Bokebackens
kultursida

Lästips

Polhem på Sveaborg

Christopher Polhems levnadshistoria i Sverige är som en solskenssaga. Han skickas mera eller mindre som föräldralöst barn från Tyskland via Visby till Stockholm där han hamnade att göra rätt för sig. Genom sitt brinnande intresse för teknik arbetade han sedan upp sig steg för steg, från uppdrag till uppdrag, från samhällsklass till samhällsklass ända fram till adelskap och säte i den nygrundade Svenska vetenskapsakademin. Lindgrens bok ger en fin inblick i förhållandena i Sverige under sent 1600-tal ända fram till mitten av 1700-talet. Polhem får under denna tid allt mera krävande uppdrag att modernisera bergsbruket som utgör en av kronans centralaste inkomstkällor. Trots geniala lösningar och en suverän organisationsförmåga rinner mycket ut i sanden. Orsaken står att finna i en inrotad konservatism förorsakad av skråväsendet, avundsjuka, oginhet och allmän ovilja. Sverige var helt enkelt inte ännu berett att ta steget in i industrialismens tidevarv under Polhems tid.

Med facit i hand kan man säga att Polhem missade en gigantisk chans. Georg I, kung av England (1714-1727) gav Polhem ett generöst erbjudande att flytta till England och ta sig an den begynnande industrialismen i Storbritannien. Det var just i England som Europas industrialisering tog sin början och utvecklades med rasande fart under denna period. Hade Polhem ställt sin intelligens och sin organisationsförmåga till förfogande i detta händelseförlopp hade han blivit ett världsnamn.

Nästan ingenting finns kvar av alla de tekniska arrangemang som Christopher Polhem skapade. Orsaken är att tiden sedan länge kört förbi alla industriella arrangemang som gjordes på 1700-talet. Ett undantag finns, torrdockan på Sveaborg utanför Helsingfors i Finland. Polhem hade visserligen hunnit dö just innan den byggdes, men den planerades och uppfördes av två av hans absolut närmaste elever från Stiernsundsverken, Augustin Ehrensvärd och Daniel Thunberg. I konstruktionen användes alla Polhems tekniska lösningar. Torrdockan är i användning ännu idag.

För den som vill veta mera om dockan, samt behärskar finska, finns en lättläst bok: Petri Sipilä, :”Suomenlinnan telakka, ennen ja tänään”, Museovirasto, Helsinki, 2007

Polhemsdockan på Sveaborg är ännu i flitig användning. Mindre fartyg och segelbåtar anlitar dockan för allehanda service och reparationsarbeten. Se beskrivning här.

THOMAS GAROFF

10 september 2015

Se även Sveriges Leonardo da Vinci i ny bok.

Lista över författare