Bokebackens
kultursida

Lästips

I häxjakten var alla offer

Häxprocesserna på 1600-talet har lämnat åtskilliga litterära spår, men få om ens någon har förmått skildra de drabbade kvinnorna med sådan pregnans som Ulla Isaksson i romanen Dit du icke vill (1956).

Vi befinner oss i den lilla byn Viken i Dalarna, dit en kunglig kommission anländer för att utreda och döma i några svåra fall. Det rör sig dels om otukt, dels om häxeri, alltså gudsförnekelse och förbund med djävulen.

Kyrkans makt och den kyrkligt påbjudna sedligheten är en högst levande realitet i 1600-talets Sverige. Med bevisen för Blåkullaresor är det inte så noga – det räcker med en angivelse, hörsägen eller upphetsat skvaller från avundsjuka grannkvinnor och minderåriga barns fantasier.

En av dem som hamnar i förtalets centrum är Hanna, husfru på Lustiggården. Hon är läkekunnig och anklagas för trolldom. Detta kan hon med gott samvete förneka. Men samtidigt är hon plågsamt medveten om sitt stora felsteg, en erotisk passion utom äktenskapet.

Processen inleds och utvecklas till en teologisk strid. Ska barmhärtighet och nåd vinna över ett mer gammaltestamentligt synsätt på gärningarna? För en mildare tolkning av evangeliet står en ung notarie i den kungliga kommissionen, Magnus Höör. Han formulerar med allt större förtvivlan sina både känslomässigt och sakligt grundade betänkligheter i brev till Johannes, en studiekamrat, och är till sist den ende som står emot den allt brutalare opinionen. Framförallt avskyr han den råa behandling och tortyr de fängslade utsätts för.

Magnus och Hanna flyr till biskopen i Falun, den ende som kan rädda Hanna, men också samme man som hon en gång, då han var ung präst i församlingen, upplevde hemliga kärleksmöten med. Han borde ha vetat bättre, men han hade varit besatt av henne, galen, och när han darrande sträckte ut sin hand mot henne hade hon genast svarat.

Saken kompliceras av att den otäcke länsmannen Grels Grelsson väl känner till Hannas två relationer och gör allt för att återföra henne till den rannsakning som endast kan leda till döden. Grels motiv är emellertid inte endast plikten utan framförallt svartsjuka. Han är vanställd och ful, och lider sedan ungdomen av hopplös kärlek till Hanna. Då den påstådda häxan frikänns därför att hon ännu vid bålet inte bekänt återstår för Grels endast självmordet.

Isakssons framställning präglas av försoning och förståelse för alla inblandade. De är samtliga mer eller mindre offer för tidens vidskeplighet, sina egna moraliska dilemman och mänskliga svagheter. Hanna framstår som en förnuftets fyrbåk mitt i den masspsykos som utbrutit. ”Med en flämtning lyfte hon huvudet. Vad var det för galenskap de råkat in i, vad var det för vanvett som sugit tag i dem alla? Såg de då icke, att kyrkan stod där hon alltid stått? Såg de icke, att solen sken, att dagen var god? Visste de icke, att hösten var inne, då det måste bryggas och bakas och slaktas? Mindes de icke att linet måste spinnas, att vävstolarna väntade?”

För att få de anklagade att erkänna sticker en professor Zebracindus nålar i dem. Kropparna rycker och skälver. Allt sker i vetenskapens namn. Med fasa betraktar Magnus Höör skådespelet, men han noterar samtidigt att nyfikenheten tar över, även hos honom själv. ”[...] ja också inom mig, den fege och vekhjärtade, gives något som finner lust i detta fruktansvärda skådespel. Det är en brand, vars lågor väcka en hemlig och rysande fröjd i oss, en fröjd den vi helt visst inte skulle erkänna för någon, men som likväl är en fröjd. Så går ondskan, min Johannes, över jorden i förbund med något inom oss.”

Inte heller offren för häxjakten går fria från självanklagelser. Hanna förebrår sig för att ha undflytt sin äkta mans famntag eller ta betalt för dem i form av silverspänne till dräkten, mässingsstakar till stugan eller skor med spetsiga röda klackar. Hon går därför till avrättningen ödmjuk och övertygad om sin skuld. Inför döden kommer hon till klarhet: medan människan lever föraktar hon det hon har och trår det hon inte äger, att hon plågade i sin kärlek och älskade i sin vrede, att hon dödade med sina händer och gav di med sina bröst och bakom den hemligheten stod Guds stora hemlighet; att han mäktade älska dem sådana de voro.

Dit du icke vill) kom ut 1956 och stilen, med en del insprängda latinska citat och kurialsvenska här och var, känns lite ålderdomlig, men var säkert inget större hinder för Isakssons dåvarande läsekrets. Det är dessutom en prosa som skickligt förstärker 1600-talsatmosfären med sitt självklara avstånd mellan allmoge och överhet.

ULF IVARSSON

29 augusti 2016

Lista över författare

Ansvarig utgivare: Ulf Ivarsson


Upphovsrätt

För allt material, text och bilder, som finns på Bokebackens kultursida gäller lagen om upphovsrätt. Det innebär att enstaka kopior får tas för privat bruk men ingen spridning är tillåten utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Intressanta platser att besöka på internet:

Litteraturbanken gör svenska klassiker tillgängliga i digitala versioner

Projekt Runeberg ger tillgång till fria elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur.

Kontakt

bokebackenskultursida@gmail.com ulf.erik.ivarsson@telia.com

Sidan är optimerad för upplösningen 1600 x 900 i Firefox.