Bokebackens
kultursida

Lästips

En tidig rysk oppositionell

Frihetsvindarna från Frankrike nådde även Ryssland och mottogs där med intresse i progressiva kretsar. Böndernas livegenskap och adelns och godsägarnas grymheter mot de stackars egendomslösa hade gått för långt och började nu öppet ifrågasättas. Kejsarinnan Katarina II försökte lugna folket med reformer. Några verkliga resultat uppnåddes dock inte och när bönderna i Volgaområdet gjorde uppror straffades deras ledare, Jemeljan Pugatvjov med så kallad rådbråkning, kroppen slets isär i fyra delar.

Inspirerad av den franska upplysningen, den amerikanska revolutionen och ryska, socialt medvetna författare började den välutbildade adelsmannen Alexandr Radisjtjev på 1780-talet arbeta med den text som kom ut 1790 och fick titeln En resa från Petersburg till Moskva. Resan bildar ramen för en svit kapitel som innehåller frän samhällskritik. Katarina läser boken under stigande ilska. Utan att tveka avslöjar R. hennes gunstlingssystem som undergräver hela Rysslands ekonomi. Märkligt nog tar kejsarinnan gärna emot upplysningsfilosofer på modet samtidigt som hon motarbetar ”den franska farsoten”. Denis Diderot kallas till Petersburg som bibliotekarie och smakråd. Han genomskådar sin värd och hennes lysande hov. ”Ryssarna känner en panisk fruktan, ett resultat av permanent despoti och en rad uppror”, skriver Arne Helldén i Diderot En biografi.

R. måste alltså oskadliggöras och förvisas därför till Sibirien på tio år. En ny kejsare tillträder och hoppet väcks om reformer. Inflytelserika kontakter placerar nu R. i en kommission med uppgift att modernisera rättsväsendet. Där fortsätter han att verka för jämlikhetsidéerna. Men utan stöd hos de andra ledamöterna och varnad för ett nytt Sibirien tar han desillusionerad och skräckslagen livet av sig.

R. kastar sig med frisk aptit över de ryska problemen. Han formulerar visdomsregler för den enskilde. Man ska leva så att man kan se med andakt på sig själv. Han tar avstånd från den motbjudande seden att gifta bort unga flickor med gamla män. Kryperi och fjäsk för överordnade fyller R. med olust. Han kritiserar utnämningsväsendet. Han brännmärker korrupta domare. Han varnar lidelsefullt för censur, som ju ingen har något att vinna på. ”Att förbjuda dårskapen är detsamma som att uppmuntra den”. Han godkänner bara makten om tronen bygger på uppriktighet och kärlek till det allmännas bästa. Han vill framförallt avskaffa livegenskapen. ”Vi glupska odjur, vi omättliga blodiglar, vad lämnar vi väl åt bonden?” frågar han sig självkritiskt, barndomen tillbringades på faderns gods där tjänarna skötte allt arbete.

En grundtanke som ofta återkommer är att med ökad personlig frihet stimuleras människan att göra sitt bästa och hela samhället tjänar på att människorna behandlar varandra som bröder och systrar. I en tid av swedenborgianism, svärmeri och förakt för vetenskap slår R. vakt om förnuftet och underkänner frimureri, religiösa avarter och vidskepelse. Avslutningskapitlet är en hyllning till universalgeniet Lomonosov.

R. är således långt före sin tid, närmast profetisk. Även om han inte diskuterar i de termer av demokrati som vi idag lägger in i begreppet pekar han ut folkets massor som den avgörande drivkraften för samhällsförändringen, inte tredje ståndet, borgarklassen, som i franska revolutionen.

ULF IVARSSON

10 mars 2015

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.