Bokebackens
kultursida

Lästips

Fängslande detaljer i Simenons deckare

Georges Simenons (1903 – 1989) Maigretböcker utgör den perfekta sommarläsningen. Jag hade turen att fånga upp tre av hans detektivromaner på kvällstorget i Östra hamnen i sommarstaden Hangö. I den normala bokhandeln förekommer dessa böcker inte mera, dagens ungdom har inte ens hört talas om George Simenon. Men under mitten och senare delen av 1900-talet hörde Simenon till de verkliga kioskvältarförfattarna, nästan i klass med Agatha Christie (1890 – 1976). Enda chansen att få tag på Simenons böcker är i loppmarknadsstånd på småstädernas torg.

Berättelsen varvas med vardagsskildringar från huvudpersonens, kommissarie Maigrets hemliv på Boulevard Richard-Lenoire tillsammans med sin fru och allt som hon serverar till frukost och middag. Till och med deras problem, barnlösheten, tangeras i detta annars fullständigt harmoniska äktenskap. Till familjegemenskapen hör också Madam Maigrets syster Florence och hennes man André som minst en gång om året gästar dem, alltid medtagande en flaska plommonvin från sin hemtrakt i Elsass.

Känslan av närvaro förstärks också av interiörer från kommissariens arbetsplats mitt i Paris på Il Cité vid Quai des Orfévres. När Maigret tittar ut genom fönstret, vilket han ofta gör när han måste låta tankarna ”irra” för att lösa en mordgåta, kan han se hur lastpråmar forslas uppströms och nedströms längs Seine vid bron Pont Sant-Michel, en plats som alla turister som besökt Paris inte har kunnat undgå. Till attributen hör väntrummet för personer som skall höras eller förhöras, en lokal med slitna bänkar och rader av bilder av poliser som dött i tjänsten.

Rummet eller buren kallas akvariet för ovan bänkraden löper glasrutor som gör att man kan titta in och se hur förhörsoffer ”mognar” i väntan på att bli inkallade. Kommissariens besök i det intilliggande ”Palais de Justice” där undersökningsdomarna sitter, skildras med fin psykologisk känsla. Maigret upplever undersökningsdomare som arroganta och snorkiga, vilket delvis beror på att han kommer från en småstad och har en blygsam släktbakgrund.

Små detaljer som gör att läsaren alltid känner sig hemma är att Maigret eldar i sin lilla kamin trots att centralvärme installerats i hela byggnaden. Hans piprökande har blivit något av en symbol och vad han dricker är inte heller oväsentligt. På stamstället ”Brasserie Dauphine” intill kriminalbyggnaden beställer han alltid samma slags förfriskning så länge en viss mordutredning pågår. Sålunda kan man följa ”vittvinsfall”, ”rödvinsgåtor”, ”ölutredningar” eller ”Pernodmysterier”.

De flesta mordfallen utspelar sig i Paris innerstad vilket gör att man på en vanlig turistkarta kan följa med händelseförloppet. Simenon frossar heller aldrig i våld vilket gör att hans historier passar sig väl för en stor publik och då han därtill aldrig upprepar sig trots att han skrivit långt över 50 romaner.

PS. Franska polisen har haft problem med kriminalkommissarier under hela slutet av 1900-talet som försökte kopiera Maigrets karaktär och arbetsmetoder, något som inte alls passade in i det verkliga livet.

THOMAS GAROFF

12 augusti 2017

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.