Bokebackens
kultursida

Lästips

En bok kan förändra världen

Enskilda litterära verk kan faktiskt ändra historiens gång. Ett tydligt exempel är Onkel Toms stuga av Harriet Becher Stowe. När hon mötte president Lincoln yttrade denne ”Jaså, ni är den lilla kvinna som åstadkommit detta stora krig!” Hennes gestaltning av de svartas undergivenhet och plantageägarnas grymhet upprörde en hel värld och blev en tändande gnista för inbördeskriget. På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarque utlöste en våg av pacifism som förstärkte de krafter som verkade för ett effektivare sätt att lösa globala konflikter. Nationernas förbund hade visat sig odugligt.

Cervantes Don Quijote med sitt underförstådda antirasistiska budskap och ironi mot den härskande klassens uppblåsthet hör också hit även om romanens största betydelse nog är dess lediga stil och brott mot förstelnade litterära traditioner. De mustiga reflektionerna av folklivet – Cervantes plockar upp vardagliga uttryck från krogar, torg och vägar gör Don Quijote till en modern roman med evigt liv, medan Cervantes samtida författarkollegor glömts bort.

I svensk litteratur kommer man att tänka på Ivar Lo-Johanssons Statarna, som faktiskt välte detta närmast feodala system över ända och kanske också på Ludvig Nordströms Lort-Sverige. Den senare satte djupa avtryck i svenskarnas medvetande och bidrog till politiska reformer som förbättrade hygienen och bostadssituationen.

Den japanska ockupationen av Manchuriet i början 1930-talet gav upphov till en hel genre av krigslitteratur med författare som Han Suyin och Lin Yutang. Den förras Vi går mot soluppgången vittnar om att japanerna inte kunde krossa den urgamla kulturen. Den senares Ett blad i stormen är en finstämd skildring av några kinesiska människoöden. Samma dramatiska period i Kinas historia avhandlas senare av Chun-Chan Yeh som i sin roman En by i bergen skickligt fångar upp omvälvningarna sedda genom det lilla perspektivet. Den sagoaktiga idyllen rubbas då byns invånare på olika sätt får en hårdför kontakt med den marxistiska praktiken och de feodala klassernas våldsamma motreaktion.

Störst spridning och en väldig politisk betydelse fick emellertid T'ien Chün med sin By i augusti. Man kan utan vidare påstå att boken blev en avgörande inspirationskälla för motståndet mot japanerna. ”Det enda syftet med mitt litterära arbete är att hjälpa till att befria alla förtryckta människor ur deras elände”, yttrade T'ien Chün till Edgar Snow, den västerländske författare som betytt mest för att sprida kunskapen om kommunismens tidiga framväxt i Kina.

Huvudpersoner i By i augusti är en grupp bondesoldater under befäl av Hsiao Ming, en naturlig ledare med blodsband till det agrara samhället. Han påminner förresten inte så lite om fänrik Koskela i Väinö Linnas Okänd soldat. Soldaterna ingår i en militärt relativt välorganiserad folklig armé, som existerar i nära samklang med bybefolkningen och behandlar de meniga i den japanska armén och regeringssidans japanska marionetter ridderligt. Efter en vunnen strid erbjuds fiendens soldater antingen fri lejd eller att ansluta sig till upproret.

Bakom denna generositet döljer sig en mer eller mindre starkt uttalad antikapitalistisk ideologi – motståndarna finns alltså även i det kinesiska samhället i form av krigsherrar och rika jordägare. Både den yttre och inre fienden måste bekämpas, fast i stunden är enighet mot japanerna viktigast och det tar emot att utöva våld mot de förmögna familjerna i deras egna byar. Å andra sidan var det kanske rätt att de jordägare som accepterat japanernas beskydd skulle dö resonerar man. De var ju mer måna om sina rikedomar än om sitt eget land och sina egna landsmän.

Även i de japanska förbanden känner mannen i ledet olust inför att skjuta på sina kinesiska bröder. Det händer att gevären riktas upp mot himlen.

Samtidigt med strider och förflyttningar skolas truppen. En av kamraterna, den unga koreanskan Anna, lär analfabeterna att läsa och kapten Hsiao Ming och general Ch'en Chu håller eldande tal för för att bygga upp rekryternas moral. Dessa är nämligen inte mer än människor och påminns på ett smärtsamt sätt om ett normalt liv där de tågar förbi kaoliangfält som inte skördats. Notiser om denna gröda (durra) återkommer i boken och kan tolkas som som en markör för soldaternas längtan efter fred och trygghet.

Den revolutionära kampen framstår inte alltid som så lockande. ”Kommer väl någonsin den tid”, undrar Lilla rödansikte, som är bondearmén personifierad, ”då jag ska bli fri och får bruka jorden på en bondgård” … ”En hustru … hon ska hitta på alla upptänkliga sätt att göra det varmt och skönt åt mig!”

De få kvinnor som ansluter sig till truppen åtrås och högaktas samtidigt. En hastigt uppblossande romans mellan Anna och Hsiao Ming kommer i konflikt med de högre målen. Disciplinen kräver att de älskande måste lägga band på sig. Djupt drabbad av sin första erfarenhet av kärleken ifrågasätter Anna revolutionen. ”Är det en juvelbesatt bägare, bräddfull av bitterhet för alla som dricker ur den? Och ska vi inte längre vara fria att göra vad vi vill!” Morgonen därpå återfinns hon ändå på sin plats i marschkolonnen. Ryggsäcken hängde på ryggen, pistolen satt fastspänd i bältet. Hsiao Ming lämnas kvar för att ta hand om de sårade.

T'ien Chün var själv soldat mellan åren 1925 och till början av 1930-talet och hade alltså egna erfarenheter som gör att karaktärerna blir påtagligt levande. Deras moraliska dilemman och svåra val i stridens hetta liksom tvivel på det riktiga i saken skildras mycket målande. I människan finns alla slags motsägelsefulla känslor, mod och feghet, värdighet och småsinthet, kärlek och hat, svek och trohet om vartannat. Slutackordet i By i augusti går trots allt i dur: Folket kan enas och en ny nationalkänsla ta form.

ULF IVARSSON

11 januari 2017

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.