Bokebackens
kultursida

Kulturoasen

Konsten i Nimrud återskapad

IS-terroristerna förstörde allt som fanns kvar av monumentala skulpturer och fresker i den före detta assyriska huvudstaden Nimrud. Amerikanske konstprofessorn Michael Rakowitz med rötter i Irak har försökt rekonstruera en del av verken som collage av trycksaker från nuvarande Irak. Hans styrka är färgsättningen, konstaterar Bokebackens Thomas Garoff efter ett besök på Kiasma i Helsingfors.

På Kiasma, museet för nutidskonst i Helsingfors kan man just nu se en stor samlingsutställning av modern konst. Utställningen går under namnet ”ARS22 – Levande möten” och hålls öppen till den 16 oktober. Bäst beskriver man utställningen med museets egna ord: ” Levande möten går på djupet med vår tids stora frågor och berättelser. Kiasmas storutställning för samman människor och den internationella samtidskonsten (?), och skapar ett rum för delade upplevelser, erfarenheter och gemenskap.

Levandegör fresker

Här finns verk av 55 konstnärer och konstnärskollektiv från 26 länder. Man fäster man sig särskilt vid Michael Rakowitz, en irak-amerikansk konstnär som lever och verkar i Chicago. Rakowitz är konstprofessor vid Northwestern University och han har givit sig i kast med att återskapa och levandegöra de enorma skulpturerna och freskerna som i tiderna har funnits i den numera förstörda residensstaden Nimrud i nuvarande norra Irak. Staden befinner sig intill Tigrisfloden 30 kilometer söder om dagens Mosul. Nimrud var den andra huvudstad som assyrierna uppförde. Staden som var muromgärdad, dominerades av ett massivt centraltempel som egentligen bestod av en lång rad innergårdar med monumentala fresker längs väggarna där assyriernas framgångar i olika fältslag skildrades. Avsikten var både att imponera på en besökare och inge skräck med syfte att styra och behärska hela det vidsträckta riket. Portarna bevakades därtill av två ofantligt stora stenkolosser föreställande mellanting mellan häst och människa. Enligt vissa källor skulle Nimrud kunna vara staden Kalah som omnämns i Gamla testamentet.

Staden föll i glömska

Nimrud bevarade sin ställning ända fram till 612 f. Kr. då det persiska väldet bredde ut sig över hela Mellanöstern varefter staden föll i glömska och täcktes snart av öknens sand. De första arkeologiska utgrävningarna i området inleddes 1845 under ledning av Austen Henry Layard. Tillstånd till utgrävningarna hade man då fått av de regerande turkiska Ottomanerna i Istanbul som inte hade något intresse av att bevara de assyriska fornminnena. Ett flertal av de monumentala freskerna och stenstoderna kunde därför mellan åren 1846 och 1847 skeppas till England och USA där de nu återfinns på Birtish Museum och Metropolitan Museum of Fine Arts, något som i våra dagar har lett till en icke avlutad tvist om äganderätten till arkeologiska fynd.

I april 2015 inledde Isis-rörelsen ett systematiskt förstörelsearbete av staden Nimrud, i sin strävan att utplåna alla kulturella minnen från gångna tider. Ingenting annat fick synas i samhället än det som var förknippat med islam. Tilltaget kan jämföras med ”kulturrevolutionen” i Kina mellan åren 1966 och 1969. Isis sparade ingen möda, staden formligen smulades sönder med väldiga bulldozers. När den irakiska armén i november 2016 befriade staden kunde man bara konstatera att 95 procent av staden bestod av stensmulor. Det komiska i saken är att det enda som återstår av fornminnena är vad engelsmännen och amerikanerna forslade bort därifrån i mitten av 1800-talet och nu befinner sig i de ovan nämnda museerna.

Återskapar konstverken

Michael Rakowitz har föresatt sig att återskapa delar av de förstörda konstverken genom att först studera bakgrundsmaterialet från de arkeologiska undersökningarna och de resterande konstskatterna i de brittiska och amerikanska museerna. Därefter har han rekonstruerat flera av relieferna och några av bildstoderna och slutligen ägnat sig åt färgsättningen. Man vet från inskrifterna i relieferna att de varit färglagda men ej med vilka färger och i vilken kombination. Här har konstnären verkligen använt sin fantasi. Färgpaletten har han skapat genom att ta tillvara allehanda förpackningar och emballage samt tidningar och tidskrifter, alla från nuvarande Irak och därifrån valt ut de nyanser han tyckt passa till relieferna. Själva påklistringsprocessen har ofta skett som grupparbeten tillsammans med hans vänner och bekanta eller universitetsstuderande.

Säker känsla för färger

Michael Rakowitz’ konstnärliga styrka ligger i hans säkra känsla för färgkombinationer. Man noterar det omedelbart när man kommer in i det rum där tre av hans reliefer och en strukturtavla visas. Relieferna föreställer typiska monumentala bilder av assyriernas härskare, ofta tillsammans med någon gud som kommunicerar med konungen. Alla avbildade utmärks av kraftig hårväxt och ännu kraftigare skäggväxt, skägg som går från näsan direkt till örat och täcker hela kinden. Färgsättningen av gestalternas kläder har han nyanserat och tonat genom att välja förpackningar där texter och bilder smälter samman när man ser konstverken på längre håll. Här är det således frågan om en kombination av att återskapa förstörda historiska konstverk med en fri färgsättning. Här nedan en bild som visar två av de färgsatta relieferna samt en detaljbild där tekniken avslöjas.

Som rokokons snäckor

Vid sidan av relieferna visas en dekorationsstruktur som i sin färgsättning är helt fenomenal. Strukturen är uppbyggd av snäckliknande sjubladiga blommor som lite för tankarna till rokokons dekorationssnäckor. Strukturen bärs upp av någon typ av mittstam med en grönaktig större snäcka ovanpå. Denna är omgiven av en matta av ljusa snäckor som är förbundna med stjälkgrenar som går rytmiskt kors och tvärs över strukturen. Vid första ögonkastet får man uppfattningen att strukturen är symmetrisk men vid närmare granskning kan man se att där vimlar av små symmetribrott som skapar en känsla av livfull rytm. Och färgsättningen sedan, en underbar glasaktig genomskinlighetskänsla med en ljus blåaktig bakgrund runt strukturen och en motsvarande gulaktigt färgad insida med de vitaktiga snäckorna jämnt utspridda runt centralstammen och allt försett med stänk av andra färger som en förnämlig avtoning av alla färgerna i förhållande till varandra. Kort och gott, ett mästerverk.

Stort tack till Reeta Haarakoski som å Kiasmas vägnar tjänstvilligt ställt bildmaterialet till Bokebackens förfogande.

THOMAS GAROFF

8 september 2022

Michael Rakowitz, ”Den osynliga fienden borde inte Finnas”, (Rum G, nordvästra palatset i Nimrud), 2019, Foto: Kansallisgalleria / Petri Virtanen

Michael Rakowitz, ”Den osynliga fienden borde inte finnas” (detalj), (Rum G, nordvästra palatset i Nimrud), 2019, Foto: Kansallisgalleria / Petri Virtanen

Snäckliknande sjubladiga blommor för tankarna till rokokons dekorationssnäckor.

Ansvarig utgivare:

Ulf Ivarsson

Medarbetare:

Torkel Ivarsson, Thomas Garoff, Åke W. Bergh

Webmaster:

Ylva Ivarsson

Teknisk support:

Petter Ivarsson

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com

Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.