Bokebackens
kultursida

Lästips

Kyrkostatens roll i Europas historia

Städer som Torino, Milano, Venedig, Parma, Rom, Florens och Neapel utgör outtömliga källor till upplevelser i Italien men kanske ännu mera ämnen för historiska utvikningar. Göran Stenius har i Från Rom till Rom kombinerat en mycket omfattande resebeskrivning med en genomgång av Italiens historia ända från antiken till våra dagar. Det är ingen lätt uppgift. Men tack vare sina digra kunskaper och sin lättflytande text som inte saknar humor har han åstadkommit en njutningsrik helhet. Resultatet är till oändlig nytta för oss läsare som förfogar över endast starkt begränsade kunskaper om antikens historia, de medeltida stadsstaterna, Kyrkostatens uppkomst, investiturstriden, korstågstiderna, renässansens intåg, Italiens enande och mycket mera. Författaren belyser allt detta i samband med presentationen av de olika landskapen. Härigenom hjälper berättelsen oss läsare att skapa en egen helhetsbild av Italiens politiska och kulturella historia. Allt detta berikar läsarens allmänbildning, något som envar själv måste bygga upp genom idogt arbete.

Ett utmärkt exempel på Stenius teknik är de små historiska kommentarerna i samband med korta uppehåll på olika ställen i landet, som beskriver hur Kyrkostaten steg för steg växer fram och vilken roll den har haft i Europas historia under hela medeltiden. Antikens historia glider friktionslöst över i hur kristendomen sakta men obönhörligt kryper fram i skydd av romerska riket. Från ”Martyrkyrkans” epok (cirka 50 – 300 e. Kr.) med alla helgonen till Konstantin den store. Under hans tid definieras kristendomen som statsreligion vid konciliet i Nicea (år 325). Samtidigt börjar kyrkofäderna Augustinus, Ambrosius och Hieronymus fundera på hur vår religion egentligen skall se ut och vilket förhållande den skall ha till samhället. Redan nu för Augustinus fram tanken att kyrkan som representerar Kristus skall stå över statsmakten. Förslaget ligger och pyr men framförs slutgiltigt först 300 år senare när den fjärde kyrkofadern, påven Gregorius den store lanserar idén om kyrkostaten som skulle vara överordnad alla jordiska riken.

Detta innebär startskottet för den så kallade investiturstriden, konflikten mellan påvekyrkan och kejsarmakten som skalle rasa under hela medeltiden och påverka särskilt Centraleuropas historia. Där ingår ”sanktioneringskuppen” i Rom i samband med den överraskande kröningen av Karl den store till kejsare, som gick ut på att endast av kyrkan understödda kröningar är giltiga. Samma gällde dop, konfirmationer, bröllop och begravningar. Genom denna utnämnings- och sanktioneringsrätt skaffade sig kyrkan ett effektivt vapen i maktkampen. Flera uppgörelser, till exempel då Henrik IV tvingades stå i snödrivan utanför slottsborgen i Canossa för att bli löst ur påven Gregorius VII:s bannlysning beskrivs. Kraftmätningarna verkar kulminera omkring år 1200 under den kraftfulle påven Innocentius III och hans motpol kejsar Fredrik II. Samtidigt lyckades venetianarna avlänka fjärde korståget så att det riktades mot Konstantinopel. Staden plundrades grundligt varigenom Venedig frigjorde sig från sitt koloniala beroende av Östrom och därefter kom att fungera som en förmedlande part i striden mellan påven och kejsaren.

Ytterligare två mäktiga nya kontrahenter som kommer in i bilden omkring år 1200 är de stora och starka klosterordnarna dominikanerorden och franciskanerorden. I synnerhet dominikanerna kom att ge ett starkt stöd för påvekyrkan i den rasande maktkampen. Striderna kulminerar omkring år 1300, men nu inte mellan påven och kejsaren utan mellan påven och det franska kungahuset. Bonafatius VII står i beråd att bannlysa hela släkten Colonna men överraskas och dödas av den hämndlystne Scierra Colonna. Fransmännen tvingar kyrkan att flytta påvestolen till Avignon i södra Frankrike vilket inleder den Babyloniska fångenskapen (1309 – 1377).

På den litterära sidan framstår Thomas av Aquino som särskilt betydelsefull för att definiera kristendomen på basen av treenighetsläran. Arbetet mynnar ut i samlingsverket Summa Theologica där det skolastiska samhällssystemet beskrivs. Ett annat mäktigt litterärt arbete som ser dagens ljus under början av 1300-talet är Dante Alighieris Divina Commedia som förutom att beskriva högmedeltidens religiösa uppfattningar samtidigt är avsett som ett inslag i investiturstriden.

Kampen mellan påven och kejsaren fortgår under resten av högmedeltiden för att ebba ut först under reformationen som framförallt är en reaktion på den florerande avlatshandeln. De därpå följande religionskrigen delar upp Europa i två ideologiska block som i sin animositet närmast kan jämföras med de ideologiska skillnaderna mellan Västmakterna och Östblocket under kalla krigets dagar. Kyrkostaten blir en spelbricka i kraftmätningarna mellan kejsarmakten (läs Österrike), Frankrike och Spanien som turvis stöder påvemakten, turvis annekterar områden som tidigare hört till Kyrkostaten. Italiens enande i mitten av 1800-talet inleder nedräkningen för kyrkans politiska makt. Den upphör slutgiltigt vid utgången av tysk-franska kriget 1870 – 1871 då stödet från Frankrike dras in.

THOMAS GAROFF

23 januari 2018

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.