarna. Men efter att samlingsregeringen stiftat den så kallade ”Maktlagen” upplöste Kerenski lantdagen. Vid följande val fick de borgerliga majoritet och P.E. Svinhufvud i uppdrag att bilda en ny regering. Svinhufvud var dock inte intresserad av en samlingsregering utan bildade en helborgerlig dito, den så kallade ”självständighetsregeringen”. Detta var eventuellt ett stort misstag med tanke på hur stor risk detta innebar för en ökande polarisering i hela samhället.

Finanserna

Statsfinanserna i storfurstendömet var ansträngda. Tidigare hade tullinkomsterna utgjort en betydande del men på grund av kriget uteblev dessa. Ryssland finansierade sitt krig alltmera med krigsobligationer och genom att trycka mera pengar som resulterade i en galopperande inflation. Vad som ytterligare råddade till situationen var att det förekom valutaspekulation och en omfattande svartabörshandel mellan länderna. För att garantera försörjningen av befolkningens breda lager försökte staten som en sista utväg konfiskera en tredjedel av skörden, vilket dock inte föll väl ut. Den allmänna svälten samt att de borgerliga bildade en helborgerlig regering, ledde till en generalstrejk där socialdemokraterna fodrade högre löner, mera mat och allmän och lokal rösträtt i kommunalvalen.

Röda gardena beväpnar sig

Arbetarrörelsens röda garden började beväpna sig genom att köpa vapen av ryska soldater. Också regelrätta stölder förekom. Gardena började också uppträda alltmera synligt och aggressivt. Först lät man påskina att de ställts upp bara för att garantera ordningen under storstrejken men då strejken var över upplöstes de röda gardena inte. Mest upprörande under hösten 1917 var mordet på handelsmannen Alfred Kordelin i Mommila som förövades av en grupp rödgardister. Trots detta konstaterar författaren att ”hungern var den mest övertygade rödgardisten”. Också vita garden började organisera sig efter generalstrejken.

Boken avslutas med konstaterandet att i början av november 1917 genomförde Lenin tillsammans med bolsjevikerna ett maktövertagande i Ryssland. I stridens hetta passade Finland på att 6 december förklara sig som självständig nation. P.E. Svinhufvud lyckades erhålla Lenins erkännande av den nya unga nationen och därigenom hade det nya Ryssland blivit den första kontrahent som erkänt Finland som en suverän stat 31 december 1917. Här har tangerats enbart några axplock av alla aspekter som lyfts fram i boken om Finlands ödesdigra år 1917. Författarna lyckas ytterligare höja läsvärdet av boken genom ett utmärkt bildmaterial som livar upp beskrivningarna av händelserna.


Det så kallade ”Nya Heimolas” hus i hörnet av nuvarande Universitetsgatan 5 (tidigare Regeringsgatan 15) och Berggatan i Helsingfors. Det ursprungliga Heimolahuset som blev färdigt 1910 gick i jugendstil och var ritat av Onni Tarjanne. Finlands lantdag-riksdag sammanträdde i huset åren 1911-1931 och här utropades Finlands självständighet den 6 december 1917. Huset revs 1969 på bankens begäran varpå detta affärskomplex byggdes. Den vita tornkonstruktionen mot söder är det enda i byggnaden som efterliknar skepnaden i den gamla jugendbyggnaden.

THOMAS GAROFF

24 september 2018

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.