Bokebackens
kultursida

Lästips

Rasismens ideologer från Gobineau till Hitler

För bara 70 år sen mördades inte bara sex miljoner judar utan också miljontals romer, polacker och psykiskt sjuka av nazisterna. Hur var detta möjligt, i en kulturnation som Tyskland? Ett lika lärt som välunderbyggt svar får man i Leo Kramárs bok Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler.

Undersökningen inleds med en diskussion om den betoning av etnicitet eller rasism som alltid existerat överallt, men begränsar sig därefter till Europa efter upplysningstiden. Bokens röda tråd är den franske greven Joseph Artur de Gobineau (1816-1882) Det var denne medelmåttige diplomat och misslyckade författare som först formulerade idén om den vita rasens och då särskilt de ”ariska germanernas” överlägsenhet som snart nog övergick i antisemitism, judefobi. Gobineau lägger fram sin tes i Essän om människorasernas ojämlikhet. Teorierna rönte hårt motstånd från både vetenskapsmän och upplysningsanhängare, bland dem en av demokratins stora förgrundsgestalter, Alexis de Tocqueville.

Goubineu avvisas direkt som charlatan av samtida antropologer, och föll i glömska i sitt eget hemland. Men han skulle dyka upp igen och då i en annan tid, 1930-talet, och få stor betydelse för den nazistiska ideologins två grundpelare – att det utvalda herrefolket för att undvika degeneration måste ha mer livsutrymme och att mindervärdiga raser endast kan existera som slavar eller utrotas. Sveriges egen rasbiolog, Herman Lundborg konstaterar att ”Det tillkommer Tyskland äran att ha, så att säga, återupptäckt Gobineau”.

Det är den biologiska rasismen som striden gäller, alltså föreställningen att hudfärg, kroppsbyggnad, huvudform och dylikt skulle hänga samman med begåvning och karaktär och att dessa egenskaper är ärftliga och inte kan påverkas av yttre faktorer. Tanken är urgammal, men har inget som helst stöd i modern forskning. Trots det är den fortfarande aktuell. ”Övertygelsen om ett sådant samband är kanske en av de mest utbredda och skadliga folkliga föreställningarna i vårt moderna samhälle, långt utöver de verkligt rasistiska grupperna, skriver Kramár.

Antisemitismen var självklar under 1800-talet och framåt. En lång rad av Europas intellektuella var judehatare, den mest kände var konstteoretikern och tonsättaren Richard Wagner. När 800 människor brändes inne då Ringteatern i Wien brann 1882, tyckte han att ingen skada var skedd. ”Det var ändå bara judepacket som gick och såg Offenbach”, citerar Kramár ur hustrun Cosimas dagbok. Wagners tidning Bayreuther Blätter blev ett forum för den antisemitiska rörelsen och han var utan konkurrens i sin tid som propagandist för den arisk-germanska myten och antisemitismen, noterar Kramár.

Som den viktigaste förmedlaren av Gobineaus rasidéer till den tyska allmänheten pekar Kramár ut den bisarre engelsmannen Houston Stewart Chamberlain, Wagners svärson och författare till ”Det 19:e århundradets grundvalar”, som påminner om Gobineaus Essä. Ett lågvattenmärke ifråga om inskränkt rashögfärd, sammanfattar Kramár. Den engelskfödde, men förtyskade Chamberlain var en av de som tidigt uppmuntrade Hitler och berömdes i nazitidningen Völkischer Beobachter som ”den som smitt våra vapen”.

Kramár lotsar läsaren igenom ett skräckkabinett av rasistiska intellektuella, filosofer och författare vars idéer leder till den logiska apokalypsen, utrotningslägren. Han visar hur Hitlers ideologer – till exempel partifilosofen Alfred Rosenberg och den tyska rasforskningens nestor Hans Günther - inte behövde uppfinna teorierna igen utan fann vad de sökte hos Gobineau och hans efterföljare. Gobineaus draksådd får i Hitlertyskland bara sitt fasansfulla praktiska uttryck. Det är, frestas man säga efter att ha läst Kramárs bok, inget konstigt alls. Rasismen, i sin mest brutala form, Himmlers dödsfabriker, uppstod inte i ett vakuum.

Vi som aldrig kommer att hinna med den omfattande referenslitteraturen får genom Kramárs pionjärarbete det verktyg som behövs för att förstå hur det ohyggliga kunde ske.

ULF IVARSSON

22 oktober 2012

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.