Bokebackens
kultursida

Lästips

Välskriven biografi om förryskningsåren

Den kända finländska operasångaren Aino Ackté har i boken General Bruno Jalanders Minnen, Kaukasiska år och politiska kriser sammanställt sin mans levnadshistoria ända fram till slutet av inbördeskriget våren 1918. Det skall från första början sägas att boken är oerhört väl skriven för texten löper i ett huj, så att innan man vet ordet av är boken redan slut och man blir undrande kvar om vad som hände Bruno efter att det traumatiska broderkriget upphört.

Bruno Jalander föddes 1872 i den lilla österbottniska kuststaden Brahestad. Fadern, hovrådet Jalander hade ett oroligt sinnelag varför familjen flyttade ett antal gånger så att Bruno kom att bo och gå i skola i Helsingfors, Borgå, Tammerfors och Viborg. Fadern var övertygad fennoman medan modern var svensksinnad vilket ledde till att Bruno än gick i svensk, än i finsk skola vilket inte slog väl ut på betygen men utvecklade däremot en stark självkänsla hos honom som byggde på fysisk styrka och kämparanda. Många var de klasskamrater som fick smaka på hans knytnävar. Som väntat blev han relegerad men lyckades skärpa sig och komma in på kadettskolan 1889. Där han fann en miljö som passade honom som hand i handske vilket ledde till att han blev utexaminerad som officer med goda betyg 1895.

Bruno Jalander som officer i ryska armén

Höll ordning på stammarna

Till utbildningen hörde en treårig tjänstgöring i den ryska armén som Jalander genomförde i de kaukasiska bergstrakterna. Ryssland hade under 1800-talet brett ut sig söderut över ett stort antal turkmeniska områden som var snarast på stamnivå där stammarna ofta var i krig med varandra. Ryska arméns uppgift var att garantera ordningen i dessa trakter. Bokens första del ger här en livfull skildring av alla öden och äventyr som Jalander råkade ut för under de tre år han var stationerad här.

På våren 1899 återvänder Jalander till Finland bara för att finna att allt nu är annorlunda. En systematisk förryskningskampanj hade satts igång vars syfte var att utplåna storfurstendömet Finland och införliva området i moderryssland som en rysk provins.

Finska armén avskaffas varigenom Bruno Jalander mister sin tjänst och måste söka sig till polisen för att finna en utkomst. Poliskåren var uselt avlönad varför omsättningen var stor och klientelet följaktligen bristfälligt. 1905 blev Jalander utnämnd till yngre polismästaradjutant för Helsingfors polismästare, ryttmästaren O. W. Malm. Situationen för poliskåren blev gradvis allt svårare på grund av att Finland hela tiden hade ögon på sig från det ryska gendarmeriet, som sökte efter minsta lilla orsak att påvisa ryskfientlig verksamhet och yrka på motåtgärder. Samtidigt som de själva hela tiden provocerade fram incidenter som de sedan tolkade som ryskfientliga i sina rapporter. I detta syfte använde de sig flitigt av den uppvaknande arbetarrörelsen där man lätt kunde frammana oroligheter.

Hamnade mellan skyttelinjer

En kritisk episod som Jalander själv upplevde var i samband med ”Sveaborgsupproret” år 1906. Matroserna på fästningen och i Sjöekipaget på Skatudden i Helsingfors gjorde myteri men fick inte de landbaserade trupperna med sig. Istället började örlogsfartygen som var förtöjda vid Norrakajen att beskjuta Sjöekipaget. Situationen blev mycket hotfull för civilbefolkningen på Skatudden varför Jalander skickades dit för att varna de civila och få dem att söka skydd. Så fort matroserna fick syn på honom började de springa efter honom men han hann undan bara för att mötas av en folkström som sprang i motsatt riktning. Den bestod av matroser och rödgardister som flydde de reguljära trupper som skurit av Skatudden från resten av staden och bildat en tät skyttelinje mellan Uspenskikatedralen och myntverket. Men knappt hade de flyende passerat Jalander innan en likaså tät linje av beväpnade matroser ställde upp sig nedan om backen rakt mot de reguljära skyttelinjen genast bakom Jalander. Han befann sig således mitt emellan två skyttelinjer. Han började försiktigt gå upp för backen mot de reguljära men av någon anledning uppfattade hela matroslinjen det som ett kommando att följa efter så hela linjen började avancera upp för backen tätt efter honom samtidigt som alla soldaterna i den reguljära skyttelinjen höjde sina gevär, färdiga att skjuta. Det såg helt enkelt ut som om Jalander skulle ha lett matrosernas och rödgardisternas anfall mot de reguljära trupperna. För att få veta hur det gick sedan för vår polis hänvisar jag till nämnda bok som erbjuder en mycket underhållande läsupplevelse.

THOMAS GAROFF

9 mars 2021

Sjöekipaget på Skatudden i Helsingfors där matroserna gjorde uppror i juni 1906. Foto: Gunilla Garoff/Bokebacken

Norra kajen i Kronohagen i Helsingfors varifrån Sjöekipaget blev beskjutet av ryska örlogsmän. Foto: Gunilla Garoff/Bokebacken

Porten till Sjöekipaget på Skatudden där matroserna upptäckte Jalander och upptog förföljelsen. Foto: Gunilla Garoff/Bokebacken

Backen upp mot Uspenski katedralen på Skatudden i Helsingfors. Uppe på backen hade de reguljära trupperna bildat en tät skyttelinje.

Lista över författare

Ansvarig utgivare:

Ulf Ivarsson

Medarbetare:

Torkel Ivarsson, Thomas Garoff, Åke W. Bergh

Webmaster:

Ylva Ivarsson

Teknisk support:

Petter Ivarsson

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com

Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.