Chockerande uppgifter iny bok om USA:s historia
Markku Henriksson har givit sig i kast med att sammanfatta en historik över Nordamerikas eller mera specifikt, USA:s historia vilket har resulterat i en bok på över 900 sidor. Men så är han också väl insatt i ämnet efter att ha verkat som professor i Förenta staternas historia vid Helsingfors universitet, och som docent i samma ämne både vid Tammerfors och Åbo universitet.
I sitt verk har författaren försökt undvika en kronologisk dominans genom att göra tematiska inslag där någon särfråga behandlas ur olika synvinklar och under olika tidsperioder. Men som väntat börjar boken dock med en genomgång av olika teorier om hur människan har invandrat till denna kontinent.
Givetvis förekommer det en frejdig debatt om ämnet inom den vetenskapliga världen i USA, med inslag av gedigna och försiktiga tolkningar av det arkeologiska materialet till rent spekulativa ”nya förklaringar”. En är hypotesen att invandringen egentligen har skett från Europa under istidens slutskede längs iskanten mellan England och Kanada.
Författaren verkar dock stödja den gängse istidsteorin som innebär att befolkningen spontant har spritt sig från Asien längs de frilagda strandområdens efterhand som inlandsisen smält bort. I detta avseende skulle människans utbredning ha följt samma mönster som i de nordiska länderna. Detta beskrivs förtjänstfullt i arkeologen Jonathan Lindströms program ”De första svenskarna”.
Samhällsbildningen verkar ha varit minimal i största delen av den nordamerikanska kontinenten, med ett undantag; stadsbildningen Cahokia vid mellersta Mississippi ungefär vid trakterna av nuvarande S:t Louis. Enligt arkeologerna kan staden ha haft en befolkning på 80 000 innevånare. Av någon anledning övergavs staden redan före européernas ankomst till Nya världen.
Ingen immunitet
Överlag verkar de arkeologiska fynden indikera en allmän tillbakagång i samhällsbildningen under tiderna före européernas ankomst, något som kom att gynna nykomlingarnas möjligheter att etablera sig i Nya världen. En annan faktor var att indianerna inte hade utvecklat stridsvapen i samma utsträckning som européerna. Den största destruktiva faktorn för indianerna var dock sjukdomarna. Enligt författaren berodde detta på att då indianerna bodde mera utspritt inga farsoter kom åt att härja bland dem och då hade de under historiens lopp inte utvecklat någon immunitet. Enbart smittkopporna kom därför att förgöra en tredjedel av indianerna.
Européernas överlägsna motståndskraft lär ha berott på att man i normala hushåll i Europa levde mycket närmare husdjuren. Dessa kom i ett tidigt skede att inympa alla smittosamma sjukdomar i människorna som därigenom skaffade sig en skyddande immunitet.
Moraliskt steg tillbaka
I och med européernas erövring av den amerikanska kontinenten och den därmed sammanhängande slavhandeln kom Europa att ta ett moraliskt steg tillbaka. I Europa hade slaveriet genom kristendomens utbredning i stort sett upphört i början av 1300-talet men nu i början av 1500-talet dyker företeelsen upp med förnyad styrka. I samband med den begynnande kolonisationen förekom det två slag av ofria, dels regelrätta slavar, dels arbetspliktiga som måste avtjäna ett antal år (vanligen sju år) som slavar för att gottgöra skulder eller brottsliga handlingar.
Lite chockerad blir man när man får läsa att marken i sig inte hade något värde. Bara om en lantegendom var försedd med ett visst antal slavar hade den ett värde, landområdena köptes och såldes med sina slavar och livegna lantarbetare. Därav skillnaden i begreppen estate och real estate.
Författaren ger i boken en rätt utförlig redogörelse hur den nordamerikanska kontinenten koloniserades. Man får det generella intrycket att England koncentrerade sig på östkusten och områdena mellan kusten och Apalacherna medan fransmännen avancerade från två håll, dels längs Mississippifloden norrut, dels från Quebec- området söderut. Oklart blev om fransmännen strävade att förena dessa koloniala områden hela vägen väster om Apalacherna. Spanjorerna, för sin del koncentrerade sig på att ta över områdena i sydväst utgående från sina besittningar i Mexiko. Koloniseringen ledde till en oavbruten följd av små och större skärmytslingar och krig mellan de engelska, franska, holländska och spanska kolonisterna samt mellan dem och ursprungsbefolkningen.
Stora sjöarna, Niagarafallen och S:t Lawrence floden kom i mångt och mycket utgöra gränslinjen mellan den engelska och den franska kolonisationen av Nord Amerika. Postkort från Boston 29.8.1924. Garoffs familjearkiv/Bokebacken.
Men ännu mera chockerad blir man då man får läsa om hur koloniseringen gick till. Kolonisterna utnyttjade indianstammarnas inbördes stridigheter så att de lierade sig med den ena parten, som hjälpte dem att ta kål på den andra indianstammen vars områden man sedan kunde ta i besittning. Då engelsmännen lierade sig med den ena rivaliserande indianstammen, lierade sig fransmännen med den andra vilket ledde till att indianbefolkningen decimerades efter hand. En jämn ström av nya immigranter höll européernas antal konstant eller ökande. Men det värsta var tillvägagångssättet. Immigranterna, oberoende av nationalitet, betalade skottpengar för nedlagda indianer! Och då européerna tröttnade på att få indiankroppar inpå knutarna, infördes systemet att skottpengarna utbetalades mot att man uppvisade offrets skalp. Enligt författaren utvidgade detta i stor utsträckning indianernas sedvänja att skära ut skalpen på en nedlagd fiende. Man kan tala om ett regelrätt och organiserat folkmord.
Skogsfinnar
Intressanta är uppgifterna som författaren har lyft fram om finländarnas andel i denna immigrantström. Före engelsmännen anlände till östkusten holländare och en liten grupp från Sverige. Holländarna grundade sin koloni vid Hudsonflodens utlopp medan den svenska gruppen slog sig ner längre söderut vid Delawareflodens mynning. Enligt författaren skulle denna grupp till stor del ha bestått av de så kallade ”skogsfinnarna” som i tiderna efter digerdöden uppmanats att flytta över till de vidsträckta skogarna i Värmland för att skapa nya skattehemman där.
Emedan ”skogsfinnarna” idkade svedjebruk eller kaskbruk fick kronan ett ökat antal skattebetalande jordbruksenheter utan att man behövde avyttra något av den befintliga odlingsarealen.
På 1500-talet fick skogarna emellertid en allt större betydelse för järnframställningen, då masugnarna slukade stora mängder träkol. Träkolsframställningen i sin tur fordrade stora skogsarealer. Då järnet under dessa tider utgjorde Sveriges viktigaste exportprodukt ville man inte mera att ”skogsfinnarna” brände ner skogsarealer för det föga vinstbringande svedjebruket. Istället kom man fram till att det bästa var att skicka finnarna till nya världen där det fanns obegränsat med orörda skogar. Därigenom blev man av med finnarna samtidigt som man kunde starta en egen koloniseringsverksamhet.
”Skogsfinnarna” skulle sedan ha funnit sig väl tillrätta, vana som de var att klara sig på egen hand, sommar och vinter i ödemarken. Bastukulturen som finnarna hade gemensamt med indianerna skulle därtill ha lett till att skogsfinnarna assimilerades i stor utsträckning med indianerna. Senare tog engelsmännen över både holländarnas och svenskarnas spirande kolonier vid Hudsonflodens- och Delawareflodens mynningar.
Finskt frimärke utgivet till minne av de finska kolonisterna som skickades till Delaware 1638. På bilden ses de idka för finländarna typiskt svedjebruk. Garoffs familjearkiv/Bokebacken.
I det följande ger författaren en förtjänstfull beskrivning av hur Nya Englands nybyggarkolonier uppstod. En bidragande orsak till det ökade intresset för dessa områden och den generella kunskapen om dessa kusttrakter var att de under 1600-talet drog till sig stora mängder av fiskare, valfångare och pälsjägare som förmedlade faktabaserad information om förhållandena och livsmöjligheterna i dessa trakter. Olika religiösa grupperingar från England utgjorde en stor del av nybyggarna. Det var frågan om olika schatteringar av anglikanska puritaner, kväkare, lutheraner, presbyterianer och kongregationalister som blivit förföljda i sitt hemland. Dessa grupperingar ville ofta grunda nya idealsamhällen som skulle utgöra mönster för resten av världen.
Idén gick ut på att folkgruppen med den rätta tron skulle komma till ett tomt land och där skapa det naturliga, goda samhället. Ofta utgick dock denna idé från ett utpräglat konservativt tänkande vilket i praktiken ledde till att ”Nya England” förblev i en äldre kulturgemenskap jämfört med ”Gamla England”. Tyvärr innebar uppfattningen om ett tomt land också att indianbefolkningen måste fördrivas. Flera av de engelska småkolonierna på östkusten byggde på denna princip som i förlängningen kom att prägla den nationella idén för hela USA; en mönsterstat som skulle tjäna som en förebild för resten av världen.
Triangelhandeln
Under 1600-talet tog den så kallade triangelhandeln sin början. Enligt författaren berodde det på att det hade börjat bildas storgods, plantager då (vanligen adliga) investerare blivit tilldelade stora jordegendomar som kunde producera ett stort överskott av jordbruksprodukter lämpliga för export till Europa. Plantagerna behövde billig arbetskraft som endast kunde tillgodoses genom att utvidga slaveriet. Då indianerna befanns för svaga för detta ändamål och vita arbetspliktiga dukade under för sjukdomar begynte slavimporten från den afrikanska kontinenten till de västindiska öarna och Nordamerika.
Konkurrensen mellan England och Frankrike om de koloniala områdena fortsatte utan avbrott in på 1700-talet för att kulminera i samband med det så kallade Sjuårskriget mellan å ena sidan England-Preussen och å andra sidan Österrike-Frankrike 1756 - 1763. Detta krig, som karakteriserats som det första världskriget då det involverade tidens stormakter och deras världsomspännande kolonier, mynnade ut i en partiell seger för Englands Amerikakolonier som nu kom att inkludera både Kanada och Florida. Men knappt var krigen undanstökade så började befrielseprocessen. Orsaken var kolonisternas missnöje med de merkantilistiska principerna som tillämpades av moderlandet som ansåg sig ha rätt att godtyckligt beskatta kolonierna samt dirigera deras utrikeshandel. Droppen som kom bägaren att rinna över var en te-tull som infördes 1767 samt visa befogenheter för myndigheterna att göra husrannsakan som infördes 1770.
Det amerikanska frihetskriget gav inte bara kolonierna deras självständighet, det svetsade också ihop dem till en kontinental enhet.
Med frihetskriget följde också uppdelningen i Kanada och USA. De upproriska strävade år 1776 att förutom de engelska kolonierna också få med de områden som erövrats av fransmännen, men här var de engelska trupperna för starka för att rebellerna skulle ha kunnat ta över även dessa. Därav uppdelningen som vi ser än i dag.
Indianerna spelade en stor roll för att avgöra frihetskriget. Det uppstod ett triangeldrama mellan nybyggarna – indianerna – britterna där indianstammarna än övertalades att liera sig med nybyggarna än med de engelska trupperna. Indianerna stöd behövdes men genast efter konflikten skjuts de ut i marginalen. Skottpengar baserade på skalper betalades ut på båda sidor under hela frihetskriget.
En intressant detalj som kommer fram är texten i Thomas Jeffersons självständighetsförklaring, där man första gången slopar föreställningen om att en kung skulle ha en gudomlig fullmakt och alla människor definieras som likvärdiga men med likvärdiga människor menar man vita män som därtill har en viss ekonomisk stadga. Kvinnorna nämns inte i texten och alla som undertecknar deklarationen råkar därtill vara slavägare.
Maktfördelning
Frihetskriget avslutades officiellt genom freden i Paris 1783 då England erkände självständigheten för de tretton kolonierna på Nordamerikas östkust. De behövde nu utarbeta någon form av statsförfattning. En av huvudarkitekterna för denna var Thomas Jefferson som i mångt och mycket tillämpade Charles Montesquieus maktfördelningsprincip. Henriksson visar hur arbetet först utmynnade i en löst sammanfogad samarbetsorganisation, lite påminnande om våra dagars Europeiska union, för att gradvis utvecklas till en statsförening med en god balans mellan en handlingskraftig centralmakt och en långt gående lokal självständighet för delstaterna. 1789 anses allmänt som året när USA hade fått en allmänt accepterad regeringsform.
Redan i ett tidigt skede, eller till och med kanske från första början utkristalliserade det sig två grupperingar mellan kolonierna, eller delstaterna som de senare kom att definieras som: federalisterna och antifederalisterna. Federalisterna, som representerades av staterna i norr förespråkade enhetlig regering och ett gemensamt försvar medan antifederalisterna, som representerades av staterna i söder ville bevara en långt gående självständighet for delstaterna. Senare kom denna splittring att leda till det amerikanska inbördeskriget.
Orienterade sig mot Frankrike
År 1789, samma år som USA utarbetat sin regeringsform utbröt den franska revolutionen som hade tagit stora intryck från den amerikanska frihetskampen och ganska snart ledde revolutionen till krig med grannländerna. Den nygrundade USA hade nu att välja sida eller hålla sig neutralt. Tacksamhetsskulden till Frankrike tyngde, men utrikespolitiskt orienterade sig USA på nytt mot England. En delegation skickades dock till Paris men blev nesligt behandlad. Här hade man önskat att författaren hade gett en klarare bild av orsakerna till fransmännens ohövliga bemötande. Man kan ju tycka att Frankrike och USA i detta skede skulle ha mycket gemensamt eftersom båda staterna höll på att införa ett nytt modernt statsskick.
I det följande tar författaren upp de historiska förvecklingarna av Napoleonkrigen. Napoleons seger över Spanien möjliggjorde ett närmande mellan Frankrike och USA. Napoleon gick nämligen med på att sälja de spanska och franska områdena i Florida och Louisiana åt amerikanerna. Därmed i det närmaste fördubblades USA till arealen. I själva verket var det oklart vad allt som hörde till området viket möjliggjorde för USA att åberopa äganderätten till landområden ända fram till Stilla havet. Men knappt hade affären uppgjorts så hamnade USA i kläm mellan stormakterna i och med att Napoleon lanserade kontinentalblockaden mot England. Det blev en besvärlig balansgång som accentuerades av att federalisterna och antifederalisterna sympatiserade med de olika parterna i konflikten.
Fyller en lucka
Den turbulenta politiska situationen i Europa gjorde också att de så kallade Barbareskstaterna längs Afrikas nordkust bedrev en allt aktivare piratverksamhet som allvarligt störde den internationella sjöfarten. USA som var beroende av sin export drogs till slut in i detta handelskrig viket ledde till att landet såg sig tvunget att förklara krig mor England 1812. Detta krig som slutade först i februari 1815 utspelade sig framför allt mellan de engelska trupperna i Kanada och USA:s hopfogade armé. Indianerna hamnade nu som förr i fötterna på de krigande kontrahenterna, skottpengar betalades på båda sidorna för skalper. Kriget slutade i en uppgörelse där båda parterna deklarerade sig som vinnare men i själva verket ledde kriget inte till några förändringar. Här måste man ge författaren ett erkännande då han i och med skildringen av detta krig fyller en lucka i de flesta människors historiekunskap.
Fokuserar på teman
Det är frestande att skildra USA:s historia utgående från presidenternas ämbetsperioder emedan en stor del av landets politik har utformats av den som lyckades bli vald till ämbetet. Federalisterna och antifederalisterna dominerade valdebatten och därigenom den kommande politiken. I ovan beskrivna epoker styrdes USA av presidenterna Jefferson, Madison, Monroe, Adams, och Jackson. Författaren har dock valt att bara vagt följa denna tradition och mera fokuserat på olika teman som dyker upp under historiens gång. Detta ger boken en mera varierande berättarrytm som också gör innehållet intressantare. Ett bra exempel är en utvikning mot den kulturella utvecklingen under ifrågavarande period. Som väntat dominerar ännu den europeiska kulturuppfattningen i alla avseenden också om man redan kan lägga märke till en strävan att försöka skapa en egen ”amerikansk” kultur. Den fick en folklig prägel eftersom de flesta saknade högre utbildning. Ett bra exempel är Edgar Allan Poe med sina kriminalromaner. Indiankulturen glimtar lite fram i James Coopers roman ”Sista mohikanen”.
Fördrev indianerna
Kapitlet om hur USA tar över Florida är lite rörigt, men det var antagligen i tiderna fallet för de inblandade parterna också. Halvön hade blivit en tillflyktsort för oliktänkande, kriminella, utstötta indianer och förrymda negerslavar. År 1819 säljer Spanien Florida åt USA som skickar in sina trupper under ledning av Andrew Jackson för att reda upp i grytet. Han lär ha gjort processen kort genom att döda allt och alla som kom i hans väg. I allmänhet var det indianerna som fick betala priset, något som kulminerade i fördrivningen av alla indianstammar från området västerut till Oklahoma 1838. En fjärdedel av indianerna omkom av umbärandena i denna förflyttning. Tilltaget kan beskrivas som ett folkmord jämförbart med turkarnas tvångsförflyttning av armenierna under första världskriget. Precis som turkarna är amerikanerna ovilliga att göra upp med denna episod i sitt förflutna.
I det följande tas den ekonomisk-tekniska utvecklingen upp. Mellan åren 1800 och 1860 ökar USA:s bruttonationalprodukt tolvfaldigt. En stor bidragande orsak är kanalen mellan sjön Eire och Hudsonfloden som binder samman ekonomierna i norr med industriområdena i New York-trakten. Kanaler, vägar och järnvägar byggs och transporterna på floderna underlättas av att Robert Fulton konstruerar hjulångaren och sjöfarten effektiviseras genom John Erikssons uppfinning av propellern. Industriproduktionen rationaliseras genom att löpande bandet tas i bruk och man framställer produkter där livslängden kan förlängas genom att utslitna delar kan ersättas av reservdelar. Det monetära systemet bringas i ordning genom att centralbanken grundas 1816. Metallindustrin möter ett ständigt ökande behov som landet inte kan fylla och där man måste ty sig till import. Immigration ökar stadigt efter krigsslutet 1815 för att kulminera efter det turbulenta revolutionsåret 1848.
Latent spänning
En allmän urbanisering följer men begränsar sig till Amerikas östkust. Nya delstater uppstår i koloniseringens fotspår, men som smolk i bägaren kvarstår den latenta spänningen mellan nord och syd. Nord som domineras av federalisterna yrkar på en ekonomisk kontroll genom centralbanken och stöder tanken på en maktförskjutning mot kongressen. De vill också skydda sin industri genom skyddstullar. Syd som domineras av antifederalisterna vill ha frihandel och inga tullar för att gynna sin plantagebaserade exportekonomi. Två begrepp som nu introduceras är wighpartiet och jenkies. Här hade man dock hoppats att författaren hade givit en tydligare definition på dessa grupperingar för det förblir en aning oklart för läsaren vad som avses.
USA:s expansion börjar indirekt genom att Texas deklarerar sin självständighet i förhållandet till Mexiko och något senare, år 1845 ansluter sig som delstat till USA vilket i sin tur utlöser et krig mellan Mexiko och USA. Mexiko förlorar vilket leder till att också Kalifornien och New Mexiko förenas med USA. Författaren ger här en livfull beskrivning av Texas frihetskrig och av krigshandlingarna på västkusten. I och med införlivandet av Kalifornien i USA uppstår också en ny intern spänning; friktionen mellan de anglosaxiska jordbrukarna i norr och de spansktalande katolska invandrarna från Mexiko. Överenskommelsen år 1846 om gränsdragningen i norr längs den 49:e breddgraden mellan England och USA som leder till grundandet av delstaten Oregon beskrivs också.
Religionen i full blom
Kulturellt utvecklades USA framförallt inom två områden under 1850-talet; litteraturen och religionen. Henriksson för fram ett stort antal författare och deras viktigaste verk, här skall bara nämnas Herman Melvilles ”Moby Dick” som skildrar valjakten samt Nathaniel Hawthornes ”The Scarlet Letter”som skildrar nybyggarförhållandens omkring år 1850. Inom diktningen var Walter Withman aktiv under samma period också om hans högklassiga poesi upptäcktes först senare. Av den så kallade Bostoneliten kan nämnas Henry Longfellow med det hos också oss kända verket ”Hiawathas sång”.
Om litteraturen var på kommande kan man säga att religionen slog ut i full blom i form av otaliga olika samfund. En del växte sig starka och spridde sig utom landets gränser och är verksamma än i dag. Ofta rörde det sig om en sekt som fylkades runt en karismatisk ledare och som dog ut när ledaren gick bort. Författaren ger en fin översikt av dessa rörelser där han konstaterar att man kan gruppera dem i två kategorier. För det första de religiöst anarkistiska som ville dra sig undan samhället. För det andra sådana som hade en mission om ett idealsamhälle, som skulle vara felfritt och perfekt och tjäna som mönster för alla andra folk i världen. Här skall bara nämnas mormonerna som ett exempel på en sådan idealistisk rörelse. USA har varit något av ett experimentfält för tusen och en ideologiska riktningar som ohämmat fått prova sina vingars bärkraft. Enligt författaren är detta ett förhållande som fortgått ända in i våra dagar.
Församlingen utgjorde ofta en central sammanhållande länk för inflyttade nordbor i USA. Här en bild av en dansk församling intill sin kyrka. (V. Jensen får en födelsedagshälsning av Arne, Edith och Elna 14 augusti), Garoff familjearkiv/Bokebacken.
”The campfire entertainment in Yellowstone Park”, postkort från Wyoming till Åbo 3.6.1935, Garoff familjearkiv/Bokebacken.
Slaveriet polariserade
Frågan om slaveriet fortsatte att polarisera den politiska debatten, nordstaterna motsatte sig systemet, sydstaterna hävdade att deras ekonomi var helt beroende av det. Trots att importen av slavar förbjöds 1808 fortsatte insmugglingen i stor skala under omänskliga förhållanden. Uppskattningsvis en tredjedel av slavarna dog under överskeppningen från Afrika. Ändå hävdade plantageägarna i södern att deras slavar hade det bättre än industriarbetarna i norr som måste hanka sig fram på svältlöner och att medellivslängden för en svart (37 år) var bara marginellt kortare än för en fri vit man (40 år). Här vill författaren dock påpeka att fast nordstaterna var emot slaveriet hade den genomsnittlige nordstataren ändå samma fördomar mot den svarta befolkningen, motståndet hade mera ekonomisk-politiska orsaker. Ett humant inslag i debatten kom först i och med Harriet Beecher Stows roman ”Onkel Toms stuga” som lyfte fram de mänskliga dimensionerna och orättvisorna i träldomen.
Vilda västern erövrades
För att bevara borgfreden hade man dock kommit överens om den så kallade Wilmont-principen att slaveriet fick fortsätta i sydstaterna men inte sprida sig till nordstaterna, ett avtal som i slutet av 1840-talet och början av 1850-talet förhindrade att landet hölls ihop. Men samtidigt bar Wilmont- principen med sig fröet till en kommande konflikt. Författaren belyser här en ofta förbisedd konsekvens av USA:s utbredning västerut som tog sin början efter krigen mot Mexiko som utvidgade USA ända till Stilla havet. Nu startade nämligen erövringen av Vilda västern. Men det skedde som en kapplöpning mellan nordstaterna som ville definiera de nya områdena som ”fria” stater och sydstaterna som ville breda ut slaveriet ända till Stilla oceanen. Regelrätta småkrig uppstod mellan dessa parter där till och med små städer brändes ned, småkrig som hela tiden hotade att spräcka upp USA i två delar. När man tänker på den mängd filmer, böcker och serietidningar som har använt sig av Vilda västern som tema är det intressant att konstatera att denna faktor bakom kriget, alltså oenigheten om slaveriet såvitt jag vet aldrig förekommit som tema i populärkulturella medier.
Ekonomin bakom inbördeskriget
Inbördeskriget, som bryter ut som en funktion av de divergerande ekonomiska intressena mellan nord- och sydstaterna där tullarna och slaverifrågan utgjorde centrala element skildras i boken med sedvanlig noggrannhet.Ytterligare en pådrivande kraft i denna intressekonflikt som författaren lyfter fram var upphandlingen av mark som skedde i samband med erövringen av Vilda västern. Här hade sydstaternas kapitalstarka plantageägare en avgjord fördel jämfört med nordstaternas småbrukare. De senare hade svårigheter att ens inlösa de landområden av minimal storlek som staten satte ut till försäljning. När plantageägarna inlöste stora områden, och samtidigt införde slaveriet där måste centralregeringen ingripa och begränsa inlösningsrätten. Detta ledde till ökad friktion mellan nord och syd.
Kriget bryter ut i och med att Abraham Lincoln, en känd slaverimotståndare blir vald till president och sydstaterna bryter sig ur unionen och bildar en oberoende konfederation i början av år 1861. Det resulterande kriget som fortsatte till år 1865 blev oerhört blodigt med över 620 000 döda, med sina kända inslag av utnötande fältslag. Två frågor som författaren lyfter fram som avgörande i kriget var sjöfartsblockaden av sydstaterna och införandet av en ny typ av krigföring mot slutet av kriget. Sjöfartsblockaden försvagade sydstaternas möjligheter att finansiera sin krigföring samtidigt som den innebar en allt större brist på militära förnödenheter med påföljden att sydstaternas krafter att föra krig utmattades.
Inledningsvis förlitade man sig på bägge sidor på den traditionella europeiska krigföringstraditionen med uppställda soldatkolonner på öppna fält. Då båda sidorna var ungefär numerärt lika starka vid fältslagen ledde detta till oerhörda förluster i avlidna och sårade soldater. Mot slutet av kriget införde nordsidan en mera rörlig taktik med snabba anfall på kritiska punkter som på ett avgörande sätt försvagade motparten. Nya tekniska uppfinningar såsom propellerförsedda bepansrade båtar och u-båtar samt luftballonger för spaning och eldledning och järnväg för snabba truppförflyttningar togs i bruk. Enligt författaren var styrkeförhållandena mellan nord och syd följande:
Som framgår av tabellen hade nordsidan ett klart försprång i form av manskap och materiel. Att sydsidan trots detta klarade sig så länge berodde på att de hade tillgång till ett stort antal stridsvana veteraner från kriget mot Mexiko och att de bedrev ett försvarskrig på hemmaplan.
Trög integration för afroamerikaner
Återuppbyggnadsarbetet fick sig en törn genom mordet på Abraham Lincoln. Andrew Johnson och senare krigshjälten Ulysses Grant fick ta vid men befann sig hela tiden mellan två eldar, sina egna radikalrepublikaner och söderns motspänstiga demokrater som gjorde allt för att förhindra att den svarta befolkningen fick sina medborgerliga rättigheter. I det följande ger författaren en uttömmande redogörelse för integrationsprocessen av afroamerikanerna under 1870- och 1880-talet, en process som gick mycket trögt framåt och har pågått ända in i våra dagar.
Utan att här närmare gå in på de olika teman som lyfts fram så som betydelsen av fria församlingar bland den svarta befolkningen som motarbetades av den fruktade Ku Klux Klan är det frestande att lyfta fram en observation som på sätt och vis belyser svårigheterna med integrationsprocessen: Enligt författaren skedde en betydande intern emigration av den svarta befolkningen västerut från sydstaterna så att mot slutet av 1800-talet utgjordes en tredjedel av boskapsskötarna i Vilda västern av den svarta befolkningen. Ingenting av detta syns i de tusen och en Vilda västern-filmerna som har spritts över världen.
Syd tog över
Kulturellt fick inbördeskriget stora återverkningar. Här gör författaren många intressanta iakttagelser. Som väntat lyfts den heroiska historieskildringen fram på den vinnande nordsidan både i konst, sång och litteratur medan sydsidan hänger sig åt nostalgiska tillbakablickar. Men dessa tillbakablickar fick många gånger en så stark konstnärlig bärkraft att de blivit bestående inslag i den amerikanska musiken och litteraturen och senare också filmvärlden. Så starka att de påverkar kulturen ända in i våra dagar, eller som man brukar säga: Nord slog ut syds samhällsstruktur men syd tog över den amerikanska kulturen. Sydstatsflaggan, bara för att ta ett av författarens talrika exempel, som än i dag används som symbol för trots och motstånd.
Lurades att skriva under
I det följande tas erövringen av mellanvästern och indiankrigen upp. Med sedvanlig noggrannhet skildras striderna mellan nybyggarna och indianstammarna. Författaren tycks vara oändligt beläst när det gäller de amerikanska förhållandena. Den lagstiftning som reglerade utförsäljningen av markområdena byggde ofta på tvivelaktiga avtal med indianerna. Dessa lurades att skriva under eller på annat sätt godkänna avtal som de inte förstod sig på varefter de föstes undan. Detta ledde till otaliga indiankrig mellan åren 1862 – 1890 vilket i sin tur färgat av sig i litteraturen och filmvärlden ända in i våra dagar. Slutresultatet blev som känt en fullständig fördrivning av indianstammarna till områden som inte dög till uppodling där så kallade indianreservat grundades.
Navajo Indian Blanket Weaver. Navajoindianerna var kända som skickliga vävare av filtar med konstnärligt komponerade mönster. Indianernas egen historia behandlas bara marginellt i Henrikssons bok som här recenseras, men i en tidigare bok av samma författare ges en utförligare redogörelse för ursprungsbefolkningens historia på den nordamerikanska kontinenten. Postkort, Garoff familjearkiv/Bokebacken.
I delstaten Washington på västkusten urartade skogshuggningen till rena rovdriften. Postkort från Seattle till Borgå, 18.3.1925, Garoff familjearkiv/Bokebacken.
Cowboyromantik
Ett särskilt kapitel ägnas kulturen och romantiken och myterna kring Vilda västern och om hur allt detta vävts in i Hollywoods underhållsindustri. Där tas upp hur pälsjägarna bidrar vid sidan av spännande äventyr till kartläggningen av de vidsträckta skogsområdena och hur boskapsuppfödare konkurrerar med odlare om markfördelningen. Vidare om cowboyromantiken, om hur nybyggarnas vagnkaravaner stretar sig genom okända områden västerut och om hur kommunikationerna byggs ut. Först med beridna postbud (Ponnyexpressen) som följs av diligenstrafik och som slutligen mynnar ut i ett järnvägsnät. Författaren granskar rovdriften på bisonoxar samt guldrushen 1848 till Kalifornien och Alaska som leder till en formlig folkvandring av lycksökare. Ofta fann de ingenting men blev ändå kvar i de invaderade trakterna. I vissa fall gjordes stora guldfyndigheter som möjliggjorde att USA kunde införa en guldmyntfot som garanterade värdet på dollarn. Telegrafen som använder sig av Samuel Morses punk- och strecksystem tas också upp.
Där presenteras ett flertal av berömda karaktärer som sheriffen Wyatt Earp, Wild Bill Hickok med sin berömda pokerhand, Calamity Jane och Annie Oakley i Buffalo Bills cirkus, bröderna Dalton, Billy the Kid, privatdetektiverna Pinkertons samt John D. Rockefeller.
Ännu ett tema som är starkt förknippat med mellanvästern och cowboyromantiken är de väldiga förflyttningarna av boskapshjordar från Texasområdet längs bestämda rutter, så kallade ”trails” upp till områden längre norr- och österut som nåddes av järnvägen. Därifrån kunde man forsla boskapen till Chicagos slakthus varifrån köttet kunde transporteras vidare i frysvagnar till konsumenterna i industristäderna på östkusten. Vidare beskrivs hur man måste gå in för att ersätta den traditionella långhornade boskapen mot en korthornig variant för att rymma mera boskap i järnvägsvagnarna, tala sedan om djurskydd under åren 1865 – 1880.
”First hotell in Memphis before the war, Memphis, Tennessee”, De snabbt utbyggda samhällena som uppstod vid expansionen västerut medförde uppkomsten av egenartad arkitektur. Postkort från Georgetown 22.5.1909, Garoff familjearkiv/Bokebacken.
Konstnärer följde med lantmätarna
Utvecklingen gick vidare med rasande takt. Enligt författaren skedde en omfattande förändring inom jordbruket då nya jordbruksmaskiner såsom skördetröskan togs i bruk. Detta ledde till att jordbruket band allt färre personer vilket i sin tur ledde till en flykt från landsorten till industristäderna. År 1870 var 70 procent av befolkningen sysselsatta inom jordbruket, år 1910 hade andelen sjunkit till 30 procent för att i dag vara mindre än en procent. Genom industrins frammarsch sjönk jordbrukets andel av landets bruttonationalprodukt från 30 procent år 1860 till 20 procent år 1880. Detta skedde inte utan friktion men överraskande nog var det framför järnvägsbolagens tariffer och bansträckningar som avgjorde lönsamheten för jordbruket. Organisationsgraden bland bönderna förblev dock låg. Kartläggningen och i samband med denna uppdelningen av jorden i jordbrukarlotter fortsatte under hela denna period. Ett pikant inslag är att lantmätarna ofta följdes åt av konstnärer och fotografer som för statens räkning också dokumenterade landskapens skönhetsvärden. Frederic Remingtons och Charles Russels landskapstavlor är från denna tid.
I stort fortgick spänningen mellan nord- och sydstaterna under hela perioden 1865 – 1914 medan de stora områdena i väst blev så uppblandade att försoningsprocessen tog sin början här för att sedan breda ut sig österut. Inbördeskriget ledde dock till en strukturell förändring inom ekonomin. Före 1865 var syd klart rikare än nord, efter kriget dominerar nord med sina tekniska framsteg och framväxande industri som på sikt leder till att USA utvecklas till en stormakt med 100 miljoner innevånare mellan åren 1865 – 1914.
Den nya adeln utgörs nu av framgångsrika industripampar som Andrew Carnegie (US Steel) och J.P. Morgan (General Electrics) som grundade industrier som är verksamma än i dag. Ekonomin blir också mera rörlig med återkommande hög- och lågkonjunkturer, börsspekulation och börskrascher. Återigen visar författaren här på en stor bredd i sina kunskaper. Inte bara beskrivs den ekonomiska och industriella expansionen i detalj, också arbetarklassens förhållanden lyfts fram. Fackföreningsrörelsen växer sig aldrig stark i USA. Strejker förekommer men mynnar ofta ut i våld. Arbetsgivarna organiserar ”skyddskårer” som allt som oftast får polisiära rättigheter och möjliggör för arbetsgivarna att ty sig till strejkbrytare. Pinkertons privatdetektivbyrå är den stora organisatören bakom denna verksamhet.
Öppet krig med Spanien
USA:s engagemang i Karibien före och efter sekelskiftet 1900 påminner mycket om den för tiden typiska kolonialismen. Först kommer penningstarka entreprenörer och gör investeringar varefter amerikanska marinkårssoldater skickas till öarna för att trygga det investerade kapitalet. Samtidigt gäller det för USA, åberopande Monroedoktrinen från 1823, att försöka mota bort England och Spanien från samma områden, England som fortfarande utgjorde en av världens starkaste sjömakter och Spanien som av historiska skäl haft en stark förankring i området. Spänningarna mellan kontrahenterna leder till och med till öppet krig mellan USA och Spanien där Spanien 1898 tvingas erkänna Cubas självständighet, men med förbehållet att USA har rätt att upprätthålla en flottbas i Guantanamo. Karibien förvandlas bit för bit till ett innanhav för USA. Kolonialismen sträcker sig också längre ut i och med att USA köper Filippinerna av Spanien och avskiljer Panamaområdet från Columbia för att där få full kontroll över kanalbygget som de lyckas få färdig just före utbrottet av första världskriget 1914.
Återigen gör författaren en utvikning om den kulturella utvecklingen där han gör några intressanta iakttagelser; serietidningen är ett amerikanskt påfund som på sätt och vis förenar konsten, litteraturen och filmvärlden. Och vidare, hur fotograferandet kommer i ett tidigt skede med som konstform i den amerikanska kulturen - fotografierna flitigt används för att dokumentera indianernas ursprungskultur.
Arkitektoniskt tar landet stora steg framåt. Samtidigt som den europeiska klassicismen fortlever i många offentliga byggnader utvecklas genom den kraftigt utökade stålproduktionen möjligheterna att bygga på höjden vilket ger upphov till skyskrapsarkitektur som ofta fått symbolisera framåtskridandet och urbaniseringen i USA. Inte mindre känd är den lågmälda villaarkitekturen som karakteriserade den framväxande rika medelklassens bostadsområden.
Exempel på skyskrapa, Alworth Building, Duluth, Minnesota, postkort, Garoff familjearkiv/Bokebacken.
Beach Avenue, Penns Grove, N. J., Amerikanerna marknadsförde gärna sitt land som ett idealsamhälle. Bilden visar ett typiskt exempel på ett villasamhälle för den framväxande rika medelklassen. Postkort, Garoff, familjearkiv/Bokebacken.
Roosevelt karismatisk president
Den gamla skiljelinjen mellan nordstaterna och sydstaterna gav sig till känna under hela perioden från början av 1870-talet fram till första världskriget. Detta kom klart fram i resultaten från presidentvalen åren 1872, 1876, 1880, 1884, 1888, 1896 och år 1900. Republikanerna backades upp av nordstaterna, demokraterna av sydstaterna medan de nya staterna i väster pendlade mellan blocken och avgjorde ibland valen. Enda undantaget under denna period var 1892 års val då två kandidater ställde upp för nordstaterna och blandade bort korten för det gängse konceptet. Theodor Roosevelt stiger in i bilden som en av periodens lyskraftigaste president efter att föregångaren William McKinley blivit mördad år 1901.
Roosevelt som bar smeknamnet ”Teddy” och gav namnet åt alla småbarns teddybjörnar gjorde sig känd som en karismatisk och handlingskraftig president som å ena sidan strävade att hålla storindustrin under kontroll, men också aktivt drev USA:s koloniala intressen i den karibiska övärlden där amerikanska affärsmän gjort stora investeringar i socker, kaffe och bananplantager. Roosevelt verkade aktivt som fredsmedlare i det rysk-japanska kriget vilket gjorde ledde till att Nobel-stiftelsen tilldelade honom fredspriset 1906.
Nord-syd uppdelningen syns ännu i valen 1904, 1908 och 1916. Det är under denna period som den andra lyskraftiga presidenten Woodrow Wilson stiger in på scenen. Under Wilsons tid drogs USA in i första världskriget. Författaren ger här en fin redogörelse om hur USA först försökte hålla sig utanför kriget men hur landet sedan steg för steg dras med och slutligen förklarar axelmakterna krig i början av april 1917. Här skildras också hur Tyskland försöker förmå Mexiko att förklara USA krig och hur Tyskland utlovar stödja Mexiko att återerövra Texas, Arizona och New Mexiko och hur allt rinner ut i sanden.
Wilson kördes över av sina egna
Särskilt intressanta från finsk synpunkt är uppgifterna om USA:s deltagande i Murmansk- och Arkangels-expeditionerna 1918 tillsammans med Frankrike och England för att stödja de vita ryska trupperna och försöka störta Lenins bolsjevik styre. Om detta hade lyckats kunde det ha inneburit att Finlands självständighet skulle ha blivit inhiberad.
I det följande ger författaren en fin beskrivning av hur Woodrow Wilson försöker få världen att ta lärdom av första världskrigets fasor och uppmanar alla länder att ansluta sig till Nationernas Förbund som han grundade redan medan kriget ännu pågick. I NF skulle alla tvister kunde lösas och krig därigenom undvikas. Emellertid blev han överkörd av sina egna politiker som förhindrade att USA anslöts till förbundet.
Den påföljande historiska översynen följer den politiska utvecklingen från presidentval till presidentval vilket är logiskt för amerikansk politik på grund av presidenternas stora maktbefogenheter. Frågor under mellankrigsperioden, som analyseras närmare är kvinnornas rösträttskamp, avlöningen av krigsveteraner, importtullar på industri och jordbruksprodukter för att skydda den inhemska produktionen, kvotering av emigrantströmmen, beskattningsfrågan och arbetarnas fackföreningsfråga samt förbudslagen med den vidhängande kriminaliteten. Grundandet av den federala polisen FBI under Edgar Hoover samt hur uppvaknandet av den rasistiska organisationen Ku Klux klan beskrivs också förtjänstfullt samtidigt som han ger en klar bild av hur förhållandena försvagar den färgade befolkningens medborgerliga rättigheter och hur detta leder till en folkvandring från söder till norr.
Ett mycket givande inslag i boken är USA:s roll i den monetära katastrofen i Tyskland år 1923. Den tyska marken förlorade då hela sitt värde och genom Charles Daves lösningsmodell försökte USA få Tysklands industri på fötter samtidigt som det skulle möjliggöra för England och Belgien att återbetala sina skulder till USA.
Temat växlar till en djupdykning i dåtidens kulturella utveckling och framväxten av en nöjesindustri dominerat av Hollywood. Här beskrivs hur jazz- och bluesmusiken uppstår och hur kvinnornas mode speglar denna musik i friare dans, klädsel och smink. Författaren är dock noga med att påpeka att dessa kulturella utsvävningar gällde en minoritet av kvinnorna hemmahörande i den nya rika medelklassen.
Andra världskriget med det påföljande kalla kriget samt de nya konstellationerna på världsarenan som har fört fram till dagens situation beskrivs också med samma detaljrikedom. Boken är oerhört väl täckande när det gäller att förstå USA:s historia om ock lite väl omfångsrik. De närmare tusen sidorna sätter läsarens krafter på prov. Boken är tillgänglig enbart på finska.
THOMAS GAROFF
6 april 2022