Bokebackens
kultursida

Lästips

Blommande ljung; en hälsning från 1941 av moster Helfrid i boken av Gunnar Landtman.

En sista titt in i vår förhistoria

Ibland gör man fynd i sin egen bokhylla, här ett exempel ur moster Helfrids (Laine) kvarlåtenskap. I Ett sagoland och dess infödingar (1931) av sociologiprofessorn Gunnar Landtman redogör han för sina antropologiska undersökningar bland ursprungsbefolkningen i Papua Nya Guinea. Boken sammanfattar resultaten från en flerårig forskningsresa som är tidstypisk för sista fasen av den koloniala eran under 1920- och 1930-talet. Forskningsresande tog sig ut från den industrialiserade och ”civiliserade” världen för att ”upptäcka” och beskriva ännu okända geografiska områden samt dokumentera ursprungsbefolkningens samhällsskick och levnadskultur.

Landtman gjorde ett gott val om målsättningen var att hitta en kultur som var i det närmaste opåverkad av resten av världen. Det samhälle som författaren möter befinner sig på stenåldersnivå. Metall har befolkningen endast stött på i samband med ilandflutna vrakdelar från förlista fartyg. Räkneorden begränsar sig till ett och två. Vidskepligheten är allestädes närvarande. Kannibalism är allmänt förhärskande och utgör en konkret riskfaktor i samband med den antropologiska kartläggningen (tala sen om arbetsskydd!).

Nya Guinea räknas efter Grönland till världens största ö, med en yta som är dubbelt så stor som hela Skandinavien. Området ligger så nära ekvatorn att sommar och vinter som årstider inte förekommer, temperaturen ligger mellan 25°C och 30°C året om med bara en halv timmes skillnad i dagslängden. Däremot har man regelbundet återkommande regn- och torrperioder. Författaren har valt att studera den södra sidan av ön, ett område som präglas av jättelika sankmarker med tropisk regnskog. Terrängen är så låglänt att grundvattnet utgörs av bräckvatten långt in i fastlandet och översvämmas ofta vid återkommande springfloder. Hela trakten är täckt av en i det närmaste ogenomtränglig regnskog. Floderna utgör den enda tillgängliga infrastrukturen.

Grammatiken liknar finskan

Man märker genast att boken skrivits av en yrkeskunnig antropolog emedan författaren endast beskriver resultaten från en systematisk kartläggning av urinnevånarnas samhällen men ingenting av sin egen strapatsrika färd. Genast i början av boken framhåller författaren å det bestämdaste att inga längre gående slutsatser om stammarnas släktskap med andra folkslag i världen kan dras på basen av observationerna i Nya Guinea, folk har kommit fram till liknande arrangemang oberoende av varandra på grund av att de haft likartade förutsättningar att lösa sina problem. Ett bra exempel är papuanernas språk som har en liknande grammatik som de finsk-ugriska språken, det vill säga avsaknaden av prepositioner och användandet av ändelser vid uppbyggnaden av orden. Folken har dock aldrig haft någon kontakt med varandra.

Gränslös fantasi

I sin antropologiska redogörelse beskriver författaren systematiskt alla delar av ursprungsbefolkningens vardagskultur så som hur de organiserar sitt jordbruk, äganderättsförhållanden, jakt och fiske, bysamhällets uppbyggnad, arbetsfördelningen mellan könen och äktenskapsarrangemang. Han kartlägger också mera abstrakta fenomen som deras stjärn- och väderleksföreställningar, idéer om människokroppen samt läkekonst och uppfattning om själen. Man frapperas av hur gränslös människans fantasi kan vara. Ett bra exempel är föreställningen att ett gossebarn som föds drar vanära på sig om inte hans far har dödat minst en fiende i någon grannby och kan uppvisa skallen från det avhuggna huvudet vid ingången till familjens hydda.

Myller av andeväsen

Studierna av papuanernas religiösa uppfattningar har givits stor utrymme i Landtmans undersökning emedan man därur kan dra slutsatser om hur religion spontant uppstår. Hans undersökning visar att ursprungsbefolkningen befann sig på en nivå där någon egentlig religion ännu inte hunnit utvecklas utan deras trosuppfattningar baserade sig på ett myller av andeväsen. Inga spår av en alltomfattande skapelseteori eller allt överskuggande gudom kunde skönjas. Andeväsendet trängde sig däremot in i nästan varje aspekt av det dagliga livet. Mycket fruktade var andar som härrörde från nyligen avlidna människor. En annan faktor som starkt vittnade om andevärldens inflytande var kvinnans menstruationscykel. Viktiga andebevärjande tekniker var knutna till detta kretslopp, vilket gav kvinnan en central och stark ställning i papuanernas samhällsstruktur som för övrigt karakteriserades av en långtgående jämlikhet.

De svartas trosliv förlamas

I slutet av boken beskriver Landtman hur nära fest och vardag var kopplade då de flesta arbetsmoment görs gemensamt, och man vanligen inleder arbetsmomenten med besvärjelseritualer och avslutar dem med en blandning av besvärjelse och fest. Samtidigt konstaterar han: ”Då de svartas forna trosliv genom kontakten med européerna förlamas, berövas de även den förnämsta eggelsen till flit och arbetslust, och blir lata, missnöjda och fattiga.” Landtmans forskningsresa till Papua Nya Guinea måste räknas som en av nutidsmänniskans sista chanser att få en glimt av civilisationens tidigaste stadier.

THOMAS GAROFF

1 mars 2021

Läs även om Sten Bergmans forskningsresa till Nya Guinea här.

Lista över författare

Ansvarig utgivare:

Ulf Ivarsson

Medarbetare:

Torkel Ivarsson, Thomas Garoff, Åke W. Bergh

Webmaster:

Ylva Ivarsson

Teknisk support:

Petter Ivarsson

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com

Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.