Bokebackens
kultursida

Lästips

Viljelös kejsare mitt i stormens öga

Jorma & Päivi Tuomi-Nikula har givit sig i kast med att skriva en sammanfattande bok om Rysslands sista kejsare Nikolaj II, Storfursten av Finland. Nikolaj II kom att spela en mycket central roll i hela Europas historia trots att han var en lättpåverkad, viljelös och svag regent. Boken utgör en mycket bra introduktion om man vill fördjupa sig i de politiska händelserna under hans regeringsår. Denna period kom att bli helt avgörande inte bara för det ryska imperiet utan också för flera randstater. Konsekvenserna för Finlands del är något som författarna lyfter fram på ett förtjänstfullt sätt.

Förhållandena i Finland hade sedan år 1809 karakteriserats av en förhållandevis lugn och långsam utveckling under Alexander I:s och Nikolaj I:s regeringsperioder. Av största betydelse var att under denna tid hade en välfungerande civilförvaltning uppstått. Den stora vändpunkten kom i och med Nikolaj I:s död mitt under Krimkriget. Under hans sons, Alexander II:s tid som kejsare genomfördes stora förbättringar inom ekonomin, handeln och industrin. Viktigast var att Lantdagen från och med 1863 sammankallades regelbundet.

Efter mordet på Alexander II 1881 följde en kortare stagnationsperiod under Alexander III ända fram till hans död 1894. Anmärkningsvärt är att under hela denna tid mellan 1809 och 1894 rådde ett långtgående samförstånd mellan Storfurstendömet Finland och det kejserliga Ryssland som framförallt baserade sig på att de fyra kejsarna i samband med sin respektive regeringsförsäkringar hade lovat respektera Finlands grundlagar.

Allt förändrades i och med att Nikolaj II tillträdde tronen 1894. Flera starka krafter hade samtidigt satt sig i rörelse i Ryssland som alla bottnade i att landet var i starkt behov av reformer. Det stela kejsardömets uppbyggnad förhindrade i praktiken all förnyelse. Landet var delvis ännu feodalt. En gryende industrialisering och ett spirande borgerskap krävde ekonomiska reformer, samtidigt som industrin skapade ett växande arbetarproletariat som krävde rättvisa. Den jordlösa befolkningen på landsorten som frigjorts efter att livegenskapen avskaffats utgjorde ett annat olöst problem. Därtill kom de nationalistiska strömningarna som tog sig uttryck i strävandena att förenhetliga hela imperiet språkligt, administrativt och kulturellt.

Slutligen hade man de intellektuella som krävde parlamentarism samtidigt som anarkisterna och nihilisterna, som trodde på att ett ”naturligt samhälle” växer fram av sig själv bara man avskaffar alla ”påhittade” samhällsstrukturer och i största allmänhet ägnade sig åt att ta livet av högt uppsatta representanter för etablissemanget. Författarna ger här en bild att Nikolaj II som en person som inte hade någon som helst egen åsikt om alla dessa frågor utan av ren artighet alltid höll med den som senast talat med honom.

Man får en bild av det ovan beskrivna i Tuomi-Nikulas bok att hela de så kallade ”ryska förtrycksperioderna” i Finland (1899 – 1905 och 1906-1914) sammanfaller med Nikolaj II:s regeringsperiod. Orsakerna var flera, men den främsta verkar ha varit nationalisternas avundsjuka vis-á-vis Finlands autonoma ställning och Finlands Lantdag som gav betydligt större parlamentariska påverkningsmöjligheter i Finland jämfört med förhållandena i Ryssland.

En annan orsak kan ha varit de ryska myndigheternas behov att utsträcka sina polisiära befogenheter in på finskt område för att bekämpa de tilltagande revolutionära aktiviteterna. Författarna ger här en belysande bild av hur de ryska ”påhoppen” följde varann och stegvis ledde till att den finska befolkningen tappade tilltron till lagligheten av det tilltagande ryska styret i landet. Aktivismen föddes som en följd av denna process.

Tuomi-Nikulas bok ger en finfin översikt över Nikolaj II:s regeringsår men också över förhållandena i Finland. Vidare om hur det rysk-japanska kriget framtvingar ett parlament, duman, i Ryssland, men samtidigt omvandlar den finska Lantdagen från en uråldrig ståndsrepresentation till en modern enkammarrepresentation. Man får klart för sig hur en allmän och lika rösträtt för alla män och kvinnor införs i Finland.

Vinterpalatset i Sant Petersburg var den byggnad i Ryssland som allra mest symboliserade kejsarmakten. Här inleddes Februarirevolutionen 1917. Bild: Kai Ingman /Bokebacken

THOMAS GAROFF

3 maj 2017

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.