Bokebackens
kultursida

Lästips

Selma Lagerlöf
framkallar tårar

Åter ett fynd i ”farfars bokhylla”, ett dammigt exemplar av Selma Lagerlöfs Kavaljersnoveller från 1918. Häftad men ännu i läsbart skick. Novellerna illustreras med teckningar av Einar Nerman.

I novellsamlingen Kavaljersnoveller, som utkom 1918, skildrar Selma Lagerlöf sina värmländska original och personligheter på ett gripande sätt. Här finns en försupen före detta kavaljer, en son som hämnas sin mor ”rotekäringen”, prästen som skyr den vetenskapliga sanningen om Gud och klockaren som får allt svårare att sjunga vid graven. Bokebackens Thomas Garoff har haft svårt att hålla tillbaka tårarna.

Samlingen inleds med novellen ”En julgäst” och handlar om en försupen notkopierare som tidigare har hört till Ekebykavaljererna men efter att kolonin blivit upplöst hamnat på landsvägen där han drar fram från gård till gård och missbrukar deras gästfrihet. Man brukade säga: ”Det var jämmer då han kom, glädje då han for”. Strax före jul stapplar han in hos familjen Liljecrona som inte kan avvisa honom emedan husets herre är på ett indifferent sätt förknippad med notskrivaren sedan Ekebytiden. De lyckas dock få honom att dra vidare efter några dagar fast de vet att ingen annan kommer att ta emot honom.

Farhågan besannas, notskrivaren slussas än hit än dit men ingen vill släppa in honom. Man har inte samvete att placera honom i drängstugan men finner att gästkammaren är för fin. Men medan notskrivaren slussas från gård till gård grips Liljecronas hushåll av ånger och hela julstämningen försvinner. Då notskrivaren förirrar sig tillbaka till gården stelfrusen och utmattad tas han nu om hand av hela hushållet. Men det bästa av allt, husets fru lyckas finna en ny syssla för honom som botar hans alkoholism; han får lära barnen läsa och skriva, något som helt fångar hans uppmärksamhet och får honom att glömma alkoholen. Julen är räddad.

Från omslaget till ”En herrgårdssägen” utgiven 1913 med bilder av Einar Nerman.

Moderlig omsorg

Novellen andas söndagsskoleläsning för barn, där traditionella familjevärden och kristna värderingar ingår och där den största meriten utgörs av en text som är på oerhört hög nivå. Berättelsen andas försoning och moderlig omsorg. En sak som berörs förtjänar dock att lyftas fram; svårigheten att bota alkoholism vilket i berättelsens fall lyckas genom att notskrivaren plötsligt finner att han fått en roll i samhället och kan inte tänka sig att se barnen i ögonen som berusad. Det är ett känt faktum att en alkoholmissbrukare kan bli kvitt sitt beroende endast om en större emotionell faktor kommer in i bilden så som kärlek eller religiös väckelse, eller som i detta fall att plötsligt märka att man blivit delaktig av ett fungerande sammanhang.

I ”En historia från Halstanäs” ingår drömupplevelser som är förknippade med oförrätter som skett under Ekebytiden. Liket efter en död rotekäring har blivit skändat och sonen hämnas, något som huvudpersonen ser i en sanndröm då han besöker gården. Som finsk läsare fäster man sig vid att rotesystemet ännu i mitten på 1800-talet var i bruk i Sverige, från Finland försvann systemet i och med finska arméns upplösning efter 1808 – 1809 års krig.

Rotesystemet byggde på principen att ett antal gårdar (en rote) avyttrade från sina ägor ett torp som sedan överläts till en torpare som hade skyldighet att i händelse av krig ställa upp som menig soldat. Rotetorparna befann sig ofta på samhällets lägsta trappsteg varför skändningen av rotekäringens kropp först inte väcker någon större uppståndelse. Sonen i gården, som antagligen nu har övertagit soldatskyldigheten beskrivs också som ful, här ett exempel på tidens klichéuppfattning; ondska och brottslighet hänger ihop med fult utseende och fattigdom enligt principen ”den fule vill sprida sin olycka”.

Gästspel i drömvärlden

En förseglad kista som deponerats i en kyrka av en av Ekebykavaljererna och som får öppnas först på nyårsnatten 1900 är temat för novellen ”Nyårsnatten”. Församlingens präst tvekar in i det sista om han skall våga öppna kistan då ryktet låtit berätta att kistan innehåller en filosofisk avhandling som entydigt bevisar att det inte finns någon Gud. Novellen mynnar ut i prästens fantasier om hur verket kan ha uppstått och vad det kan leda till.

Religionen och kyrkan är starkt framträdande i många av Lagerlöfs noveller, detta troligen för att dessa element var då utgjorde centrala delar av hela samhällskulturen. Ett annat återkommande inslag är att berättelsen gästspelar i drömvärlden där annars outtalade sanningar förs fram utan beslöjning av kulturella begränsningar. Ett bra exempel på en sådan novell är ”Julnatten” där Fredrika Bremer får uppleva julottan i en kyrka som är till brädden fylld av alla de otaliga människor, framför allt ogifta kvinnor som kommit för att tacka och hylla henne för hennes enastående arbete för att hjälpa och stöda detta dolda kast. Under denna tid utgjorde de en tigande och lidande underordnad och rättslös grupp i Sverige.

Anställde boksprättare

Väl kommen till sidan 114 i novellsamlingen framgår det att senare delen av boken är ouppskuren. En tidigare läsare har tydligen tröttnat och lämnat resten oläst. Här har vi ett tillfälle att betala tillbaka lite för gammal ost. En skröna påstår nämligen att Selma Lagerlöf, som var en av de kändaste författarna i landet, fick sig tillsänt det mesta av den nyutgivna svenska litteraturen.. Hon orkade emellertid inte läsa igenom allt. Hon löste problemet genom att anställa skolelever för att sprätta alla böckerna så att hon inte kunde anklagas för att ha struntat i dem.

Novellen ”Gravskriften” är en verklig rysare inom känslornas värld. Om de tidigare novellerna i tur och ordning kretsat kring försoning, hjärtlöshet, vankelmod och högaktning kommer vi nu fram till sorg, bottenlös sorg där en mor måste styra om begravningen av sin son. Sonen har dött mitt under kallaste vintern så gravsättningen blir möjlig först när tjälen gått ur jorden. En verklig snyftare, man rycks med av berättelsen i strida strömmar av tårar.

Teater på Ekeby. Gösta Berling i riddardräkt uppvaktar den sköna Marianne Sinclaire. Ur ”Gösta Berlings saga”med illustrationer av Hilding Linnqvist. (Bonniers 1959) .

Åldrandets problem

Mycket kretsar kring begravningar. Så och i novellen ”Bröderna” där författaren tar upp temat uthållighet, närmare bestämt en påtvingad uthållighet. Enligt Lagerlöf var begravningarna de enda klasslösa tillställningarna i Svartsjö socken, socknen i Värmland där novellerna utspelar sig. Till begravningsritualerna hör att församlingens klockare skall sjunga vid graven efter jordfästningen. Svartsjö församling har en till åren kommen klockare som får allt svårare att klara av psalmsången. Hans bror, som inte lyckats försörja sig hjälper klockaren att sjunga. Om klockaren mister sitt ämbete innebär det verklig fattigdom för bröderna. Båda kämpar på fast församlingsmedlemmarna kastar menande blickar åt varann. Novellen lyfter fram problemet med åldrandet. I den tidens Sverige hade du skydd i din ålderdom bara om du var knuten till ett hemman, fria yrkesutövare kunde räkna med försörjning bara om en son tog över sysslan men barnlösa var helt utblottade.

Som Jane Austens romaner

Och så kommer novellen ”Duvungen” där Selma Lagerlöf ger allt vad läsaren vill ha, den undersköna oskuldsfulla bagardottern Anne-Marie, borgmästarens son Maurits som förlovat sig med Anne-Marie och så brukspatronen Teodor. Historien är som saxad ur Jane Austens romaner. Det visar sig att Maurits inte har rent mjöl i påsen och har tagit med Anne-Marie på besök till patronen bara för att beveka honom och få honom att köpa värdelösa aktier. Men Anne-Marie avslöjar honom vilket leder till att hon gifter sig med patronen i stället. Ack så underbart, glöm alla ogifta kvinnor.

Också i den sista novellen, ”Vägen mellan himmel och jord” ingår drömbilder som förebådar en av Ekebykavaljerernas död. Denne, överste Beerencreutz ger sig ut på sin sista dag i livet för att finna vägen till himlen och upptäcker den till sist i den musik som en av hans grannar (Liljecrona) spelar på fiol. Återigen frapperas man av författarens rika fantasi.

”Och Liljecrona fick i hast fiolen upp till hakan och började spela”. Ur ”Liljecronas hem” i Gösta Berlings saga. Akvarell av Einar Nerman.

Fast historierna är alla sammanflätade i ett avlägset Ekeby, likt Beerencreutz stora mattväv har de alla ett eget tema. Vad som ytterligare, utöver den språkliga briljansen ger novellerna ett mervärde är att de utgör fina miljöskildringar om hur livet gestaltade sig i Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, ett samhälle där religionen och klassindelning var mycket starkare närvarande än i dagens demokratiska och sekulariserade samhälle.

THOMAS GAROFF

30 november 2021

Lista över författare

Ansvarig utgivare:

Ulf Ivarsson

Medarbetare:

Torkel Ivarsson, Thomas Garoff, Åke W. Bergh

Webmaster:

Ylva Ivarsson

Teknisk support:

Petter Ivarsson

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com

Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.