Bokebackens
kultursida

Lästips

Då lockade Magnus Eriksson
och den Heliga Birgitta turister
till de historiska sevärdheterna

Det var högsta klass på Svenska turistföreningens årsskrifter förr i tiden. De skulle försvara sin plats i den historiska facklitteraturen. 1947 lockade man med 1300-talshistoria.

Svenska turistföreningen har sedan 1900-talets början årligen gett ut en årsskrift i vilken man givit stort utrymme åt någon historisk epok i Sveriges historia. Syftet har varit att främja intresset för inhemsk turism genom att beskriva centrala historiska sevärdheter, och därigenom ge medlemskåren impulser att själva uppsöka motsvarande platser. År 1947 hade turistföreningen redan över 175 000 medlemmar så genom denna årsskrift nådde man ut till en mycket stor del av Sveriges befolkning.

När man studerar turistföreningens årsskrift får man en känsla av att skriften lika gärna kunde heta Svensk historisk tidskrift, för de historiska översiktsartiklarna är alla på en mycket hög nivå och skulle alla försvara sin plats inom den historiska facklitteraturen. År 1947 koncentrerar skriften sig på att presentera Sveriges 1300-tal.

Ett Sverige i fyra delar

Den geografiska utgångspunkten för 1300-talet kan enklast beskrivas med bilden nedan som visar en fyrkant med ett kors i mitten. Korset delar upp ”Sverige” i fyra delar, nere till vänster har vi Västergötland och Östergötland till höger åtskilda av Vättern. Gränsen mellan nord och syd följer den vågräta linjen från Mälaren till Hjälmaren och vidare till Vänerns norra strand. Det var i stort sett längs denna linje som folkungakrigen utkämpades och som slutade med att Stockholm grundades som ett lås för den lukrativa handelsleden ut från inlandet till Östersjön.

Ovanför linjen har vi Svealand med Bergslagen till vänster och Uppland med Roslagen till höger. Bergslagen med sina metallgruvor utgjorde landets skattkammare och exporten härifrån kunde kontrolleras av Stockholm där insjösystemet mynnade ut. Uppland hade bevarat sin ställning som religiöst centrum, men nu i den katolska kyrkans regi med sitt ärkebiskopssäte i Uppsala men också sin ställning som centrum för val av gemensam konung. Denne skulle nämligen utropas på Mora sten som låg ett stycke sydost om Uppsala, ett val som sedan bekräftades genom att den utvalde måste företa en ”Eriksgata” som i stort sett gick ut på att runda Vättern via Öster- och Västergötland.

Utgångspunkten för Sveriges 1300-tals historia kan beskrivas som en kvadrat delad i fyra sektorer enligt bilden ovan.

För att inte behöva gå närmare in på de utförliga beskrivningarna av 1300-talets svenska historia som förtjänstfullt framförs av de olika artikelförfattarna skall här bara i all korthet redogöras för vilka helheter som lyfts fram varefter några specialfrågor diskuteras.

Sönerna förgör varandra

1300-talet inleds med att Magnus Ladulås tre söner Birger, Erik och Valdemar kämpar om makten i Sverige, en maktkamp som tar närapå 20 år och som leder till att de alla förgör varandra. En liknande maktkamp kommer 200 år senare att utkämpas mellan Gustav Vasas tre söner. I stridens hetta avrättas också Birgers son som annars skulle ha blivit tronarvinge. Innan Erik blir mördad av sin bror Birger hinner han gifta sig med den norska prinsessan Ingeborg som förmedlar arvsrätten till den norska kronan åt deras son Magnus. Så att när Magnus Eriksson som treåring, 1319 ärver den norska kronan utropas han också till Sveriges konung av stormännen vid Mora sten, samtidigt som de passar på att utverka ett ”fribrev” som stipulerar att konungen inte får skriva ut några nya skatter utan rådets godkännande. Därmed har vi avverkat de första delen av landets 1300-tals historia.

Andra delen av 1300-talet inleds 1332 med att Magnus fyller 16 år och han förklaras myndig att utöva sitt konungaämbete. Nu följer Magnus lyckligaste tid som många gånger kraftigt romantiserats i historieskrivningen. Den fortgår ända fram till tiden då digerdöden, den fruktansvärda pesten, infaller i Sverige. Magnus äktar den undersköna Blanka av Namur 1335, genomför en lyckad Eriksgata och får två söner, Erik och Håkan. Skåne införlivas genom köp med Sverige. Magnus lyckas också genomför flera viktiga samhällsreformer, bland annat kommer ett officiellt beslut om att träldomen upphör, men hans allra största insats kommer inom lagstiftningen i och med att han låter sammanställa en landsomfattande rikslag på basen av de tidigare nedtecknade landskapslagarna.

Påvlig bannbulla

I mitten av 1300-talet vänder sig allt emot Magnus. 1349-1350 slår digerdöden till och nästan utplånar livet i flera svenska landskap. Heliga Birgitta dyker upp på den politiska scenen och får Magnus att starta ett ”korståg” mot de otrogna ortodoxa ryssarna och när projektet rinner ut i sanden lyckas hon utverka av påven en banbulla över Magnus som storligen försvårar hans verksamhet. Båda hans söner gör i tur och ordning uppror och Magnus hamnar tidtals i fängelset samtidigt som Valdemar Atterdag passar på tillfället och tar tillbaka Skåne som han tidigare ”sålt” åt Magnus för stora summor. När sedan hans son Håkan gifter sig med Valdemar Atterdags dotter Margareta får de svenska stormännen nog och väljer Albrecht av Mechlenburg till sin konung. Denna tredje del av 1300-talets historia slutar med att tre av de stora kontrahenterna i det politiska spelet, nämligen Heliga Birgitta, Magnus Eriksson och Valdemar Atterdag dör nästan samtidigt (1373-1375).

I den sista fasen av Sveriges 1300-tals historia utspelar sig händelseförloppet delvis utanför landets gränser i och med att Håkan VI och Margaretas son Olof utropas till Danmarks konung samtidigt som han gör anspråk också på den svenska kronan emedan Olof representerar Bjällboätten i rakt nedstigande led från Birger jarl. Problemet är att bli av med Albrecht men efter att Håkan VI och Olof i tur och ordning avlider lyckas Margareta samla makten under sig samt besegra Albrecht i slaget vid Falköping. Efter att Margareta lyckats få sin systerson Erik av Pommern först utropad till konung av Sverige och därefter i samma person förena också den danska och norska kronan skapar hon ”Kalmarunionen” 1397. Man tänker sig att från och med nu det inte skall uppstå några krig mellan de nordiska länderna, och att området därför kommer att gå en ljus framtid till mötes.

Heliga Birgitta

En av 1300-talets starkaste personligheter är Heliga Birgitta. Traditionellt skulle kvinnan under denna period uppleva tre skeden i sitt liv: jungfru, maka och änka. Birgitta hade genomlevt två av dessa men då hon 1344 inträder i änkeståndet bryter hon sig ur mönstret och börjar agera aktivt både inom religionen och politiken. Något som gör att hon kan sätta kraft bakom sina ord är hennes förmåga att i sovande tillstånd se syner och få ”budskap” från ovan som gör att hon kan hävda att hennes uttalanden är ofelbara och måste efterföljas. I sin nit nöjer hon sig inte bara med att visa upp ett fromt leverne utan hon utarbetar ett helt regelverk för en ny klosterorden.

Här kommer en intressant detalj fram i boken, nämligen det faktum att en egen klosterorden till Sverige ligger i stora grupperingars intresse, då det kunde hjälpa till att få Birgitta helgonförklarad. Detta att bli helgonförklarad under 1300-talet motsvarar våra dagars Nobelpris. Ett eget helgon med egen klosterorden betydde automatiskt att man kunde vänta sig strida pilgrimsströmmar som utgjorde en betydande inkomstkälla. Vallfärderna till en helgedom, helst förknippad med ett berömt helgon, ansågs leda till en kortare pinotid i skärselden. Därför vidtog också ett aktivt ”lobbande” för att få klosterreglementet godkänt och Birgitta helgonförklarad genast efter hennes död år 1373. Det lyckas också att få regelverket godkänt fem år senare, 1378, av påven Gregorius XI men helgonförklarad blir hon först 17 år senare, år 1391.

Så snart klosterreglerna var godkända kunde man börja bygga både klostret och klosterkyrkan. Det visade sig att Birgitta lämnat efter sig mycket noggranna ritningar och instruktioner. Då byggnaderna fullbordades kunde man se att Birgitta tänkt igenom minsta detalj. Byggnadskomplexet liknas vid ett fullständigt liturgiskt instrument. Med rätta har man därför påstått att Birgitta är Sveriges första kvinnliga arkitekt.

Digerdöden

Ett särskilt stycke i boken har ägnats digerdödens framfart i de nordiska länderna. Enligt artikelförfattaren drabbades Västergötland, Värmland och Uppland samt Gotland värst av pesten som härjade åren 1349-1350. Beroende på hur man fått smittan - genom inandning eller beröring - drabbades man antingen av lungpest eller hudpest. Den förra ledde bara på några dagar till döden medan cirka hälften klarade sig som hade fått hudpest.

Pesten förorsakade en skriande brist på arbetskraft och ledde till att många gårdar helt ödelades. Någon läkarkår som skulle ha stått allmänheten till buds existerade inte på 1300-talet, den enda tröst som stod att finna var ortens kyrkoherde som åtminstone kunde rädda ens själ om dock ej ens kropp. Därtill hade man ett fåtal apotekare och i vissa fall barberare som kunde göra kirurgiska ingrepp.

Sjukhus existerade i viss utsträckning, mest i ett fåtal städer och gick då under benämningen helgeandshus, medan hospitalen var avsedda för folk som angripits av spetälska. Därutöver fanns det så kallade ”dårkistor” där mentalt störda människor hölls inlåsta. Klostren, särskilt cisterciensklostren kunde erbjuda om inte annat så en sjuksal för svårt sjuka. Trots att pesten utgjorde en gigantisk samhällskatastrof har historikerna hittat rätt lite upptecknade skildringar av sjukdomens framfart, och man har tolkat detta faktum som en indikation på att folk upplevde pesten som ett Guds straff som var något som man kände skam inför och helst teg ihjäl.

Bergsbruket

Under 1300-talet utvecklades bergsbruket från en ren allmogeverksamhet till att anta mera yrkesmässiga former och till och med likna småskalig industri. Verksamheten bedrevs framförallt i Bergslagen, området norr om Mälaren och Hjälmaren. Dessa vattenleder utgjorde de viktigaste transportlederna för metallprodukterna ut till Östersjön. Stockholm utgjorde en viktig tullbom där varorna kunde beskattas. Det var främst järn, koppar och silver som utvanns från små dagbrott. När verksamheten utvidgades kom nya element sakta in i bilden såsom utländska sakkunniga som vid sidan av kyrkan och handeln medförde nya språkinslag i den annars homogena kulturen.

Enligt boken kom bergsbruket att stödja samhällsutvecklingen eftersom det krävde en högre organisationsnivå som senare kom att kopieras i städerna.

Sålunda styrdes ett bergsbruk av en Bergmästare som vid sin sida hade ett råd bestående av 12-14 bergsmän som sedan hade under sig en eller flera bergslag eller hyttelag. En klar parallell till städernas borgmästare och stadsråd. Bergsbruket var därtill ekonomiskt så centralt att det drog till sig investerare, alltså en tidig form av kapitalism. Ett nytt samhällsskikt introducerades i landet. Denna förändring kan följas genom att studera de privilegiebrev som konungen utfärdade och som mot avgift gav ensamrätt att öppna en ny gruva. Det första kända privilegiebrevet utfärdades 1347 av Magnus Eriksson.

Landslagen

Lagstiftningen i Sverige hade traditionellt vuxit fram genom överenskommelser på tingen som skapade prejudikat som man sedan byggde vidare på vid följande tingssammankomst. För att underlätta minnesbördan klädde man besluten i versform som lagmännen hade till uppgift att memorera. Genom dessa muntligt bevarade diktsamlingar uppstod sedan mera enhetliga landskapslagar som delvis uppvisade liknande drag men delvis skiljde sig i detaljerna. Under 1200-talet började man samla in dessa landskapslagar i skriftlig form. Bland annat nedtecknade Birger Pettersson (Heliga Birgittas far) Upplandslagen 1296 och den sista lagen som nedtecknades var landskapslagen för Södermanland 1327.

Två kontrahenter var i behov av en enhetlig lagstiftning, konungamakten och kyrkan. Som van att residera över stora områden var kyrkan den starkast pådrivande kraften för rikstäckande rättsliga regler och bidrog därmed också till att sprida skrivkonsten.

I akt och mening att etablera det kungliga styret i Sverige lät Magnus Eriksson insamla alla landskapslagar och av dem sammanställa en allmän landslag. Att kyrkan hade en stark ställning framgår av att man genast blev osams om kyrkans roll vilket ledde till att när Magnus Erikssons landslag utkom 1347 så ingick där ingen kyrkobalk utan kyrkan förbehöll sig rätten att besluta om sina egna angelägenheter.

Som läsare fäster man sig vid detta steg i den svenska (och finska) samhällsutvecklingen, för operationen innebar ju de facto att konungamakten överflyttade lagstiftningsrätten från tingen till en indifferent centralinstitution. De enda som undkom denna manöver var kyrkan. Kan man här tala om en gigantisk (kanske omedveten) statskupp?

Finland. Som vanligt i svensk historieskrivning förbigås Finland nästan helt. Så också i denna framställning av Sveriges 1300-tals historia. Landsdelen tangeras bara i några bisatser. Sålunda omnämns att Sveriges gräns mot Ryssland första gången definierades i samband med freden i Nöteborg 1323 (se bild 2), att Raseborg uppfördes 1370 i samband med oroligheterna och maktstriderna som föregick bildandet av Kalmar unionen, och slutligen att biskop Hemming i Åbo var en hängiven anhängare av Heliga Birgitta.

Under 1300-talet grundades en ny stad i Finland, det vill säga Ulfsby. Borgå socken grundades också men hade ännu ej stadsrättigheter.

THOMAS GAROFF

10 juli 2019

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.