Bokebackens
kultursida

Lästips

Helgonpengarna som försvann

Vesa Sisättö har verkat som tidningsredaktör vilket gjort att han med åren skaffat sig en mycket god och överskådlig bild av alla uppseendeväckande händelser som defilerat förbi i den finländska pressen under hela senare delen av 1900-talet och ända fram till dags dato. Hans stora intresse för historia har också möjliggjort för honom att reflektera över händelser i det förflutna. I boken Tuhansien mokien maa har han sammanställt femtio beskrivningar av signifikanta händelser som till en del utspelat sig redan under svenska och ryska tiden i landets historia men som till största delen hänför sig till självständighetstiden. Dessa femtio beskrivningar utgör en brokig samling av händelser som inte är förknippade med varandra men utgör goda milstolpar i den allmänbildning som är bra att ha ifall man vill hänga med i den politiska och kulturella debatten som förs i press och radio i Finland.

Ett exempel på en händelse som författaren lyfter fram och som är föga känd utspelades redan under medeltiden, nämligen projektet att erhålla ett eget helgon åt Östra rikshalvan (Finland). Helgonet man tytt sig till ända till slutet av 1400-talet var S:t Henrik som var av engelsk eller irländsk börd och han hade därtill aldrig blivit erkänd av påvekyrkan i Rom. Nu lanserade man biskop Hemming (1290-1366) som kandidat för att utses till områdets skyddshelgon.

Som biskop för Åbo stift hade Hemming framgångsrikt byggt upp församlingsväsendet, inte bara i de trakter som beboddes av den finsktalande ursprungsbefolkningen, utan också i de nyuppodlade trakterna som tagits i besittning av den svensktalande befolkningen som började kolonisera de finländska kusttrakterna som en följd av Stockholmområdets inflytande från och med 1250-talet. Biskop Hemming var av svensk börd och skulle därigenom passa väl in i bilden i det spirande statsbygget.

I Rom förhöll man sig i princip positiv till tanken att upphöja biskop Hemming till helgon men lät meddela att detta skulle kräva omfattande förböner, något som var möjligt bara om man kompenserade kyrkan ekonomiskt. Entusiasmen för ett eget helgon var dock så stort i rikshalvan att man satte igång att samla in ett betydande belopp. Efter hand som pengarna strömmade in deponerades de av någon anledning i Stockholm eller Uppsala. Emedan den begärda summan var mycket stor tog det lång tid att få ihop den men mot slutet an 1510-talet var dock ett avsevärt kapital frambringat.

Men nu hade man i Svealand glidit in i maktkampen inom Kalmarunionen och Sten Sture dy måste ”låna” helgonpengarna för sin krigföring mot unionskungen Kristian II. Efter att den danske konungen segrat krävde han i sin tur pengarna av Sturesläkten i samband med ”Stockholms blodbad” och när Gustav Vasa slutligen tagit hem segern var det hans tur att kräva pengarna eftersom han ansåg sig ha rätt till kyrkans ”överflödiga” egendom. De sista som hörde av sig var kyrkan i Rom som lät meddela att de nu slutfört alla förböner och ville ha pengarna. Några ”Hemmingpengar” stod dock inte mera att finna vilket ledde till att biskop Henning aldrig blev upphöjd till helgon och Finland fick nöja sig med den icke kanoniserade S:t Henrik.

Denna händelse samt 49 andra lyfts på ett medryckande sätt fram i boken av Sisättö. Stilistiskt befinner sig boken på en mycket hög nivå. Man blir nästan avundsjuk när man ser hur böjligt och nyanserat man kan uttrycka sig på det finska språket. Texten bara flödar fram som den lenaste honung. För att göra boken rättvisa skulle en översättning till svenska kräva en språkets mästare av samma klass som författaren.

THOMAS GAROFF

19 mars 2019

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.