Bokebackens
kultursida

Hierta banar väg
in i modernismen

Knappast har en enskild person betytt så mycket för Sveriges väg in i modernismen som publicisten, politikern och industrimannen Lars Johan Hierta, mest känd som grundaren av tidningen Aftonbladet och som banbrytande journalist.

De flesta som känner hans namn förknippar honom främst med bråket om utgivningsrätten till det uppkäftiga Aftonbladet, Sveriges första kvällstidning. Upplaga efter upplaga drogs in av kungamakten men Hierta löste problemet elegant med nya ansvariga utgivare och nya namn på tidningen, ända till det Tjugosjätte Aftonbladet, då kungen gav upp. Tidningen blev en milstolpe i svensk presshistoria, starkt kopplad till Hiertas politiska gärning som var minst lika betydelsefull. Som hängiven liberal arbetade han mot skråväsendet för näringsfriheten, han pläderade för ett nytt tvåkammarsystem som ersättning för den gamla ståndsriksdagen, han tog strid för den fria pressen och kvinnors rättigheter och han ansåg att barn skulle uppfostras fritt utan aga. Han var kritisk mot kyrkan och adeln.

Helt kort om Lars Johan Hiertas barn- och ungdomstid i Uppsala, där fadern Carl Didrik Hierta var professor i kemi och senare räntmästare vid universitetet. Han hade disputerat för den store kemisten Torbern Bergman. I professorshemmet samlades Uppsalas akademiska elit för trevligt umgänge och lärda samtal. I denna intellektuella miljö avancerade den unge Lars snabbt i sina studier och tog studenten redan vid 13 års ålder, 1814. Han hade bland annat bevistat och stimulerats av Erik Gustaf Geijers historiska föreläsningar.

Lars Hiertas yrkesliv inleddes med en tjänst i Riddarhuset där hans intresse för journalistiken väcktes. Hans debut skedde i tidningen Argus med en satir över Carl Jonas Love Almqvists misslyckade bondeliv i Värmland. Hierta skrev en serie i Stockholm-Posten där han angrep adelns privilegier och ståndssamhället och pläderade för en ny representationsordning. Han såg till att släppa in pressen i Riddarhuset och han gjorde en tidning, Riksdags-Tidning, tillsammans med rabulisten Magnus Jacob Crusenstolpe.

Hiertas intåg på den offentliga scenen skedde i en tid när förlamningen efter Gustaf den III:s envälde började släppa. 1809 års regeringsform med den nya tryckfrihetsförordningen öppnade för nya tidningar, tryckerier och förlag. Hierta, som hade näsa för affärer, köpte ett förlag som i hans händer snabbt blev lönsamt, mycket tack vare samarbetet med historikern Anders Fryxell, författaren och kvinnosakskämpen Fredrika Bremer och Georg Adlersparre, den radikale generalen som tågat från Värmland till Stockholm med hela Västra armén om tretusen man, som påtryckningsmedel i striden mellan den gamla kungamakten och det Sverige som längtade efter reformer. Adlersparres biografiska anteckningar om spelet bakom kulisserna väckte stor uppmärksamhet och fångade många läsare. Hierta lät också översätta grekiska och romerska klassiker och tryckte långa serier av översatta franska och engelska romaner, mycket uppskattat av den läsande allmänheten, svältfödd som den var på populärlitteratur.

Så till Aftonbladet som utkom med sitt första nummer den 6 december 1830. Respektlösheten gentemot överheten, fräckheten i tilltalet attraherade en bildad borgarklass, påverkad av upplysningen och liberalismens idévärld. Litteraturforskaren Kurt Aspelin analyserar framgången på följande vis:

”Hierta och hans medarbetare fann uttryck för själva den inre dynamiken i tidsskeendet bättre än sina presskolleger – nämligen för de samhälleliga krafter som höll på att lösgöras genom de nya produktivkrafterna: industrin, det effektiva och rationaliserade jordbruket, kapitalismens ideologi i skepnad av en kampglad liberalism.”

Upplagan var med dagens mått begränsad vilket ju hängde ihop med att befolkningen var liten och analfabetismen ännu utbredd, men Aftonbladet kunde med ett par tre, dagars fördröjning läsas i de större städerna, och den låg framme på krogarna vilket breddade läsekretsen. Hierta knöt till sig dåtidens kända pennor som Carl Jonas Love Almqvist, Sofie von Knorring, Fredrika Bremer, Wilhelm von Braun och Orvar Odd, pseudonym för författaren och journalisten Oscar Patric Sturzen-Becker. På förlaget gav Hierta ut Almqvist roman Det går an, vilket ledde till en hetsjakt mot dem båda, tiden var inte riktigt mogen för radikala budskap om kvinnan och mannen som sammanlevande men fria människor. Frispråkigheten blev Aftonbladets signum, medarbetarna Anders Lindeberg och Magnus Crusenstolpe åtalades till och med för majestätsbrott, den senare dömdes till fängelse. Båda hade ett starkt folkligt stöd, i Crusenstolpes fall utbröt gatukravaller som protest mot rättsprocessen! Men den gamla ordningens män, ”Gustavianerna” avskydde Aftonbladet, däribland poeten Per Daniel Amadeus Atterbom som när Almqvist först uppträdde i tidningen skrev: ”Kan det vara möjligt? Han täckas nedstiga i denna stinkande kloak, och hjälpa till att omröra där?”

Hiertas gärning som ledande liberal oppositionspolitiker sträckte sig över flera decennier och han fick se sina idéer om närings-och pressfrihet, tvåkammarsystem, kvinnors frigörelse med mera i stora stycken förverkligade. Vid sidan av allt annat som upptog hans tid kastade sig Hierta med liv och lust in i företagsvärlden. Han startade Liljeholmens ljusfabrik, lät tillverka såpa och svavelsyra, bedrev grosshandel och sidentillverkning, engagerade sig i ett bomullsspinneri och en ångsåg. Bortsett från ett delvis misslyckat jordbruksexperiment på Gotland gick affärerna lysande, Hierta lämnade en stor förmögenhet efter sig.

Lars Johan Hiertas betydelse kan knappast överskattas. Hans och liberalernas frihetliga idéer i kombination med tekniska, medicinska, utbildningsmässiga och industriella framsteg accelererade landets utveckling från ett statiskt ståndssamhälle i riktning mot det Sverige vi känner i dag.

TORKEL IVARSSON

13 november 2020

Källor: Ami Lönnroth och Per Eric Mattsson: Tidningskungen/ Lars Johan Hierta – den förste moderne svensken.
Hans Dahlberg: Vårt 1800-tal/ Hundra omvälvande år.

Ansvarig utgivare:

Ulf Ivarsson

Webmaster:

Ylva Ivarsson

Teknisk support:

Petter Ivarsson

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com

Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.